Dyk nr: 187, Buddy Dive House reef, Bonaire

Efter en lunch bestående av en riktigt god club sandwich med allehanda kladd och pålägg så kör vi ett dyk till på husrevet. Eller vi och vi.... vi går ner och byter om samtidigt men väl i vattnet så skiljs vi åt och jag börjar jaga små fotoobjekt. Börjar med att försöka mig på 20 minuter med den lilla gulhuvade jawfishen som är sååå otroligt vackra. De är som vanligt skygga som sjutton men efter ett tag har den vant sig vid mig och dansar bara någon halvmeter framför mig och kameran i sin eviga jakt på mat.

Ligger snyggt utfläkt på sandbotten men efter ett tag och flera bilder senare ledsnar jag på att ligga still och bara brottas mot den lilla dyning som råder här på bara 5 meters djup och simmar ner över revkanten. Fotar lite julgranar, muränor och naturligtvis små blennies och gobies och en och annan räka. Tar några bilder på trumpetfisk, papegojfiskar, soldatfiskar med sina stora härliga ögon, någon fjärilsfisk men mest är det di små blenniesarna och räkorna som får stå i strålkastarljuset detta dyk.

En liten vit rackar med mörkt huvud ligger och poserar mycket snyggt uppe på ett korallhuvud men så fort jag kommer nära så vips är den försvunnen. När jag simmar därifrån och vänder om för att sura lite så ser jag den ligga där igen.... ! Hrmm tänker jag, den kanske kommer tillbaka till samma plats regelbundet och jag lägger mig ner igen för att se vad som händer. Jodå firren försvinner när jag kommit ner men kort därpå så simmar den tillbaka till "sin" plats och lägger sig exakt där den varit tidigare. Detta fortgår mest hela tiden så några bilder hinner jag ta på den i alla fall. Kul skådespel

Hittar en anemon med tre olika sorters räkor och där blir jag såklart kvar i minst 20 minuter. Bäst som jag ligger där och fotar känner jag att någon tittar på mig och jag tittar upp och rakt framför ligger Charlie - den stora husrevstarpoonen - bara någon meter framför mig. Jag hoppar nästan ur våtdräkten då jag ser detta då han dök upp så plötsligt men lyckades hålla dräkten torr.
Efter dryga timmen återgår jag mot repet som leder in till resorten men stannar och njuter av de små gulhuvade igen en stund för att sen simma in och sakta kliva ur det varma härliga vattnet för att byta om. Det är sååå skoj att dyka

Tack till
Johan
Dan
Augusto
Kameran
The yellowhead jawfish

Inget särskilt tack till
Taxichaffisen i bil #22
Weetabix
E.L.O


Bilder på www.sportdykare.se