Namn: Lösen:

Dyk nr: 105, Kolsva fältspatgruva


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2008-06-28
MAXDJUP :
14,8 meter
DYKTID :
58 minuter
VATTENTEMP :
5 grader
SIKT :
8 meter
VISAD :
535 ggr

Avvägningsdyk med nya dräkten. Glenn har oxå bytt från neopren t. skalis så vi bestämde att köra ett avvägningsdyk ihop. Även Jocke har ju ny dräkt så han ska oxå få dyka idag så, dagen till ära, har vi tagit med barnen. JohanW, JohanR o Fernström är oxå med o de har besök av ett gäng från Linköping, totalt är vi 11 dykare idag.

Vädret, ja vädret är väl sådär. Solsken blandat med rejäla regn/åsk-skurar.

Nåja, bil efter bil rullar in vid gruvan och vi pratar en stund med alla som kommer innan det är dax o hopa i. Jag o Glenn är först färdiga (vi var ju först på plat så) o börjar med att lägga oss på runt 2-3m, jag fyller dräkten o när jag märker att det drar iväg mot ytan tömmer jag dräkten, så gör jag 2-3 ggr, sen fortsätter vi neråt. Jag slås av hur tyst inloppsventilen är när jag trycker in luft o blir förvånad över hur mycket luft jag fått in i dräkten :o) Ahaa ok den låter inte *pfscht* varje gång man trycker på knappen.

Ganska snart har vi lagt oss på runt 10-11 m o tar oss bort vänsterut i brottet. Jag testar avvägningen o trim o förvånas över hur bra man kan ligga. Visst, luften vandrar fort ner i skorna (elr upp blir det ju, med tanke på hur man ligger i vattnet) men det gjorde ju i min förra dräkt oxå iom att det va så jättestora skor i den. Jag provar att tömma dräkten o när jag e nära botten fyller jag på lite så att jag inte ska nudda botten. Tittar på Glenn o han ligger oxå väldigt stabilt o bra i vattnet, va kul för honom med. När vi når udden bortåt vänster så vänder vi tbax o dyker tillbaka mot istigningsplatsen. Jag letar efter skattgömman...men hittar den inte. Däremot hittar jag det stora runda hjulet (elr vad det är) o en gevärskula som jag visar Glenn.

Till slut är vi framme vid linan och "toblerone-klippan" och går sakta uppåt medan vi ligger nära klippväggen. Vi lägger oss på säkstopp 5 min medan jag provar skruva kranar (jisses så rörlig man är i dräkten), köra s-drill o försöker backa :o) medan jag håller koll på Glenn. Ja just ja ett par ggr på väg tbax så tappar jag bort Glenn, jag kollar på dykdatorn på tiden då jag fattar att han inte syns...tittar uppåt, åt sidorna o uppåt o sen är han bara där :o)

Efter säkstoppet går vi sakta upp o jag lägger mig o glider in mot istigningsplatsen o vi ligger på ytan o pratar om dyket. Vi bestämmer oss för att gå ner en stund till o göra lite olika övningar. Vi ligger där på runt 4-5m o känner på att tömma o fylla dräkt. Till slut är det flera dykare som sluter upp o lägger sig på säkstopp...då passar vi på att glida upp på ca 1-2m, jag har tänkt smyga på gäddan som brukar vara vid istigningplatsen...men inget där.

Bra dyk, riktigt övningsdyk, skönt o känna på dräkten innan man ger sig ner djupare. Tycker den tömmer o fyller riktigt bra, inte alltför olikt dräkten jag haft tidigare. Den största skillnaden är ju rörligheten (bara det här momentet att ta av o på fenorna t.ex.) o smidigheten att kunna ta av o på dräkten själv.

Väl uppe ser möts vi av Jocke o prinsessorna. De har redan tänt grillen så när jag bytt om är det dax o grilla. Idag har jag köt stora hamburgare (inte frysta) med paprika o morotstavar (o räksallad t. Jocke). Riktigt smarrigt!!!

Jocke o Glenn kör ett dyk medan de väntar på att alla andra ska äta upp :o) Sen ska Jocke dyka med Västeråsarna (hmm något fubbigt o få göra 2dyk ju). Medan de dyker bjuder jag resten av sällskapet på hemgjord rabarberpaj o vaniljvisp...smaka bra mellan allt spring upp i skogen med Miranda o fixande med övriga familjen. *puh* jag va riktigt svettig ett tag av allt springande.

Precis lagom när alla gett sig ner börjar det spöregna...grymt mycket...jag går runt o kollar runt bilarna att det inte ligger en massa prylar ute (typ skor o jackor) o stoppar in dem i bilarna. Sen är det bara att sitta i bilen o lyssna på musik medan regnet smattrar på biltaket...roligare kan man ju ha, men jag är förvånad över hur bra barnen tog det.

De första dykparen som når ytan möts av spöregn, men snart skiner solen igen...så typiskt. Resten av kvällen blir jättefin.