Namn: Lösen:

Dyk nr: 145, Värdshusvraket


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2008-12-26
MAXDJUP :
16,2 meter
DYKTID :
34 minuter
VATTENTEMP :
3 grader
SIKT :
3 meter
VISAD :
562 ggr

Lite spontandykning såhär på Annandan, våra rastlösa själar hade fått nog av fet mat, öl och sällskapsspel. Jockes föräldrar erbjöd sig att ha kvar tjejerna hos sig, så då passade vi på att ut o dyka.

Från början hade vi tänkt åka t. Vagnhärad men då ingen verkade veta om det var öppet där vågade vi inte chansa (vi ringde runt lite). Varken Värdshusvraket elr Tore har förärats med vårt sällskap under hösten/vintern, så valet föll till slut på dessa två vrak.

swuuusch...framme o alla prylarna på. Väl på bryggan kommer en farbror (ja, en farbror, med fin rock o gubbkeps) fram och pratar med oss, han har bott där i Värdshusbacken i 30 år o gillar alla dykare som kommer o dyker på båten som ligger "där ute". Han småpratar med oss in i det sista t. vi tömmer våra vingar o går ner i det strömma vattnet.

Ja strömt va ordet, man får liksom ligga på sniskan över linan hela vägen t. vraket. På vraket är det inte riktigt lika strömt men man känner av det. Sikten är ovanligt bra och vi båda lägger märke till en hel massa detaljer vi aldrig sett förr. Vi vimsar runt på vraket en stund innan vi tar oss t. överbyggnaden där vi tänkt dyka in en bit. Medan Jocke håller på o gör nåt jag är osäker på så ligger jag o kollar in väggen på överbyggnaden. Det är instansat nåt där o jag ser nåt plåtaktigt där mellan plankorna...flyttar lite på dem o tar fram en....sked...full med silt...så jag putsar av den för o se om den ser gammal ut. Det ser ut som en vanlig enkel rostfri IKEA-sked, men jag är överlycklig över mitt fynd. Försöker visa mitt fina lösfynd för Jocke, men han letar visst efter ett ställe att fästa linan vid...ahaa jahaa var det det han höll på med...o jag bara ligger här o har trevligt o leker. Han bländar mig med lampan flera flera ggr under dyket... Jag frestas en kort sekund av att ta med mig skeden för att visa våra barn *skäms* blir otroligt skamsen över mina tankar, tänker på hur glada jag o Alex blev över skiftnycklarna på Trassel o lägger tbax den uppputsade skeden på plankorna som den tidigare låg under. Nu är det upp t. alla andra dykare att låta den vara.

Nu verkar Jocke klar oxå så vi kan dyka in i vraket, det känns rätt hyffsat ändå, det är mörkt o mysigt o rätt bra sikt ändå. Vi dyker in men en liten bit in känner jag att longhosen fastnat i högerkranen igen, det har den gjort några ggr förr under detta dyk. Det tillsammans med den, för mig, trånga korridoren känns olustigt o jag flackar med lampan o tecknar att jag vill backa ut igen. Då hela jag är inne och Jocke är en bit framför mig innebär det för Jocke att han får backa rätt långt ut, med stage o allt. Men det ska kännas bra från början tycker jag.

Ja när penetreringen avbröts så dyker vi på utsidan av aktern och tittar på ovansidan av överbyggnaden, jisses så stor Värdshusvraket är, så mycket större än jag trott. Däcket elr taket ovanpå överbyggnaden är i ett otroligt fint skick, tyvärr simmar vi bara runt aldrig över det. När vi kommer tillbaka där linan t. bryggan är fäst tummar vi dyket o tar oss tillbaka. Jag frös lite o hade räknat med att det tar en liten stund tillbaka + säkstopp. Men det visar sig att strömmen skjutsar iväg oss tillbaka t. bryggan o vi behöver knappt ta ett fentag annat än att parera så den inte drar iväg oss från linan.

Vi kör ett säkstopp på sniskan (från linan sett) o sen går vi smidigt upp ur vattnet, iaf jag.
Nu ska det smaka gott med soppa...nu e jag lite småfrusen o saknar min gamla neoprentorris en gnutta.

Parkamraters loggar:
Joakim Bergman - Alvik, Torevraket
Joakim Bergman - Stora Essingen, Värdshusvraket