Namn: Lösen:

Dyk nr: 123, Dyviksvraket - Tyvresö/Stockholm


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2010-06-22
MAXDJUP :
13,4 meter
DYKTID :
40 minuter
VATTENTEMP :
12 grader
SIKT :
3 meter
VISAD :
578 ggr

Klicka för förstoring

Till album »

Edit: Lika bra att förvarna känsliga läsare.
Följande logg kan upplevas svamlig, tjatig, oseriös samt lite lång.
Detta är precis min avsikt även om orsaken egentligen är att fick inspriration att skriva den mitt i natten. Så är du en person som störs av dålig grammatik, avvikelser från ämnet och tveksam syfning.
Sätt dig ned med en kopp varm mjölk, lugna ned dig så gott du kan.... för "what you see is what you get" ;)

Här följer den korta varinten för folk med begränsat tålamod:
Fint väder, skön temp i vattnet, lite begränsad sikt, vrak, trevlig buddy, McDonalds.

// Jonas

_________________________________________________

Operation avrostning av norrlänning.
Eller "Nu får Waterhouse komma med sina elever, för nu är viken igen-siltad"

Av en eller annan orsak eller en tredje orsak så blev det håltimme den 11/8-09 och den höll i sig i över 10 månader. Blev sedan plötsligt uppmanad av den lilla "plommongurkan" där hemma att ...
Ta och åk iväg!
Åk till Stockholm!
DYK!

Vet inte vad som egentligen hände. För förhållandet mellan orsak och verkan är väldigt otydlig.
Men det kan ha att göra med att jag klättrade på väggarna där hemma.
Så jag packade ett par kallingar, en tshirt, 2par dubbel7or, en alu7a, torris, två underställ, (...tja du fattar utan att jag beskriver förhållandet mellan packning och dykprylar). Brännde ned till Stockholm utan att ens fixat boende eller buddy.

Kastar bland annat iväg ett mail till Christian Svärd.
"Hej mr.Förstår att du är en mycket upptagen man med många strängar på din lyra.Själv så är jag en förvirrad Sundsvallsbo i förskingringen som söker en god buddy som kan det här med snäll avrostning av OW-dykare. Så, hur ser det ut för dig. Skulle du ha tid att ta ett "soft" och snälltdyk med en norrlänning under perioden söndag-tisdag? // Jonas"

Och till min stora glädje så nappar han. -YES!
En möjlighet att IRL träffa personen bakom det grottdykande-dir trollet, forumprovokationerna och ffa för att han vet vad UMMAGUMMA är.. ;) Att han sedan är villig att ”skrapa rost” gör ju det hela fulländat.

Efter lite snack fram och tillbaka om olika dykplatser så enas vi om att Björkvik är ...."ointressant"..., Thore ... inte behöver ett till dyk fn. Christian föreslår dyviksvraket något som jag nappar på. Senast jag var där med Johannes så trivdes jag som fisken och upplevelsen var att det var en lämpligt ställe för ett första dyk efter uppehåll.
Men i för mig själv så börjar nu ställa krav på mig själv och måla upp scenarion.
-Var det inte så att Pappa-DIR äter padi-ow-dykare till frukost och hur skulle han vilja att en buddy agerar? -Avvägning.... -Frogkick.... -Utbildning.... -Erfarenhet.... -Hur gör man för att kombinera sitt första dyk med att prestera ngt för någon annan?
Ja precis som du ser så spelade min prestationsångest mig ett spratt och placerade ett kg nojjor i skallen på mig.

