Namn: Lösen:

Dyk nr: 231, Hölödroppet


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2008-11-01
MAXDJUP :
54 meter
DYKTID :
52 minuter
VATTENTEMP :
7 grader
SIKT :
5 meter
VISAD :
343 ggr

Ner: 13:24
21/35: 2x12 + EAN50: 1x7
Vikt: 3 kg + Lampa
Medel: 18,8 m

Vi tillbringade en timme på förmiddagen på Otäck med att fylla gas och snacka skit med Christoffer innan vi åkte ut till Stavsnäs för att hitta dykdjup.

Planen var att ta oss ner till 55 meter, tillbringa ett par minuter där och sedan sakta ta oss upp till ytan igen. Vi fick ner all utrustning för backen i omgångar och hoppade slutligen i vattnet. Marcus ledde dyket, Johan gick efter som tvåa och jag sist som trea.

På vägen ner upplevde jag att jag hade svårt att hinna med (det blev ofta en lucka på några meter till Marcus och Johan framför) och var andfådd. Vi 30 meter signalerade jag och tecknade att vi skulle ta det lugnare. Tempot gick ner men jag borde ha klartgjort att det inte var tillräckligt. När vi passerat 50 var jag andfådd hade hög puls och allting kändes inte bra längre. Jag signalerade Marucs och Johan att jag ville vända. Jag fick ett blixtsnabbt svar. Det visade sig att Johan redan tyckt att det var nog och signalerat Marcus, tummat dyket och vänt sig om till mig med ett roterande pekfinger. Vid det här laget känner jag stark ångest och vill bara vara uppe på ytan. Jag lyckas ta mig samman och följer efter Marcus brevid Johan på vingformation. Ångesten släppar en någon minut (och kanske 7-8 djupmeter) och ersätts av huvudvärk, läget känns nu kontrollerat igen. På vägen upp är jag fortfarande skärrad men redan vi 40-45 meters djup kändes världen klar och redig igen.

Exakt vad som hände vet jag inte men jag gissar på CO2, nervositet och djupberusning i den ordningen. Kanske en blandning av alla tre...

Parkamraters loggar:
Marcus Sundberg - Hölödroppet