Dyk nr: 191, Red Slave, Bonaire

Efter en synnerligen god frukost och med gott sällskap och lite flams och trams och titta på amerikaner i små söta kroppsstrumpor som såg synnerligen obehagliga ut särskilt med tanke på att bärarnas kroppshyddor var tre dimensioner groteskare än min egen . Nej Lycra är inte snyggt på alla !!!
Att maten stannade kvar i magen var nästan ett under men med lite god vilja och massor av skratt så gick tom det . När vi är nöjda och belåtna så beslutar vi att ses på dykplatsen senare.

Byter om på rummet och hämtar min nu förhoppningsvis torra dräkt, jodå den är torr och fin det är bara det att när jag tar ner dräkten från galgen så kommer det ett tjockt svart moln av myggor och svärmar över mig och in i lägenheten.
Typ 104.627 stycken uppskattade jag det till men det kan ha varit +/- 80.000 ca - Många i vilket fall och en klart obehaglig överraskning.
När denna upplevelse lagt sig och längtan efter lite dyk tagit överhanden så tar jag dräkt och kamera med mig och ger mig ut till bilen och ca 20 minuter försenad mot planerad avfärd dag lyckas med konststycket att tappa bilnyckeln – hu den var ovanlig, vet inte vilken gång i år detta har hänt =S så kommer jag iväg

Platsen som det ska dykas på blir Red Slave, uppkallad av de små charmiga lägenheterna som står vid stranden. De har ju i alla fall havsutsikt men att möblera dessa små stugor med vanliga Ikeasoffor och Billybokhyllor vete sjutton om det funkat ">. Tjejerna står där och verkar precis ha kommit på plats efter att ha rekat om det gick att dyka nere vid fyren men där var det tydligen lite blåsigt

Ja ja, Vi drar på oss dräkter och utstyr och efter lite prat, flams och skratt på stranden så trippar jag på den steniga och otäcka botten ut (glömde hyra boots…, vilket jag för övrigt gjorde resten av veckan också *morr* ) men snart är vi alla i vattnet och simmar ut mot revkanten.
Jag går ner en bit innan den gula bojen då jag ju bara avskyyyyyyyyr ytsim. Ser en barracuda som står inne bland korallerna och simmar vidare där jag sen möter de övriga på väg ner för revet. Går ner mot de dryga 20 metrarna och svävar fram över de otroligt vackra korallskogarna.
En liten skorpionfisk är ute och simmar och fenorna är bara otroligt vackra.
Jag petar lite med min petmoj och får ut den på sandbotten där jag tar ett par bilder även om den ligger lite avigt till. Några Julgranar, arrowcrabs och en och annan fisk fastnar på bild och jag går upp en bit för att fota några skojiga räkor i en anemon

Efter en stund vänder tjejerna och jag hänger på och simmar upp nu mot revdroppens övre del och ligger ovanför den vita sanden där jag hittar resterna av en gammal sko, hrmm kanske kan ha som reserv men den ser faktiskt vääääldigt sliten ut så den får vara
En peacokflounder simmar över den vita botten och jag ska precis ner och se om jag kan fota den och visa den för en av mina Bandanas när jag ser något i ögonvrån och tittar bort mot fjärran där en örnrocka sakta flyger iväg och tyvärr bort ifrån oss. Tjonagar i tanken till Bandanas och jag tecknar rocka om nu någon fattar mina flaxande upp och nedrörelser med armarna.

Vi går i alla fall upp en bit och den vänder om och börjar simma norrut tyvärr ganska långt bort och den glider sakta sakta bort. Vi fick i alla fall se en av dessa majestätiska varelser som är så vackra. Vi ligger stilla en stund och ser fisken sakta sväva bort och ur bild i det blåa diset och sen simmar vi vidare över den vita botten en bit och när jag hittar stocken vid revkanten som jag kollat av så är det 90 grader vänster som gäller och in mot land.

När vi sen simmar tillbaka så står barracudan kvar inne i korallbuskaget och jag fotar lite och ser hur nära jag vågar gå innan tandgarnityret ska rusa fram och skära av mig halspulsådern eller handleden .
Fisken rör sig knappt och när jag sen ser att den har en lång fiskelina i käken och att linan går ner till botten där den också sitter fast så inser jag att den lilla fisken är som ett fastnajat luftskepp och inte kan ta sig någonstans.
Att pilla bort krok och lina ur käken törs jag faktiskt inte och jag har ingen kniv att skära bort linan nära huvudet så jag simmar ner och gör loss barrisen från botten och den tackar genom att sakta glida iväg ut över botten och ut mot revet. Om den kommer att klara sig bra vete sjutton, rädd för att den kommer att fastna igen men jag gjorde vad jag kunde

Simmar in mot land där jag både en och två gånger slås omkull av inkommande vågor då jag ska försöka ställa mig och ta av fenorna. Det är inte lätt alltid men till sist så staplar jag iland och där blir det lite flams och skratt en stund och några droppar vatten innan vi beger oss mot nästa dykplats. Det är kul att dyka !!

Tack till
Bandana Purple
Bandana Pink
Bandana Blue
Alla som skriver och tycker mina loggar är kul - Glad att kunna göra någon glad med så lite

Inget särskilt tack till
Chevy Chase
Linda Rosing
Cyklon B
Stålmannen


Bilder på www.sportdykare.se