Namn: Lösen:

Dyk nr: 44, Fläsian - Bredsand/Sundsvall


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2008-05-22
MAXDJUP :
9,1 meter
DYKTID :
45 minuter
VATTENTEMP :
7 grader
SIKT :
3 meter
VISAD :
463 ggr

Klicka för förstoring

Till album »

Skorv, skorv, skorv, skjuta ECMD-korv.

Efter ett välbehövligt ytintervall på en dryg timme så var det dags att plocka ihop grejorna på nytt för att bege sig ned i det stora ….blå-grön-grå..hmm.
Detta dyk tar jag och lånar ett förstasteg av Andreas för att plugga den oanvända posten på flaskpaketet, har ingen lust att dyka med en kran opluggad och den fina pluggen som jag fick låna av Fredrik sitter som berget i ”blackie”. När jag ändå lånar ett förstasteg så passar jag på att flytta över det primära andrasteget till den.
På med allt, Andreas lämnar sin ur-bra-korv kvar i bilen så jag plockar med mig min ECMD-korv istället. Allt färdigt, bilarna låsta så travar vi försiktigt nedför den branta backen ned till stranden.
Har fortfarande ont i knä och höft efter förra dykets lilla missöde och vaderna är ganska matta efter ett långt dyk så vi tar det lugnt.
En parkontroll och sedan går vi ut.

Dykplanen är att vi ska simma precis rakt ut, maxdjup ca 10m och se om vi kan hitta något kul.

Vi går ganska långt ut innan vi tar på fenorna och lägger oss i vattnet. Tar och lägger mig och njuter lite på vattenytan innan jag vänder mig och börjar paddla utåt.
Känner ganska väl igen mig ifrån förra dyket. Sand, sand, skorv, sand, sand, skorv, skorv… (ja du har förstått antar jag).
Vi simmar på ca en armlängds avstånd från varandra och det börjar sakta bli djupare.
Tar fram och tänder lamporna eftersom solen börjar gå ned bakom träden på berget bakom oss. Jag ligger mest och leker med luften i dräkten, låter den vandra till fötterna och tillbaka igen. Tänker att det nog blir lättare att hantera luftvandring om jag övar på ringa djup. Blir lite stressad av att Andreas med jämna mellanrum verkar försvinna, men det visar sig att han har kompassen på västerarm och lampan i höger. Så varje gång han ska kolla kompasskursen så vrider han lampan bort ifrån mig där jag ligger på hans högrasida. Efter en stund vänjer jag mig hans manöver. Det finns som sagt inte mycket att titta på och jag blir helt överlycklig när jag hittar två stockar som ligger i en v-formation.
-YES! Jag har hittat ett vrak! (tänker jag).
En liten sekund senare förstår jag att det just är två stockar i v-formation och ..INGET mer …än skorv och sand dvs.
När vi kommer ut till ca 7-8m djup så känner jag krampen komma i min vad, så jag dumpar lite luft, vänder mig och lyser på benet och viftar lite.
Andreas tror att jag har luft i benen och lägger sig på mina ben.
Missförståndet leder inte till några problem då det blev lättare för mig att sträcka ut vadmuskeln när någon håller fast mig mot bottnen som i ett skruvstäd.
Det känns bra efter en stund och vi paddlar vidare. När vi kommer ned till 9,1m (samma som förra dyket *hehe*).
Efter ”krampen” så väljer jag att gå över till att avväga med Diverite vingen istället. Ngt som visar sig vara ett ganska dumt beslut. Eftersom den är så mycket större än flaskorna så gör det att jag måste återgå till min gamla dykstil med att hela tiden resa på överkroppen för att dumpa luft. Känner det ganska obehagligt att inte kunna ”små dumpa ” när jag vill utan att jag måste resa på mig för mindre justeringar. Pga att den rullar upp sig runt flaskorna så tappar jag även möjligheten att dyka nedåt och rycka i ventilen på vingen. Känns helt klart mindre kontrollerat än jag önskar.
Väl nere där nere så simmar vi in i något som känns som en osynlig vägg. Något som försöker hålla oss tillbaka.
Tecknar vi till varandra att det är dags att vända. Tror nog att Andreas är lite mätt på ”Eskilstuna”-dyket**.
På tillbaka vägen så tar vi och skjuter ECMD-korven på ca 6m.
Allt går bra, plockar fram den, fyller den med vatten, fäster den i linrullen och fyller den med luft.
*POFF* försvinner den upp genom vattnet. Linrullen spinner på och matar lina. Nu märker jag ett litet problem.
Jag får lite svårt att veva, hålla linrullen och lampan samtidigt. Ffa eftersom jag så lätt drar åt motståndet i linrullen när jag håller lampan samtidigt.
Så jag sträcker över linrullen till Andreas som får ta över medan jag stoppar undan lampan. Han lyckas göra precis som jag så för varje varv så dras motståndet åt lite till…
Iaf så tar vi och går upp liggande med gott trim, lätt hängande i korven.
När vi väl kommer upp så ser vi hur ””#/%)(”#¤&/”?¤=#)%” långt ut vi är! Så det blir ett ordentligt ytsimm för att ta sig tillbaka in till stranden igen.
Ligger och njuter på vattenytan under ytsimmet och tycker det är underbart, varm, solnedgång, varmt vatten, avslappnade, långa och sköna dyk
Andreas frågar om jag kände när vi simmade in mot strömmen av kallare vatten där nere när vi vände.
Aha, var det så … att gränsen mellan stillastående varmt och strömmande kallt vatten gör att det nästan upplevs som en vägg..*hehe* COOLT!
Vi knatar upp mot bilarna och mina vader är verkligen ömma nu..(dags att börja träna kanske *hrrm*)
Packar hem och far ihop.

Luft: 100bar 2x7
Pryar: Standard, Bettan, Scubapro mk2, Aqualung Legend, Scubapro andrasteg

Övrigt:
Tack Andreas för ett trevligt dyk, det var kul att få dyka med dig, hoppas att vi snart gör det igen.

** Eskilstuna = Staden där tiden står stilla.