Namn: Lösen:

Dyk nr: 11, Svartfotsvraket - Stavsnäs/Stockholm


DYKARE :
PARKAMRAT :
Mr X 53år  
DATUM :
2007-10-21
MAXDJUP :
16,8 meter
DYKTID :
20 minuter
VATTENTEMP :
9 grader
SIKT :
1 meter
VISAD :
647 ggr

AOW-dyk 5 - Vrakdyket

Körde till parkeringen vid svartfotsvraket med dräkten på, kommer fram och plockar fram prylarna och lite fika. Tar väskorna och travar iväg över bryggorna till igångsplatsen.
Första gänget går i medan jag och min buddy väntar på land då instruktören säger att han vill ha speciell attention på min buddy. Tyvärr så visar det sig att det är ett annat STORT-gäng med dykare som kommer dit ungefär samtidigt.
Efter en stund så kommer en från första gänget upp pga problem med bihålorna. Lite senare kommer en dykare från det andra dykgänget upp och har mer eller mindre panik. Hans polare på bryggan skriker FYLL VÄSTEN, FYLL VÄSTEN!! och en kanotist skyndar sig ut till honom, sedan hjälper de honom in till land.*

* Fick sedan reda på efter min incident (se log 13) när jag delade rum med Andreas som dykaren heter. Att han hade fått luftvandring i torrdräkten på 11-15m djup och gjort en kullerbytta, när det inte avhjälpt problemet hade han gjort en till. Sedan hade han fått en känsla av att han inte fick tillräckligt med luft ur reggen och gjort en snabb direktuppstigning. Något som sedan resulterade i tryckkammarbehandling och dykförbud.

-Har i efterhand tänkt på scenariot flera gånger. Borde jag som stod färdigkittad 50m ifrån dykaren ha hoppat i och försökt göra något? Borde jag det? sad :(



Dyket:
Drar på mig fenorna som nu lyder mig snällt och fint. Parkontroll och sedan bär det av.
På grund av den stora mängden dykare i vattnet runt vraket så är hela viken en enda stor häxbrygd av silt och åter silt. (Här skulle du varit Robban!!! Fy 17 va de siltade!!).
Följer instruktören till vraket, min buddy har lite problem att koma ned men tillslut löser det sig.
När vi kommer fram till vraket så ligger jag nära min buddy och tittar 1s åt ett annat håll och sedan är han borta, instruktören lika så.
-Japp, tänker jag. Vänder mig om och tittar efter dem, men de är borta. Tänker 1minut sedan uppstigning. Ser något som rör sig i siltmolnet. Spurtar iväg, och känner efter ett par sekunder något som pickar mig på huvdet. Där ligger instruktören och min buddy.
-Pust va skönt tänker jag, samtidigt som jag blir arg för att jag höll på att tappa min buddy.
Vi dyker runt vraket i siltmolnet, tittar på bordläggningen och en stor stålcylinder som ligger i vraket. Får reda på att det är en kravell av instruktören. Känner mig ganska tillfreds med situationen, lägger mig framåt och får lite känsla för avvägningen igen... *SKÖNT!*
Försöker ligga så tight mot vraket jag kan utan att röra det, samtidigt som jag hela tiden tittar till min buddy.
Efter en stund går vi upp längst väggen och tar 3min/5m. Ligger där och försöker välxa mellan fenpivot och hovring.. Har lite känsla av hur det bör se ut.. känns skönt och avslappnat.
Går upp och pratar lite med instruktören och min buddy.

Återvänder till bilarna och packar ihop för att åka till dykskolan.


Väl framme så lastar vi av och går in och har en genomgång, Claude fyller i min loggbok och ger mig beröm för avvägningen och för ingripandet vid djupdyket. Känner mig speedad, trött och lycklig. Lånar med mig ett par flaskor för att åka ut och dyka med Johannes imorgon.

Luft: 90bar

Lärdom:
1) Var noga med att hålla ihop paret!! Tittar du åt ett annat håll så håll kontakt med din dykbuddy!
2) Underskatta inte hur lätt det kan vara att tappa orienteringen när sikten är dålig.