Namn: Lösen:

Dyk nr: 345, Nacka strandsvraket


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2011-03-06
MAXDJUP :
17,7 meter
DYKTID :
19 minuter
VATTENTEMP :
2 grader
SIKT :
5 meter
VISAD :
371 ggr

Ner: 11:29
EAN31 2x12
Vikt: 4 kg + Lampa
Medel: 13,1 m

Marcus hade oturen att Johan och jag råkade stöta på varandra när jag jag skulle fylla mina och Marcus flaskor. Sannolikt av misstag, det får vi nog aldrig reda på :-) råkade Marcus dräktgasflaska fyllas med Helium istället för Argon.

Vi samlades på morgonen vid Nacka strand för att montera ihop våra smidiga mini-tolvor. Efter lite snack och en del montering och påklädning påbörjade vi den mysiga promenaden bort till viken. När vi mötte folk fick vi frågan om det inte är kallt att dyka så här års. Vi bedyrade varje gång att så absolut inte är fallet.

Det visade sig att viken var full med stora och små isflak. Jag valde att gå ut på isen medan Johan och Marcus hoppade i vattnet närmare land och simmade ut mellan och under flaken. Vi började med att Johan fick sätta fast min dräktgasflaska som lossnat och låg bredvid mig på isflaket. Medan Johan löste problemet passade hans backupregulator på att frysa. Den vägrade samarbeta och levererade luft med full kapacitet så fort kranen vreds på. Jag passade på att fråga Johan om han inte kände till att man inte skall andas i regulatorn på ytan när det är kallt ute – tyvärr var det ju inte regulatorn han andats ur som frös något han inte var sen att påpeka.

Efter att vi nästan gett upp hoppet att Johan skulle få dyka skruvade han isär andrasteget och pillade bort den is som fanns inne i regulatorn – problemet löst och alla kunde dyka.
Vi sjönk ner mot botten som kom förvånansvärt fort emot mig. Jag fyllde både vinge och torrdräkt så fort jag vågade men hann inte riktigt räta ut situationen innan botten mötte min hand. Det visade sig dessutom rätt snabbt att vänster handske läckte (första gången med Quallofil-innerhandskar). Jag signalerade till de andra att handsken läckte men att vi skulle fortsätta och göra ett kort dyk.

Medan vi simmande längs linor och rör kopplade jag loss dräktgasflaskan från min torrdräkt och kopplade in inflatorslangen från vänsterposten istället. Jag plockade också fram mina wet notes med ett meddelande till Marcus. När vi kommit fram till vraket efter ungefär sju minuter under vattnet signalerade jag till Marcus att jag ville ha hans uppmärksamhet och sträckte över mina wet notes. Marcus svarade med ett finger. Vi såg till att han fick bättre gas i torrdräkten och vände dyket. Vi simmade tillbaka till rören och gjorde en uppstigning i fritt vatten.

Med huvudet ovanför ytan berättade Marcus att han upplevt tiden i vattnet innan dyket och själva dyket som ovanligt kallt. Trots massiva mänger gas i torrdräkten (och tom vinge) var det kallare än vanligt och tanken att han var sjuk ekade i huvudet. Marcus bekräftar efter ett blindtest att Helium är kallare än Argon.

Efter en värmande promenad tillbaka avslutade vi dyket med ett besök på Max i Hammarby sjöstad.

Parkamraters loggar:
Marcus Sundberg - Stockholm, Nacka Strandsvraket