Namn: Lösen:

Dyk nr: 189, Boka Slagbaai, Bonaire


DYKARE :
PARKAMRAT :
Dan och Johan o Kameran, Milea, Karin, Liselotte  
DATUM :
2007-09-12
MAXDJUP :
21 meter
DYKTID :
63 minuter
VATTENTEMP :
28 grader
SIKT :
40 meter
VISAD :
329 ggr

Jaha kommer ner till en härlig strand där det också finns en parkvaktsstation och vatten att fylla på i den törstiga kroppen. Gôtt !!! Mycket sand här som jag bara hatar =/ - sand i regulator, sand i dräkten, kli kli kli, sand i fenorna, sand i näsan osv osv....

Men visst är det lite gôttit också. Utrustningen är återigen röddammig från turen på vägen och det ska bli skönt att komma ner i plurret igen. Simmar ut mot de gula pinnarna som ligger och flyter och väntar in övriga. Blir nästan chockad av mig själv. JAG simma så här långt på ytan men hallå....!!!
Vi går ner i det klara vattnet och simmar vidare ut mor revsluttningen som jag finner sällsynt död och tråkig. Sand och damm precis överallt. Det lutar ganska maffigt nedåt men det är verkligen helt täckt med sand och korallerna är kvävda och i stort sett döda. Trist att se men ändå en hel del fisk här.

Vi simmar i till en början samlad trupp åt söder men allteftersom vi ser saker så skingras vår lilla grupp och till sist är jag ensam igen. Korallerna är mycket finare här längre bort men det är inte samma klass på den här dykplatsen som på många andra tycker jag. Ligger och fotar små gobies och återigen arrowcrabs och räkor. Försöker att med revpinnen - även kallad petmojen - fixa till krabborna så att de ska stå fint men de är sällsynt bångstyriga men till slut har jag i alla fall fått några på bild även om jag inte gillar bilderna så bra. Kan man tejpa fast krabbor ??, Julgranar, en och annan koffertfisk som det är gott om får också vara med. AJ !! - hrmm rycker till då en liten ettrig frökenfisk tycker att jag inte har något att göra i dennes äggläggningsbestyr. Kan förstå att fisken inte gillar barnmisshandel men hur kan man vara så liten och ändå så kaxig mot stora starka mig - Ja ja jag flyttar väl lite på mig då

En liten Yellowhead Jawfish står och dansar och jag kan ju inte låta bli att ta några bilder. När jag sen ligger och tittar på kameran och ska göra en inställning får jag se en ny sak igen som jag inte sett här förr. En nakensnäcka, en liten blå jättesöt och vacker sak som jag inte ens visste fanns här och aldrig sett på bild. Weeee - jubel och segerdans !!!
Tar några bilder på det lilla blötdjuret och fortsätter sen med Jawfishen som jag ju vet inte lämnar sitt hål

Tittar upp mot revkanten och där ser jag Johan och Dan komma åter. Av Bandana babes syns ingenting, de har gett sig ut på en riktig långtur . Jag simmar tillbaka då jag börjar känna av immersionen igen och vägrar att hitta på något i dräkten. Simmar ganska snabbt tillbaka då det i alla fall inte finns så jättemycket att se förutom de sedvanliga anemonerna och och en och annan skorpionfisk och efter dryga timmen så är jag uppe och kastar jag av mig utstyret ner i sanden och springer in bakom några strategiskt placerade stenar som får tjäna som väggar till denna nyss uppfunna avträdesplats
Lättad och glad går jag tillbaka och tar hand om utstyret och sköljer av det så gott det går och nu börjar övriga poppa upp också. Mera skratt och flams och vi bestämmer att det nu är dags att åka åter för att få i sig lite mat.

Vi skumpar återigen på de bitvis riktigt dåliga vägarna och till slut är vi tillbaka i stan och en stund senare är vi hemma och det första som väntar nu är mat !!! Mat är riktigt skoj när man är hungrig, en vegetarisk Quesadilla sitter som en keps kl halv fyra på eftermiddagen, men det är nog sjutton roligare att dyka !!

Tack till
Las tres Bandana babes
Dan
Johan

Inget särskilt tack till
Ford fiesta
Saga
Trinidad & Tobagos fotbollslag


Bilder på www.sportdykare.se