Dyk nr: 9, Hamburgö

Första dyket med Mattias. Började med slalom mellan brännmaneter. Såg sjöstjärnor, krabbor och musslor och sjöstärnor i färd med att bryta upp musslor. Fick luftstopp under dyket (ca. 150 bar kvar i flaskan) och fick mycket trög andning i båda reggarna. Fick signalera till Mattias att jag hade problem och behövde hans luft, han förstod inte riktigt att det var en skarp situation först så jag tog hans reg ur munnen för att få ta några andetag, och få fram hans octopus. Han fick tillbaka sin reg då han hade lite problem att få loss octopussen och då försökte jag åter andas i min reg, kom lite luft men sen var trögheten tillbaka. Jag fick åter signalera för luft och dra ur Mattias reg då han fortfarande inte förstod helt att det var en skarp situation. Nu hade han dock fått loss octopussen och vi kunde andas i varsit andrasteg utan större problem, trots att hans slang var lite kort och vi fick hålla i varandra ordentligt. Jag kände fortfarande ingen större oro, men signalerade att vi borde göra en uppstigning. Lite dumt så missade jag att tömma ur västen tillräckligt under uppstigningen så det gick lite i snabbaste laget, men vi fick ner tempot och kom till sist upp på ytan då jag förklarade att jag hade luftstopp. Kvällen innan hade jag läst dykteori för min tvåstjärniga kurs och gått igenom kapitlet om hur förstasteget är uppbyggt, vilket ledde mig till att tro att något var fel i det. Men när vi kom upp på land igen så framgick det ganska fort vad som var fel, jag hade inte skruvat upp flaskan ordentligt och därför blev flödet begränsat när trycket i flaskan sjönk en stund in i dyket. Troligtvis hade jag öppnat kranen lite för att lyssna efter läckage, sedan fått uppmärksamheten på något annat och glömt att skruva upp kranen hela vägen. Jag lärde mig ju något av upplevelsen och vi hanterade ju situationen lugnt och utan några obehag.