Vi beslutar iaf att vi ska träffas på OT vid 10. Som tur så ringer Christian till mig i god tid innan. För att säga att han var klar med sina morgonbestyr....säger inte att jag sov, men helt på hugget var jag inte.
Släpar ut prylarna ur lägenheten i Bromma och kraschar in på Statoil i Solna på vägen för att bunkra upp lite. Åker sedan vidare och tillskillnad från igår så kör jag raka spåret till Vanadisplan utan att hitta någon alternativa och extra långa omvägar.
Väl framme så står en liten man och pular med dykprylar bak i en silverfärgad Citroën (eller Citron som det står i regbeviset *hehe*). Det slår mig att det säker kunde vara C.S. .. men på alla bilder jag sett så har han figurerat tillsammans med en mörkblå BaderMeinhofWagen (har för mig att den är mörkblå).
Kör iaf runt hörnet och käkar Statoil frukosten i bilen. Sitter sedan på stenmuren vid OT och ser Tor komma med en förvånansvärt färgglad dräkt. Tänker tillbaka på min tid som tävlingscyklist och hur dräkterna brukade se ut.
Njuter en stund i solen innan jag upplever ett trängande behov av att besöka kaféet på andra sidan gatan. Lättad och med ett par svettdroppar i pannan så börjar jag några minuter senare dra mig tillbaka mot OT. Filosoferar lite runt tanken att det kan ha varit indiskmat som inspirerade Johnny Cash att skriva "Ring of Fire", upplevde iaf just då ett direkt samband.
Tillbaka vid den-techsvarta-affären så ser jag nu att Tor har öppnat grindarna. Går in och förklarar att jag bara ska inventera sortimentet lite medan jag väntar på en buddy som skulle dyka upp.
C.S. kommer in och vi hälsar lite och pratar med några andra vattendjur innan vi sätter oss i fordonen för att åka till Tyresö. Kommer ut på motorvägen och känner hur stressen börjar trappas upp lite då det är flerfiligkö som knappt rör sig. Hittar ett botemedel dock, en CD med Cornelis W... känner snabbt att musiken påverkar mig på ett positivt sätt. Känner ffa att "Somliga går med trasiga skor" känns väldigt rätt för stunden.

"Jag är en tvivelaktig figur.
Duger ej mycket till.
Bakom ett hörn står döden på lur.
Han tar mig när han vill.

Somliga går med trasiga skor,
tills de har slutat gå.
Djävulen som i helvetet bor
får sig ett gott skratt då."

Nynnar med och kön löses upp allt mer och plötsligt så passerar hastighetsmätaren både 30 och 50km/h. Det flyter på.....även om jag känner mig rejält besvärad av tanken på flytande, droppande, rinnnande vätskor... *shit* .. är så nödig att jag sitter och hoppar i bilen som en ADHD-känguru.
Under mitt långa uppehåll så har jag tappa lite känslan för det här med att "vätskeladda" sig inför dyk.
Och fy 17... morgonens 1,5l vätska börjar verkligen röra sig söderut nu..krampen i magen börjar nu sprida sig så att även ryggmusklerna börjar dra ihop sig... Slår C.S. en signal och säger "DEPÅSTOPP, SNÄLLA".... UT, upp med benet, skaka, andas ut, slappna av och tillbaka i bilen.

Framme vid dykplatsen och vi pratar om allt mellan utrustning och deco. Jag lägger fram prylarna ungefär som jag minns att jag brukade göra förra året. ...men packar in nästan allt i bilen igen för att gå till båthuset med flaskorna för att gå igenom dykplats, dyket och ev förväntningar.
Känner igen dykplatsen och vad som jag kan förvänta mig, tecken och sånt är inga konstigheter, vi pratar lite om utrustning, rutiner om vi behöver dela gas/luft etc. Mr frågar mig om det är något speciellt som jag brukar göra innan jag börjar dyket... och jag svamlar ngt om att ligga på ytan och slappna av för att komma ned i varv och...bubbel..
Hans replik kommer ganska snabbt... "Inget dyk utan bubbelcheck" sedan frågar han mig om någon sorts "modified X drill".. Jag är inte helt med på banan förrän han visar att han menar att jag ska ta fram långslangen i sin fulla längd". *Aaah, är det så det heter! * =)

C.S. tydlighet men samtidigt prestigelösa, vänliga och öppna inställning får mig att släppa mina tidigare hjärnspöken om att "behöva prestera".
Går tillbaka till bilen igen där jag tyvärr kastat in prylarna i bilen så jag har på sätt och vis skapat lite onödig oreda för mig själv. Fram med dräkten och ska talka tätningarna...
-FRB "#¤%!#"#%!!! SHIT!
Ser att ena handledstätningen har valt att ge upp.
Kollar runt men jag har varken gaffatape eller något annat vettigt med mig.
Tänker tanken att jag ska be C. stänga min torrdräkt men jag väljer att prioritera handledstätningen.
Funderar på olika lösningar och C. föreslår att vi tar mina nya torrhandskar och drar upp dem så de tätar ovanför sprickan.
Jag velar av och an och gör tvärt om. Jag tar fram våthandskarna

.... fortsättning följer....

