Dyk nr: 211, Karpata, Bonaire

Eländig plats för dykning jämfört med vad jag är van vid. Liten trång parkering, massor av äckliga myggor och knott trots stekande sol och blåst.....
Kånka på utstyret nerför den osmidiga stentrappans 30 steg varav inga trappsteg är lika höga. Ut på den lilla stenbryggan och sen simma över små vassa korallbumlingar ut mot revkanten. Inte direkt så bekvämt som jag är van vid men jag har ju aldrig varit vid den här dykplatsen heller så klart vi ska testa.

Svetten rinner om mig men till slut är jag klar och vi glider sakta ner och känner av lugnet och tittar mest runtomkring då jag inte alls känner mig så motiverad utan bara glider runt - gôttit

Revet är lite annorlunda här jämfört med alla andra ställen. Det är som raviner som sluttar ganska brant ner i det stora blå.
Motivationen ökar och vi glider över och genom den ena ravinen efter den andra, rätt fräckt faktiskt. Skönt med lite variation i landskapet.
Flera frökenfiskar som lägger ägg och beter sig rätt aggresivt och väldigt många av de söta tetrapackisarna.
En muräna kikar fram ur sitt gömställe under en stor eldkorallsklädd korallklump.
Massor av putsarräkor här också, självklart får de traditionsenligt putsa nagelbanden på mig Skojigt skojigt
En stor trumpetfisk och några groupers annars är det mest jakt på små räkor som gäller. De är så ohyggligt söta dessa små darlingar.

Hittar även min lilla specialräka men jag gör ingen ansträngning att ropa på Pasi då den är fööör liten för att man ska orka filma och ens försöka få fokus på den.
Det är nog bara jag som klarar att dumstirra på så små genomskinliga saker, gud vad jag önskar att jag hade kameran.....
Drömmer om resa hit nästa år, längtar redan tillbaka

Simmar tillbaka efter en stund och glider upp mot revkanten, där jag hittar en pistolräka som både filmas och fotas av mina buddisar. Får fram två stycken ur en anemon och de poserar ganska villigt. Testar att sticka fram ett finger för att se hur ont det gör att bli knäppt av deras specialklo men ingen av räkorna är villiga att döda mig utan kryper mest omkring och gömmer sig.

Ravinerna avlöser varandra och det kuperade landskapet erbjuder god omväxling. Stora stim kombinerat med små gobisar och pytteräckor, koraller i olika färger och former och även ett par sköldpaddor.
Rätt vad det är, ja efter en timme i alla fall, börjar immersionen göra sig påmind och jag får lite bråttom att komma iland. Kryssar fram mellan de vassa korallblocken och kommer till sist upp på stenbryggan där jag kastar av mig allt och skuttar iväg till stenväggen och lite diskression.

Pustar i två omgångar mig uppför trappan och till bilen där vi lastar av, byter om fort för att slippa knott och mygg och beger oss tillbaka den långa vägen till resorten, där det väntar dusch och sen mat och öl
Det är kul att dyka !!

Tack till
Janne
Pasi
Tetra pack - som börjat göra fiskar
Colt -eller den som uppfann pistolräkan

Inget särskilt tack till
Nackspärr
Volvo
Greenpeace
Dongguan Sino Faith Sports Goods Factory
Pastaträd och bagelbuskar
Puckon som inbrottar min bil