Namn: Lösen:

Dyk nr: 414, Sverige, Dalarna, Tuna Hästberg


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2009-05-03
MAXDJUP :
39,8 meter
DYKTID :
68 minuter
VATTENTEMP :
6 grader
SIKT :
20 meter
VISAD :
560 ggr

Så, en ny dag efter en skön koma på skolan. Gick upp tidigare idag så man slapp ligga och "försöksova" dom sissta timmarna när solen hade gått upp. Klarar inte av att sova när det är ljust och soligt ute, vill vara ute och göra saker. Vilket får hela iden att krypa ner i en mörk och fuktig gruva rätt konstig. En annan konstig grej är att tiden verkligen står helt stilla där nere. Man har ingen tidsuppfattning whatsoever.

Planen för dagen var minst lika enkel som gårdagens, men en liten modifiering. Ingen av dom närvarande visste var dom där två hålen gick, så nu skulle det allt tas reda på hur det hela låg till. Började med att ta oss dit den korta vägen. Tog det högra hålet först. Simmade in en bit, såg ett annat snöre på vänster sida. Uppenbarligen har det varit någon här tidigare. Ett stort rum var det också. Det där snöret var säkert minst 10m bort. Minst lika långt frammåt ser man ett litet hål i väggen som ser ut att gå neråt. Ser ut att slutta mkt mer än vad botten gör här. Inser att vi är lite väl djupt nu, och framförallt är vi på fel spår. Vänder och börjar snurra in snöret. Rysken simmar upp för en liten kant, och märker att det börjar bubbla lite om stagereggen. Hmm, tänker man lite trögt, nu är det en frysning på gång. Håller andan lite extra i hopp om att den ska värmas upp lite, andas ett andetag till.

Jaha, nu bubblar det ju hela tiden, vad skoj. Nuvarande djup är runt 38m. Skruvade av gasen till stagen lite snabbt och fortsatte hala in några varv snöre, skruvate på igen, tog några andetag och så började det bubbla lite väl mkt. Signalerade rysken lite snabbt som snällt vände sig om som en rysk labrador på stereoider och en bit havre. Så fort man såg att han börjde vända sig om så åkte reelen över till andra handen och stängde av gasen till stage helt. Väntade dom där sekunderna på att han skulle komma fram. Räckte över rullen, skruvade på lite gas så han såg problemet, och så bytte vi snabbt och smidigt plats. Såg ingen riktig orsak varför han skulle blanda sig in i hela "problematiken" så kranandades några meter så jag kom på linan snyggt, samtidigt som långschnabeln kopplades loss med andra handen. Riktigt kul bubbelmoln när man vred om kranen lite för mkt nu faktiskt, men varför orka stressa upp sig över något så enkelt. Ströp gasen helt, bytte över till långsnabeln och bara fortsatte simma tillbaka i lugn takt medans rysken drog in schnöret. Kom upp några meter grundare i den relativt stora gången. Ungefär i mitten så tyckte jag att det var dags att ta reda på om stagen ville igen, och det ville den. Klippade av den långa snabeln och satt den andra i munnen.

Kom så småningom fram till det permanenta snöret där vi båda tyckte att det var lika bra att ignorera det som hände minuterna tidigare och kolla andra hålet också. Själv fick plastbiten med det upptrasslade snöret på och iväg bar det av än en gång. Irriterar mig lite på dom här ständiga "trasslen" eller stoppen som rullen får. Efter lite efterforskning kommer jag fram till att det är handsken som åker in i en liten glipa och får det att kännas som ett storskaligt trassel. Korrigerar och fortsätter, dock fortsätter det med jämna mellanrum. Inget att göra åt. No guts no glory man, som en vis tv karraktär en gång sa om att Large Hadron Collider kunde förstöra planeten(tja, bara dom okunniga hävdar faktiskt att det kan hända, dom som vet något i ämnet vet hur sannolikt det är).

Nåväl, trasslar oss vidare. Upp där brytrummet tar slut, typ 10m. Trasslar oss omkring en del. Jag har mest uppmärksamhet på att hitta trasselpunkter och hålla koll på snöret så rysken får sköta det mesta scoutandet av nya hål. Tiden börjar springa iväg lite och vi drar oss tillbaka en bit. Rysken har irrat omkring lite och tydligen sett ett hål som såg intressant ut. Hittade även någon husliknande formation av rektangulära träbitar. Stirrade på det ett tag. Rysken lokaliserade en perfekt ögla i taket att lämpa av linrullen på. Själv något förvirrad först, men efter en snabb konversation så var vi båda överens om att planerna för dyk två skulle skrotas så hårt, och det här skulle bli målet istället. Trasslade upp reelen permanent och drog tillbaka. La in linan i linpilen och tillbaka simmades det. En av dom var rätt upplyft av det hela iallfall.

Kom tillbaka och slängde ett snabbt öga på bottentimern samtidigt som slampan stuvades undan och avkopplingen initierades. Hmm, få se här, medeldjup på 30m, typ 45 min botten(om jag nu inte minns helt fel nu sent på kvällen, vilket sannolikheten faktiskt är att jag gör). Applicerar ett "inte planerat" deco(man kan ju inte bryta mot standards) med softa avkopplande stopp på godtyckliga djup enligt konstens alla regler. Snortar syrgas på stången som innan och kollar lite mer på bilderna. Klart underhållande. Försvinner in i min decodrömvärld med rysken i ena maskänden så man vet att den är med. Men i drömvärlden fick den alls inte vara med att leka ;-)

Nåväl, kopplade på mig flåsflaskan och tog en slö och skön uppstigning till stegen. Sen blev det dags för ett sedvanligt ytintervall. Mingel, föda och en snabbkoma som vanligt. Väntade in att pirre och aron skulle komma upp från sitt bad för att kolla någon yta vid något galler. Förstod aldrig riktigt var det var, men det kan ju bero på att det är helt outforskat för mig. Dom började packa iordning sitt samtidigt som vi sakta började förbereda oss för nästa bad.