Namn: Lösen:

Dyk nr: 40, Tranviken - Alnön/Sundsvall


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2008-05-14
MAXDJUP :
13,8 meter
DYKTID :
38 minuter
VATTENTEMP :
5 grader
SIKT :
3 meter
VISAD :
466 ggr

Coltri certifiering och lunchdyk.

Med lite av känslan ifrån gårdagens dyk kvar i kroppen så ringde jag Jack och frågade honom om han hade lust att komma in till stan och ha en liten visning av den nya kompressorn. Träffades uppe på lokalen vid lunch och efter 12minuter av fyllande så hade "Blackie" lite mer än tillräckligt med luft. Jag kastar över mina saker i Jacks Landrover.
Efter att vid förra dyket med Jack ha glömt dräkten i min bil ....vilket jag märkte först när vi skulle byta om. så var jag nu mer än lite överspännd att vilja kolla allt innan vi äkte iväg.
En liten stund senare så är vi på väg. Vart är en bra fråga.... mitt enda förslag var att vi inte skull dyka vid piren (Piren är min Eleanor eller Unicorn). Jack var lite inriktad på Vindhem, Ripsandsviken eller kanske tom att hoppa i vid Spikarna.
Tillslut så är vi framme vid Spikarna men vi väljer att hoppa i på södrasidan ngt som kallas för Tranviken.
Eftersom det inte finns någon vettig väg, parkering utan att köra över folks tomter så väljer jag att INTE lägga upp denna plats som dykplats.
Vi kastar ur prylarna och jag börjar mecka fast Tomas reggar på flaskorna medan Jack sitter i bilen och svär som en sjöbuse insnöad i en fjällstuga. Han hade tydligen problem med att få in linserna (jag vet hur det är... därför kör jag utan )
Jack drar upp planen att vi ska gå ned och kräla över ett antal stenblock för att sedan gå vidare österut mot inloppet mot Spikarna. Vi går ned på ca 10m och följer den djupkurvan för att sedan gå tillbaka på ca 6m. Det viktiga är att hålla reda på att vi ska gå västerut mot uppgångsplatsen och inte frestas att gå norrut.. (ngt som verkar ha hänt .... tydligen).

Väl nere vid stranden när jag plockar på mig handskarna inser jag dagens misstag.. Jag har altså lämnat kompass och dator i BILEN! Jag var så noga med allt men dumpade dator och kompass tillsammans med en väska med smaskens i Volvon .. *GARRRGGGGH!*
Får låna lite "old school" prylar av Jack och vi hoppar i och simmar ut.

Ett citat som passar känslan när man simmar ut ifrån igångsplatsen kommer från Steven Kings "Jurkyrkogården"
"The soil of a man's heart is stonier ". Utsimmet kan jämföras med en form av hinderbana av runda stora och större stenar.
Efter att ha skrapat bort algerna från vikens klippor och stenar så är det dags att gå ned ... till djup större än 50cm.
Handen upp, tummen ned "time to rock!"

Väl nere så ser jag att siten är ganska usel, Inte post.-ECMD-usel utan bara .. mjaeää dålig. Typ 3m.
Jag har dumpat mitt Ullfrotté underställ och dyker nu med endast kallingar och mitt Metalux underställ. Var lite spänd på om det skulle vara kallt men samtidigt så tänkte jag att jag skulle avväga med dräkten och då ha massor med gosig varm luft..(metaox) i dräkten. Ganska snabbt så får jag in känslan för avvägningen med endast dräkten.
Har inte djupmätare och kompass på armen som jag är van och känner ett ovant lugn inom mig. Lägger mig nära Jack och vi paddlar iväg långsamt. Det finns inte något annat är ett par flaskor och en simpa att titta på men jag ligger och njuter av att bara lugnt och avspännt sväva. Försöker pejla in var gränsen mellan avvägd och lite förlätt ligger... och tror att jag hittar den...stundvis iaf.

Vi vänder efter en stund och simmar tillbaka, Känns lite svårare att hålla avvägningen när djupet halveras.
Märker att jag knappt tittat på annat än manometern, har bara följt med som en passagerare..
Vi kommer upp och ligger länge på 4m för att tillslut gå upp mot ytan och Jack har navigerat till EXAKT samma ställe som vi gick ned på.(nåja, utanför stenöknen som vi var tvungna att krypa igenom). Jag märker att jag inte använt mig av vingen mer än före ihopp för den har sugit i sig en del vatten.

Vi går upp och byter om igen och jag känner att det var en hit att släppa lite på remstället innan jag hoppade i.
För plötsligt så behöver jag inte åla., kränga, bängla och jucka loss paketet från min rygg. Utan bara sätta mig på en klippa och luta mig lite så är ena armen fri och sedan är det bara att gå och kasta in pryttlarna i Landrovern.

luft: ca 90bar (verkar dyka ungefär lika djupa, långa och ansträngande dyk.. alltid 90bar *Asg*)
prylar: standard, (fast utan ullfrotté understället)

Tack Jack för denna utfärd, hoppas att vi snart får dyka igen.