Namn: Lösen:

Dyk nr: 181, Seraya Beach, Bali, Indonesien


DYKARE :
PARKAMRAT :
En guide.... namn okänt  
DATUM :
2007-08-11
MAXDJUP :
38 meter
DYKTID :
81 minuter
VATTENTEMP :
29 grader
SIKT :
40 meter
VISAD :
532 ggr

Återigen bär det ner i det klara blåa vattnet och den svarta sanden. Guiden har tänkt att vi ska dra ner en bit där han sett ghostpipefish för några dagar sen. Sagt och gjort så promenerar vi bort 20 meter på stranden för att komma rätt.....att vi sen borde ha gått ca 60 meter till och istället fick simma under vattnet med strömmen var väl sådär lagom intelligent men vadå jag simmar hellre än går så heeelt oki för lilla mig

Vi simmar förbi några av åsarna (de som de kallar rev) och helt fadderullan har vi landat på nära 40 meter och det sluttar vidare nedåt och det lockar att gå ner yttlerigare en bit för det ser rätt najsigt ut

Låter min guide famla runt bland svampar, hydroider, troll, små korallblock och annat och tänkte att jag låter honom leta medan jag roar mig med det som är enkelt. En liten Ribbon eel och ett par genomskinliga räkor blir skörden och när jag tittar upp så är guiden säkert 30 meter bort och ligger och undrar vad jag gör som inte simmar med honom. Att han har hittat något skoj talar han inte om alls utan förutsätter jag ska vara med.....knepig typ. Simmar ikapp och ser att han hittat en liten räka med långa klor. Rätt fräck sak men den sitter ju inte still alls och eftersom den är helt genomskinlig så är det bara att lägga ner tyvärr.

En hydroid som vajar på botten härbärgerar två stycken Tozeumaräkor som jag vill fota men de har en förmåga att gömma sin smala lekamen bakom stammen på värddjuret då hur jag än simmar runt så försvinner de små kräken undan för mig. Värre än sjöhästar, trodde knappt det var möjligt men oki då

Simmar vidare och hittar flera skojiga gobies och massor av räkor och krabbor. En krabba gömmer sig inne i en hårstjärna och viftar ivrigt åt mig att försvinna. Visar sig senare (då jag tittar på bilden hemma) att hon är gravid och bär med sig en drös med ägg under svansen. Ytterligare en Tozeuamräka sitter inne i samma hårstjärna och på det ännu fler små genomskinliga kusiner - me like !!!, Rena julafton för en räktok som jag

Går vidare upp och ligger kvar på grunt vatten och letar efter små djur som gömmer sig i den svarta sanden. Efter 75 minuter tecknar guiden att han fryser så vi simmar in mot land och säkerhetsstoppar oss för att sen pallra oss upp genom vågsvallet och jag får återigen mina fötter sönderslagna av de rullande stenarna, tappar nästan balansen då jag instinktivt drar upp foten och vågen som kommer bakom mig är ganksa full med power. Tur att man är så vältränad......, ja eller i alla fall har skapligt balanssinne och vana av vågor

Väl uppe är det spring på toaletten som gäller och efter det ett försök att få utstyret torrt till nästa dag då det beklagligt nog ska åkas hem .
En fantastisk resa, en av de bästa jag gjort är till ända men Ill be back !!!
Indonesien är och förblir min stora favorit

Tack till
Malin
Pietro som vi fick bo hos - whatta place Youve got !!!!!!
Joachim på Scandinavian Photo
Bintang

Inget särskilt tack till
Tre små grisar
Parkeringsbolaget
John Wayne


Bilder på www.sportdykare.se