Namn: Lösen:

Dyk nr: 151, Lakja, Söderbådan


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2009-09-19
MAXDJUP :
26,7 meter
DYKTID :
39 minuter
VATTENTEMP :
13 grader
SIKT :
7 meter
VISAD :
462 ggr

EAN33, 2x12

Det sinnesjuka vädret fortsatte under vårt lunchbreak på klipporna. Naturharmonin var fulländad och jag njöt varje sekund - så otroligt kargt och vackert där ute att man blir alldeles salig.

Efter att ha skopat i mig min sallad utan någon gaffel (tack jävla cp-salladsfabrikör) och käkat ett halvt paket bragokex med choklad så hade vi lite överläggning om andradyket. Vi hade egentligen planerat att göra ett annat vrak på dyk 2, men jag var så jäkla sugen på att verkligen hitta henne och dessutom var förhållandena perfekta idag. Man vet liksom inte när man får möjlighet att komma ut hit igen (åtminstone inte under dessa förhållanden). Toppat med att min magkänsla var att vraket låg längre norrut och att vi utgått lite för långt söderut på vår väg ut.

Sagt och gjort, vi hoppade i grejorna igen och begav oss ut. Planen återigen ner på 20 och därefter norrut. Lite snabbare att nå 20 denna gången eftersom vi sneddade ut mot djupare vatten. Vi simmade och här var klippformationerna än häftigare! Klart värt att bara åka hit och naturdyka, västkustklass på klipporna. Efter 20 minuter utan vrak vände jag mig mot Jonas och frågade vad han tyckte. Han ville vända, men jag tänkte att vi kunde göra 25 min, så jag tecknade 4 min till åt honom. Efter ca 30 sek simmade vi rakt på vraket. Fan vad glad jag blev! Vi drog ner längs ut med vraket och där blev det både sämre sikt och bra mycket kallare på en gång. Vraket i sig var väldigt trasigt och till höjdpunkterna hörde riktigt stora feta torskar. Jag tror hon går betydligt djupare än där vi stannade på dryga 27. Förvisso slutade vraket där, men det känns som om hon skulle kunna fortsätta än djupare.

Vi snurrade runt och simmade hemåt. Eftersom det blev ett simmade säkstopp så tyckte jag att vi kunde krandrilla lite. Efter lite bekymmer med mina hakar där och där så snurrade skruvandet på bra. Så bra att jag lossade förstasteget på vänsterposten. Tro min förvånande min när jag drog på kranen och det bara brusade! Mycket nyttigt att veta hur det låter. Jag fick hjälp av Jonas att dra på förstasteget. Passade på att isolera vänsterflaskan snabbt också under tiden för lite bra övning.

Vi kilade upp, packade ihop och susade hem! Jävlars vilken fin dag - och ett för mig nytt vrak - igen.

Parkamraters loggar:
Jonas Erikson - Lakja, Söderarm
Jonas Erikson - Söderbådan, Söderarm