Dyk nr: 114, Hölödroppet ettan
Det skulle blir svårt att överträffa fredagens dyk på Eldaren men lite softdykningen med nya bekantskaper är inte dumt. Tillsammans med Ludek och Tommy som jag träffade på Saladagen med WH hade vi beslutat om ett dubbeldyk ute på Värmdö.
Dock hade jag hört en enorm backe ner till själva dykplatsen och började inom mig att tvivla om det verkligen var värt besväret när det finns bekvämare dykplatser såsom Tyresö, Svarten eller liknande.
Jag talade med Ludek på morgonen och han sa det fanns ett annat Hölödropp också som ligger nästan intill, bara några hundra meter ifrån och man kan nästan parkera helt intill stigen ner. Det lät som en bättre idé tyckte jag och vi beslutade om att åka dit och kanske sen åka över till Lillsved för ett dyk på Harm.
Vi möttes upp på Shellmacken vid Grisslinge och körde sedan på kolonn ut på Värmdölandet som börjar bli riktigt trafikerat denna tid på året och speciellt som en otrolig dag som denna med grymväder.
Jag visste inte vart Hölödroppet låg så Ludek körde först och vi efter, kom till slut fram till de Hölödroppet som Ludek menade på är mildare att nå än det riktiga Hölödroppet, han kallar dom ETTAN och TVÅAN och de låter väl bra.
Grannarna tittade misstänkt på oss när vi bar ner våra paket och började göra oss klara vid bilarna. Försökte verkligen med avsikt att prata så tyst som möjligt, inte lämna ett spår av att de var dykare på platsen samt absolut inte TITTA på gubben bodde i ett xxx miljoners hus men hade en kärcher högtryckstvätt som han typ köpt på Statoil eller Ica...typiskt adelsmannasyndrom: tokdyra objekt men jättesämst kringutrustning, lite samma som en del har sina utrustningar; kanonfint 2:a steg som primär och sunkig octo... hallå Goddag yxskaft...
Vi fick en liten utskällning av gubbens fru som tyckte det var dumt att det är dykare som kör på deras väg, hon var väldigt osäker på om dom orkar mera om det fortsätter så vi ska inte dyka där tydligen...
Vi kom ner till stranden med våra prylar, gjorde lite check och ordentligt parkontroll eftersom det var första gången för mig att dyka med dessa två herrar. Det gick fint allting, ingen hade några speciallösningar som stack ut, Ludek hade egna lösningar för sina lampor som vi blev introducerade till under dyket och dagen. Han är också den första som jag sett ha en salvokanister-batteri inkörd i en BCD-ficka :) såg kul ut men lösningen fungerade klockrent såg det ut som.
Det som var lite beklämmande var att Tommy inte fått med sig sin dator, det satte lite käppar i hjulet för vår säkra dykplanering men han skulle ligga lite ovanför oss vilket vi trodde var en bra ide men det visade sig naturligtvis vara toksvårt att ha koll på vart han befann sig. Försökte signalera med min kassa lampa som vanligt och det var knappt man såg något under nedstignignen.
Självklart borde vi ha simmat i rad och han legat i mitten...Den med "problem" i mitten.... det stod väl så?!
Vi gjorde en ganska brant nedstigning till 30 meter och sen gled över några sista klippavsatser till 37 meter och där vände vi uppåt bara efter en minut, gjorde några ringar och lyste lite i mörkret, för här nere var det ganska mörkt.
Det var intressant att komma så pass djupt, första gången riktigt under 35 meter för mig. Försökte känna verkligen om jag blev segare i huvudet eller kände av andra symptom på narkning men man kände inget själv i alla fall...
Under dyket ner blev det helt påtagligt att så länge man inte fick kommunikation direkt med Tommy som låg 2 meter ovanför oss hade man noll koll på vart han låg. Han såg ju oss och höll koll själv men om något hänt honom hade det inte varit optimalt, han har visserligen dykt sedan 80-talet och är erfaren men det är ändå ingen ursäkt. Det är också dessutom dumt att man inte inhandlat en backup BT, den hade ju kommit väldigt bra tillhands nu som utlåneinstrument åt Tommy.
Den långsamma uppstigningen med ett ordentligt platåstopp på 21 meter på 2 minuter gick fint, vi låg bara och pyste omkring och tittade in i väggen. En del gånger under hela dyket tyckte jag det var för långt emellan oss i teamet och försökte minska ner det.
Dyket fortlöpte ganska händelsefattigt, det är väl ett ok fuldyk som alla andra fuldyk men skillnaden att man kan gå väldigt djupt om man vill, men det är inte mycket att se därnere.
På 6 meter och grundare låg vi i 20 minuter och lallade runt, Ludek skulle skjuta säck men ångrade sig. Det mest spännande som hände under detta dyk eller egentligen efteråt var när vi bröt vattenytan, det stod en TOKSNYGG tjej i DUIdräkt och kittade på sig prylar tillsammans med hennes buddy. Hejjade artigt till dom och sedan försökte vi på allra minsta uppseendeväckande sätt ta av oss prylarna och köra därifrån. Åt mackan i bilen på vägen till Hölö TVÅAN som Ludek vill visa oss.
Sedan efter vi hade verifierat luftåtgången beslutade vi oss att inte dyka Harm utan åka till Björkvik och göra ett flumdyk.
Parkamraters loggar:
Ludek Hendrych - Hölödroppet (Lilla Björnhamnsvägen), Stavsnäs
Ludek Hendrych - Björkviks brygga, Ingarö