Dyk nr: 19, Kaj M/S, Söderhälls fyr, Stockholm, Sverige

Plats, Kai M/S Söderhälls fyr, Stockholm, Sverige

Dyk med parkamrat, Stellan.

Väder: Halvklart, 22°C.
Vind: NO 2 m/s.

Efter knappa tre veckors båtsemester i Stockholms skärgård utan ett enda dyk (bortsett från lite snorklande) var det äntligen dags igen. Stellan och jag hade bestämt ta hans båt (en Big Buster) och dyka något/några vrak i närheten av Dalarö. Jag skulle slå en signal när jag lastat bilen och varit in till Waterhouse för att slutbetala en veckas resa till Cypern och Zenobia i slutet av Aug. Passade på att fråga Stefan på Waterhouse om han kunde rekommendera någon bra dykplats runt Dalarö, han föreslog Kai M/S, Söderhälls fyr som skulle vara bra under förutsättning att vi ville gå så långt söder ut. Jag tackade för tipset, satte mig i bilen och ringde till Stellan, han hade redan åkt ner till hamnen för att förbereda båten så jag körde raka vägen dit. Väl i hamnen lastade vi båten och diskuterade vart vi skulle gå. Stellan verkade lite tveksam till Kai p.g.a avståndet (ca: 15 NM) men ok, vi testar. Vi kastade loss och jag fick äran att navigera efter Stellans nyinköpta "mindre modellen" sjökort, det blev ett hiskeligt bläddrande då båten går lite snabbare (40+ kn) än de 6,5 kn jag är van vid ;) Tur då att han bara körde på halv gas, ca: 25 kn i den gropiga sjön på Mysingen. Väl framme vid fyrplatsen hittade vi snart flaskan och trossen som leder ner till vraket. Efter att vi ankrat upp mellan vraket och pricken söder om Söderhäll bytte vi om till torra kläder och torrdräkter, blev rätt blöta p.g.a. ryksjö på den knappa halvtimmeslånga färden dit. Stellan var positivt överraskad över att det gått så fort att ta sig ut, avståndet till trots. Jag frågade om vi hade någon plan för dyket men då ingen av oss dykt Kai tidigare beslöt vi följa trossen ner för att se vad vi hittar. Stellan leder och jag följer.

Vi gör den numer vanliga bakåtvolten från fören och ytsimmar till flaskan, kollar så att datorerna fungerar och påbörjar dyket. Han knappt tömma BCD:n på luft innan vi såg vraket på knappt tre meters djup, där trossen är fäst i aktern. Vi fortsatte ner till botten och dök två varv medsols. Det var massor av snäckskal på botten kring båten men även några lösa plankor och småsimpor som snabbt försökte gömma sig när vi närmade oss, då menar jag inte plankorna ;) Sikten var smått otroliga 7 meter men det var lätt att silta upp vilket vi upptäckte på första varvet runt ;) Hade utsläppsventilen på dräkten lite för öppen. När vi återkom på andra varvet hade det mesta redan lagt sig och vi hade förvånansvärt bra sikt även då, skumt. Vi såg även lite småfisk (spigg?) och några intressanta öppningar i skrovet på båda sidor (det största på styrbords sida men man såg rakt igenom och ut genom en mindre på andra sidan). Hit åker jag gärna igen efter vrakutbildningen! Nu fick vi nöja oss med att lysa in med lamporna och kika lite. En "liten" kul detalj var annars den skylt (KABEL) någon dykare ställt på botten lutandes mot vraket. När vi tyckte oss ha sett det mesta skulle vi på säkerhetsstoppet skjuta korv, jag för första gången. Hade bara det snöre som följde med vid inköp vilket Stellan varnat mig för att det lätt kunde trassla. Sagt och gjort, på fyra-fem meters djup intill skrovet fick jag med viss möda fram SMB:n ur fickan på BCD:n och fyllde den lite försiktigt och lät den stiga medan jag försökte hålla reda på snöret, vilket var lite pillrigt. Plötsligt försvann Stellan mot ytan och jag undrade om vi trasslat ihop våra korvar, missförstå mig inte ;), då vi låg så nära varann. Snart är Stellan tillbaka och jag känner ett ryck i högerhanden samtidigt som han greppar tag i mig och jag med fingrarna på vänstra handen lätt i vraket för att inte poppa, oj vad det drog plötsligt ;) Efter lite avvägningsjustering kändes det mycket bättre och jag kunde medan vi sakta steg mot ytan rulla ihop snöret så att det hölls spänt hela vägen upp. Väl uppe får jag veta att jag fyllt korven för lite och att den stannat under ytan, Stellan hade då hjälpt till fylla upp den ;) Ett kort ytsim tillbaka till båten där först Stellan tar av sig riggen som jag håller när han klättrar ombord och och sen räcker till honom följt av min rigg. Av med fenorna som numer går som en dans (springstraps) och sen klättrar även jag ombord. Medan vi ligger och guppar (har blåst upp medan vi dykt, nu NO 5 m/s), fikar och käkar ett par mackor märker vi att vi draggar, nu gör det inget då det är bort från vraket mot pricken så vi tar det med ro. Vi är båda överens om att det var ett lyckat beslut att dyka Kai, riktigt lyckat!

Luft i 10/300 var in/ut 280/50
Bly: 10 kg.
genomsnittsdjup: 6,8 m
SAC: 22,6