*Gäsp*
Orsaken till avbrottet är att jag verkar ha ett litet *gäsp* kväveöverskott fn...... eller så handlar det om att klockan är ett på natten när jag nu till slut sätter mig ned för att logga.
Egentligen så loggandet en form av långsam förlossning för mig.. en smärtsam glädje som gör att man känner sig helt tom inombords efteråt... *öööööh*
(Liknelser är en nationalidrott därifrån jag kommer.. brukar sätta oss ned och likna saker... och den som liknar bäst får vara domare vid nästa omgång..)
Nå väl, tillbaka till våthandskarna...

....fortsättning....

"Konten att göra något enkelt svårt, något torrt blött och något onaturligt ....avslappnat och skönt."

Jag velar av och an och gör tvärt om. Jag tar fram våthandskarna.
Detta är ett typiskt tillfälle då jag hade tjänat på att stanna upp, andas och spalta upp för mig själv .. "vad håller du eg på med".
Glad i hågen eller yr som en höna som pickat i sig jästa bär. Plockar jag prylarna fram och tebax.

Har nu iaf dräkt på mig och det verkar som att pusselbitarna börjar falla på plats. Så jag kastar in "STANLEY" min följeslagare och vän i bilen. Stänger och mäker att bilnycklarna ligger i fickan på understället. Klämmer och trycker på mig själv och förklarar för C.S. att det är "bilnycklarna" jag grejar med (bara så att han inte tror något).
-Alles klar!
Dags att gå till sjöboden..

Inser efter 10m att jag glömt viktbältet så det är bara öppna truten och erkänna misstaget.
Lämnar prylarna vid båthuset och springer tillbaka. Det här är iof inte riktigt sant, för vänner av lag och ordning skulle snarare kalla det för att "lufsa" ...men det är troligtvis onödig information i sammanhanget.
Förbannar mig själv när jag tillslut lyckats låsa upp bilen genom att klämma, trycka och pilla på mig själv. Hittar viktbältet som jag verkar ha lagt en massa saker ovanpå när jag packade in prylarna i bilen när vi skulle titta på dykplatsen tidigare.
Hasar mig tillbaka, något varmare, något svettigare och något mer stressad.
Sliter på mig paketet och förbereder mig på avdelningen "vantar-dator-mask".
C.S. tittar på mig och prylarna, släpper sedan bomben då han frågar frågan som han själv vet svaret på.
"Tror du att det där håller tätt?"
Samtidigt som han pekar på min hemknypplade bungee-ärmhållare som jag omsorgsfullt krängt över handledstätningen.
Svarar snabbt (för att vara norrlänning, en nollåtta hade hunnit dricka en espresso under min lilla konstpaus).
"-Nope!"
Lägger ned prylarna vid sjöboden och joggar tillbaka till bilen, med paketet på ryggen denna gång... (hehe.... inga kommentarer..).
Kläm-tryck-smäll-joggajogga... tillbaka vid båthuset igen.
Säger något om "Hade tänkt ägna mig åt -ta på mig handskar-övningar framför tvn någon kväll"
Och Christian frågar "-SJÄLV?"...
Skrattar lite åt hans svar då jag än en gång klivit ned i prestige-träsket.

Man är ju iaf minst två vid dyket, varför ska man känna press att göra krångliga saker själv?

Tar kompassen och ska dra den över min högra handske när "SNÄPP" armbandet går av.
Suckar lite lätt men C förklarar att kompass är lite överkurs på Dyviksvraket en dag som denna.

Efter en liten stund står två gummiklädda herrar med handskar färdiga för dyk.
C.S. går före och har oturen att halka så jag står lite fånigt och tittar på medan jag funderar på om han behöver hjälp. Halkar runt honom för att komma på sjösidan. Men han hinner komma på fötter igen och garvar något som jag känner igen... Det lät lite som någon form av prestige att inte halka inför folk och att Gulle som gärna väljer den dyiga sidan för att slippa algbeväxta stenar.
Tänker inte så mycket på det då jag är varm som en isbjörn i en bastu. Har bara en sak i tanken.
"LÄGGA MIG I VATTNET OCH FÅ SVALKA!"
Lägger mig bakåt med dåligt fylld vinge så jag sjunker under ytan en kort sekund, rullar runt och ställer mig snabbt igen..

