Namn: Lösen:

Dyk nr: 254, Finland, Sara Batsford


DYKARE :
PARKAMRAT :
Ari Kapanen  
DATUM :
2013-08-10
MAXDJUP :
16,8 meter
DYKTID :
41 minuter
VATTENTEMP :
7 grader
SIKT :
4 meter
VISAD :
225 ggr

Tredje dyket skulle bli egentligen någon holländare men eftersom vraket låg innanför skyddszonen utanför Porkkalaudd och finska KBV hade glädjen att åka patrull fram och tillbaka efter skyddszonsgränsen för att stöta bort oss eller vad sysslade dom med kunde man undra.

Kapten beslutade att åka till ett annat vrak vilket jag inte är ledsen för nu efteråt, jag fick nämligen glädjen att få dyka med Kapten Ari himself, vilken är en riktigt intresserade vrakdykare med sinne för detaljer.

Ari går igenom vrakplatserna före dyken, så även denna gång. Skillnad var dock att han visade mig samtliga detaljer under vrakgenomgången på detta gamla vrak som sjönk 1857.

Tillverkat i trä hade hela skrovet fallit i samman och det var inte mycket kvar av vraket vid första ögonkast. Men när Ari gick igenom vrakplatsen med mig simmandes efteråt blev allting mycket klarare och mycket mer intressant framför allt.

Han visade en stor tjock balk vilket visade sig vara kölbottenbalken (term?) och vidare över många andra ting såsom det som var kvar av styrrodret och skrovsidorna, intressant också med kilarna som låste skrovsidorna, dessa var TUNGA.

Höjdpunkten blev ändå den tillsynes avlånga och smala lod han höll upp emot mig, intressant grej tyckte jag och försökte lyfta de....kunde inte röra biten knappt med en utsträckt arm.
Lodet var hur tungt som helst, hade en öggla upptil och var cirka 25 cm högt och vägde 18 kg...shit alltså vilken tung grej, även under vattnet.

Ari visade mig undersidan av lodet och det var liksom en urgröpning som var tillför att ta reda på vilket typ av botten man lodade, fick jag reda på.

Efter cirka 25 minuter hade Aris ganska skrala luftförråd från början börjat sina och han vinkade hej då och gav sig av och frågade om jag ville stanna några minuter till och det kändes helt ok.
Fortsatte dyket med Han-Solo och kikade lite lite prylar och den hela skrovsidebiten lite mera innan jag gjorde egen uppstigning efter cirka 34 minuters BT.

Ser fram emot dyka detta vrak igen - även om jag innan dyket hade kallat det för brädhög.

Källa: http://www.hylyt.net/hylky.jsp?view=kortti&id=sarah_batsford_1857