Namn: Lösen:

Dyk nr: 89, Kolsva fältspatgruva


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2008-04-06
MAXDJUP :
23,7 meter
DYKTID :
40 minuter
VATTENTEMP :
4 grader
SIKT :
7-8 meter
VISAD :
734 ggr

Idag har vi lyckats lura med Micke C på lite dykning i Kolsva, till på köpet "tvingar" vi honom att göra två dyk så att jag o Jocke får dyka varsitt (vi har med barnen så en av oss är ju med dem medan den andre dyker).
Har varit sugen på att dyka i Kolsva ett tag nu, har ju faktiskt inte varit där sen avslutningen 27 okt...ojoj över 6 mån sen...Ville ner lite djupare o titta på bilarna och sen in i den omtalade "kaffegrottan" för att öva lite penetrering

Då jag fick köra hem från en tillställning hos en kompis t. oss i M-fred igår kväll så bestämde vi att jag fick fördelen att köra första dyket idag :o)

Jag lägger fram mina önskemål för Micke o han godtar rutten, först tittar vi förbi kaffegrottan men simmar inte in i den, sen, ner t. bilarna...tillbaka samma rutt och sen IN I kaffegrottan. Men först ska det ju förstås skruvas grejer, hälsa på skogen o sånt då.

Snart är vi nere i vattnet och går under ytan o följer vår planerade rutt, jag lånar Jockes ena mask och vid första/andra tryckutjämningen ser jag att jag lyckas sprutlackera en del av masken med mitt näsblod...fräscht...*kul för Micke att titta på hela dyket* tänker jag (hihi visst har man kastat mycket av fåfängan sen man börjat dyka, men nånstans går gränsen...tydligen vid ansiktet/masken full av näsblod). Men vi går vidare o tryckutjämningen går bra men jag känner näsblodet under hela dyket...lite irriterande.

Vi dyker runt lite, följer vår plan...kaffegrotta-titta...bilarna (som för övrigt verkligen bara ser ut att vara i delar, även den med ratt o säten...trist). Allt går bra, jag känner mig stabil, vår kommunikation går verkligen kanon, vi dyker jämnt o det känns riktigt kanon (trots näsblod o smått läckande mask). Det hänger nåt utmed klippväggarna, det ser ut som gigantiska drösar med snor...o liknelsen fortsätter när man rör vid det o det blandas med vattnet...hihi kul o äckligt hihi. Efter lite letande av min exminenta guide hittar vi kaffegrottan igen och vi tar oss försiktigt in. När vi kommit in en bit känner jag hur jag får kramp i vaden o börjar flåsa lite extra. Inte STOR-AJ-kramp men tillräckligt för att man ska bli lite flackig o obehaglig t. mods så jag tecknar t. Micke att jag vill ta mig ut igen. Till på köpet börjar jag nog bli lite väl lätt så det var nog bra att vi avbröt mitt första kaffe-grotts-besök.

Vi dyker vidare och tar oss upp o lägger oss på säkstopp, på vägen dit plockar jag lite stora stenar, en av dem lägger Micke i min *storage-pack*, den andra håller jag i. Jag tömmer skorna på luft lite då och då men annars känner jag mig hela tiden stabil i vattnet...det känns riktigt bra, känns iaf som jag får in bra trim o så.

Till slut tar även ett bra dyk slut, denna gång pga min sinande luftmängd i flarrorna...men glada i hågen bryter vi ytan. Alltid kul när man känner att det stämmer så bra att dyka med någon man knappt dykt med förr!!!

Väl uppe på land har min huslige man fått fart på spritköket o värmt i ordning ravioli...gissa om det var smaskigt :o)

Till på köpet är det idag exakt 1 år sen jag gjorde mitt första utedyk. 89 dyk på ett år då...tror det blir svårslaget ;o)

Parkamraters loggar:
Micke Cederberg - Kolsva Fältspatgruva