Shit va svalt det blev... och det känns som om torrdräkten gått sönder under armen.
Försöker fylla dräkten men det pyser ut... stänger utloppsventilen men det pyser ut...vrider grejar och donar och ....

"Christian, visst frågade jag dig om du kunde stänga min torrräkt?"
-Nää!
"Shit"

Jag har hoppat i med öppen kedja... *hrrr*

C frågar om det är så mycket att jag vill bryta, men jag nekar.
Tänker på alla dyk som jag gjorde under tiden jag hade trasig utloppsventil. Då jag var blöt från topp till tå. Och då pratar vi om perioden okt-april... Nog ska jag hålla för ett dyk i juni med "lite fuktigt" underställ.

Av med prylarna, ned till C som stänger kedjan, tillbaka upp igen, på med prylarna, ned till vattnet.
Hör nu både mina hjärtslag och andetag ..tunga som portarna vid Moria.
Slabbar på mig allt och dyker ned efter fenorna som jag tappat.

Tänker något om vad C tänker just nu... men nä, NU SKITER JAG I DET!
För det är dags att dyka och dyka betyder avkoppling, komfort och avslappning.

Simmar med C ut till bojen där vi gör en "Modified" (någonting), bubbelcheck och C säger "Jag är klar när du är klar"..
Ett par djupa andetag, på med lampa, justerar prylarna en sväng till och sedan ger jag ok och ned-tecken.
Känner snabbt hur den familjära känslan kommer .... Svalt, svävande lugn.
Ett par tryckutjämningar för att öronen ska vilja vara med (måste vara mycket vax för det var lite seegt att tryckutjämna.. ) så börjar jag skönja skutan.

Väl nere så okejar vi och C tar täten.
Vi hade tidigare kommit överens om "inga penetrationer" ngt som passar mig som handen i handsken.
Simmar ned runt fören och akterut. C guidar mig som om han jobbar på den lokala turistbyrån.
Jag får se skrovsida, båt batteri, roder, styrhytt, ankarspel, motor, däckstol på förstaklass promenaddäck och skylighten ovan "the grand staircase" som leder ned till matsal och förstaklass bibliotek. (har nyss vältrat mig i diverse info inom ett litet nerdområde som jag har... "whitestarlines tre giganter" om du undrar om jag var helnarkad vid besöket på dyviksvraket).

Garvar åt C när han använder en oanadkombination av tecken och ljud förklarar att det jag tittar på är styrhytten.. Fortsätter sedan med en sång. Är inte helt klar på vad han menar förrän jag ser att han plockat fram en Blaupunkt Brehmen från gömmorna. Och tydligen har han fått in någon spanskspråkig salsakanal. Jag förstår inte vad de säger men musiken svänger iaf ;).
Plockar upp radion, lägger örat mot den och skakar på huvudet.. Den tystnade när jag vidrörde den.
Dålig täckning här tänker jag.

Fortfarande bedövad av alla upplevelser som vraket bjöd på så har jag svårt för att på ett tydligt sätt återge allt i skriven form. Eventuellt så får jag återvända till denna logg och fylla på i efterhand när kvävet försvunnit ur systemet och/eller så kanske det räcker med att öppna den på dagtid.. klockan är trots allt 2:28 nu *hark*

Det intressanta som jag upplever det är att...
Avvägningen återvände relativt snart... Den är inte perfekt men den är tillräckligt bra för att jag inte bara skulle gå runt på knäna.. På samma sätt så fick jag tillbaka den meditiativa känslan av att bara vara, sväva och ......
"Turn off your mind, relax
and float down stream
It is not dying
It is not dying

Lay down all thought
Surrender to the void "

Den där känslan som man upplever när man dyker och det fungerar. Den som är svår att förklara för landkrabbor med tugummi i truten och flippfloppers på fötterna.

Börjar nu efter ca 30min känna att det är lite kallt med halva dyviken inne i dräkten.
Så jag ser med viss glädje att C börjar bli mätt på den lilla skutan och frågar mig ...
"Hem?"
"HEM!" svarar jag och plötsligt vi glider fram över linan mot segelbåten. Avslappnat och najs.

Framme vid segelbåten så blir jag lite fundersam. Förvisso så såg jag den från akern förra gången jag var här... men jag hade på något sätt fått för mig att jag skulle se en plastbåt modell... "trampbåt"... och här möts jag nu av Frank Anderssons lilla segelbåt från Götakanal.
Nåja, minnet kan spela spratt med en i mellanåt.

