Namn: Lösen:

Dyk nr: 209, Vagnhärads Kalkbrott


DYKARE :
PARKAMRAT :
Robin Elvin  
DATUM :
2008-04-20
MAXDJUP :
41,1 meter
DYKTID :
34 minuter
VATTENTEMP :
5 grader
SIKT :
12 meter
VISAD :
448 ggr

Den här helgen får jag dyka (!). Det är ju varannan dykarnas som gäller, snäll hustru och familj som jag har!!!

Hade kommit överens med Robin om ett par dyk i Vagnis. Han för att träna litet övningar och jag för att trycktesta (detta eviga trycktestande) UV-huset, nu med domeporten inför nästnästa helg då jag lovat fota när goda vännen (genom barnen) Carina Olsson som tar OW-cert.

Vi möttes som planerat på Grodan vid halv nio. Jag behövde fylla flaskorna och hans grejor är ju där. Vädret visade sig på sitt allra bästa humör, strålande solsken och nästan vindstilla. På Grodan kom vi på att Robin inte hade nyckeln till Vagnis men att det skulle komma folk dit vid 12-snåret - tre timmar bort! Uhh...

Andy tipsade om vem som hade nyckeln och det visade sig vara i Salem, på vägen ner alltså så efter litet ringande och så vidare som löste det sig genom att vi hämtade upp nyckeln på vägen. Vi stannade också till i Vagnhärads Centrum för att fylla på med goda chorizo, bacon, ost, korvbröd, engångsgrill och läsk! Tanken var att vi skulle njuta litet i solen mellan dyken.

Framme i Vagnhärad var det om möjligt ännu mysigare väder - helst stilla och helt tyst. Sikten såg bra ut från land (vi såg lätt badkaret på ca 7 meter. Förr låg ju karet på ca 8 meters djup men någon har tappat ur en dryg meter ur brottet så nu är det på ca 7 meter.

Planen var ju att Robin skulle träna på att skjuta säck och att jag skulle trycktesta. Eftersom det här första dyket skulle bli djupt ("bottenapp") så sparade jag kamerahuset till nästa dyk.

På med grejorna och nu märks det att vi är på väg in i "fel" säsong sett ur "påklädningsperspektiv" - det blir ju lite varmt ju... Men ganska snabbt är vi klara och vi plumsar i. Koll att allt är klart och OK och vi beger oss mot badkaret för en check till innan vi ska susa ner till botten. Väl nere vid karet så ser man att det är strålande sikt. Solstrålarna "spelar" ot klippväggarna och det är så vackert så vackert.

Allt OK så vi susar neråt i ganska maklig takt. Bromsar in ca en halmeter ovanför botten, en botten som idag är alldeles mjölkig. För första gången i min dykning tror jag att jag erfar något slags djupberusning, det snurrar lite i huvudet och jag får koncentrera mig ordentligt för att se tydligt var jag ska. Jag tror möjligen att den mjölkiga botten bidrog till ett litet "snurrigt" synfält. Nåja tänkte jag, jag dyker ju med Robin. Med honom är jag alltid trygg, han är en av de bättre dykarna jag sett och träffat på. Efer en kortis vänder vi sakta uppåt och följer klippväggen snett uppåt. Kikar runt lite och ser en, två, tre, nä fyra fina kräftor som ligger och trycker i ett hörn på ca 35 meter. Robin lyser på en av dem (en mindre) och jag viftar både OK och pekar på den större - hur fasen kan han missa den undrar jag...

Nåja, dyker fortsätter som planerat och vi planar ut först på ca 25 meter, sedan på 21 meter och sedan sakta uppåt till säkerhetsstoppet. Inget "skjuta säck" tänker jag men truntar i det - det är ju Robins grej. Vi bryter ytan efter ett fint säkerhetsstopp med ännu mer ljusspel mot klippväggarna. Trevligt dyk!

Väl uppe får jag förklaringen på varför det inte blev något skjuta säck av för Robin - han hade glömt den uppe och alltså inte fått med sig den i vattnet! Jag förklarar för Robin litet glatt att jag nu tror mig ha upplevt djupberusning för första gången! Vad säger han då?

"Jo, jag med - det var rejält snurrigt när nere!!!" Hm, han som ska vara min trygga punkt, den rackaren... Vi skrattar litet åt det och förbereder grillen. Idag ska det bli godgoda chorizo-korvar runtlindade med bacon och nerstoppande i en ostbädd i korvbröd. Mums filibaba!!!


LUFT
Gen.djup: 19,2 m
Temp: +5C
Sikt: ca 12 m
Dräkt: TORR + 200
Bly: - kg
220 BAR -> 150 BAR (2 x 12l, 200BAR)
SAC: 16,9 l