Vi vänder och vrider på henne för att få ut maximal valuta. Går sedan tillbaka mot båthuset.
C stoppar ned tassarna i materian som gett viken sitt namn och orsakar en siltout som får Deepwater Horizon att ställa sig i skamvrån.
Som Eastcoast Muddivers representant på plats så visar jag hur man ska göra och kastar lite skit... sorry... dy på C.
Vi utvecklar konstformen till fulländning innan vi har kommit så pass nära strand så att C tummar dyket... Tur var väl det för när jag tittar upp så har jag huvudet ovan vattenytan *haha*

C. bryter ytan med orden "haha, nu får W.house komma hit och hålla kurs"...
Garvar mig harmynt och håller med... denna uppvisning i openwater-shallow-siltout var episk. Är helt övertygad om att skalderna långt efter vår tid är slut här på klotet kommer att besjunga viken som "försvann"...

Tittar på manometern en sista gång, ca 110bar på 40min... Vad säger man? Helt ok!

Som ett par tioåringar med sina första mobiltelefoner tjattrar vi på vägen tillbaka till fordonen.
Guldpengar, ITT och vem som eg hör hemma på vilket dyk av handlas i rasande takt.
Går över vägen mot bilen och märker inte att jag tappar påsen med kompass och våthandskar.
C. upplyser mig om det just innan en stor Chevy Suburban krossar innehållet. Ljudet av en SK7a som på bråkdelen av en sekund blir väldigt många små SK7-atomer skär genom mitt sinne.
Men vid det här laget är det bara att rycka på axlarna och garva. Ffa när jag även inser att jag även dränkte bilnyckeln och transpondern när jag hoppade i med öppen kedja..

-Det är bara en sån dag idag! =)

"Money, get away
Get a good job with more pay
And your O.K."

Utbildningar och Värdshuset Gyllende Måsen.
C berättar öppenhjärtligt om olika utbildningar och dyk han gjort.
Och eg känns det som att det finns mycket gemensamt i allt även om perspektiven är ganska olika.
Avslutar sedan dykdagen med en tvårätters på Gyllende.

Ja vad ska man säga?
En kalasdag med så många fel och rätt så att jag inte riktigt vet var jag ska börja.
Men en sak är säker, jag gillar skarpt att dyka med Christian. En duktig dykare, suverän buddy och förbannat trevlig karl =)

Nästa gång så är det min tur att visa dig hur ett strömdyk i Nedansjö går till ;)
Eller varför inte ett mysdyk på Röde. Har du tur så kanske jag lyckas få frugan att baka lite innan..
För du vet.. Hembake me kaffe äh ju som gött när man äh nydykt! ;)

Det är så skönt när man väljer/träffar en bra parkamrat. Saker faller plötsligt på plats och man växer 30% som dykare och person. Det känns tryggt och säkert och allt är tydligt och rutinerat. Även om man som "noob" yrar runt lite. Att sedan få möjligheten att både lära känna folk på ett mer direkt och avslappnat sätt, lyssna till "erfarnas" till lärdomar och tankar.
Kort och gott: Man kommer berikad från ett sådan dyk både som person och som dykare.

PS.
Refererade till OT-s ambulerande ambasadör när jag köpte NB-ringar av Tor på vägen hem.
Så nu vet han att du även genererar inkomster inte bara tömmer hans kaffebryggare ;)
____________________________________________________

En sak som än mindre har med dyket att göra än diverse andra utsvävningar i loggen är faktumet att man som norrlänning inte behöver lyssna på Jerry Williams och titta på Vanheden för att försöka lära sig språket.
För det verkar som om Stockholmarna är i minoritet i Stockholm. Fast i ställe så har jag hittat östgötar, västgötar, norrlänningar, skåningar, norrmän, danskar, norrbottningar, dalmasar och en liten dam från Finland. Så det finns inga fördelar med att lägga ned tid på Linguafon-kursen "Fixa Tugget"

____________________________________________________

Prylar och sånt.
d7x232 (110bar)
~6kg bly (hade räckt med mindre)
NB torrhandskar
Lampa Robust (trötta celler eller orättvis jämförelse med C-s)
Stanley (behöver planera packningen)