Namn: Lösen:

Dyk nr: 259, Finland, Haveri guldgruva, NAUI TechD, kursdyk


DYKARE :
PARKAMRAT :
Marko Kauppinen, Janne Hirvimies  
DATUM :
2013-09-07
MAXDJUP :
47 meter
DYKTID :
46 minuter
VATTENTEMP :
5 grader
SIKT :
3 meter
VISAD :
463 ggr

Så var det äntligen dags för det förhoppningsvis sista uppdyket på NAUI-kurs(-erna) som jag påbörjade förra sommaren.

En lång tid har gått från begynnelsetidpunkten och vi har gjort en del dyk emellan men framför allt har vi haft en lång vinter som gjorde att man fick försöka börja repeptera saker man gjorde på sista lektionerna innan DykNorden gick i vinterdvala.

Hirvimies skulle dyka med mig som buddy och Instruktör Mawe såklart.

Vi skulle ner till första och andra liggande trästegarna på 45-48 meters djup i Haveri, köra 15 minuter runtime från Yta till när vi skulle vara tillbaka på järnröret på 40 meter för att gå upp till 33 meters där vi skulle göra lite annat, ett multilevel dyk alltså.

Även om nedstigningen var aningen långsam gick själva djupa nivån väldigt fint, vi var klara vid sista trästegen på 9 minuter ungefär. Jag fick möjligheten att se ner över sluttningen där brottet går ner emot 50-55 meter och vidare ner på 60+ som är det djupaste man kan komma i den gamla Guldgruvan utan att det blir Technical Cave-dyk.

För mig som aldrig tidigare dyk under 45 meter blev detta en ny erfarenhet men som oftast förr när man passerar mentala och fysiska gränser så känns det inte annorlunda än att passera 30 eller 35 meter, bara att man är lite spänd och tokfokuserad på uppgiften.
För övrigt så känns det ofta så för mig under kursdyk, man kommer kanske inte ihåg så mycket av det man ser och sin omgivning när man har fullt "sjå" med att kolla så allt fungerar dykteknisk, sina buddys är där dom ska vara och att det tidsmässigt fungerar.

Haveri kan ibland bjuda på riktigt riktigt dåligt sikt men idag var det förhållandevis bra sikt förutom på 28-32 meters djup där det var under metern.

Vi vände dyket efter vid samlats ihop på trästegen och jag som tvåa signalerade vidare Mawes signal till Hirvimies som satte fart emot järnröret.
Väl framme tyckte jag alla var samlade och jag gjorde "lets go till nästa nivå" på Haveriskt sätt, dvs en lätt fin upprörelse med lampan på väggen så att ens buddys enkelt förstår vad jag försöker kommunicera.

Aningen långsamt kommer vi upp till 33 meter och vi tar höger efter Mawe som leder själva dyket. Efter någon minut kommer vi fram till grottingången som traversar över ett tiotal meter åt vänster så att säga, om man är vänd emot grottöppningen.
Där gör jag ett fatalt misstag som Haverihålet är snabb att visa med sin speciella egenskap att skapa "organge-färgade" siltmoln som täcker in ALLT! Jag tänkte direkt på Teppos kurs i maj och "never loose the line" och inser att jag tokfailade. Dock sansar jag mitt sinne rätt snabbt och sakta börjar simma åt motsatt riktning och det tar bara 20 sekunder innan jag ser linan igen. Fortsätter fram till upplinan igen och jag ser mina buddys lampor komma emot mig.

LoL tänkte jag, vad klumpigt!
Det ironiska är att man liksom inte ens behöver kommentera saken efteråt, alla ser vad som händer och varför, det är VÄÄLDIGT tydligt i Haveri. Kanske det som gör att man vill dyka här - att det är krävande varje dyk man gör.

Jag som decokapten fortsätter leda uppstigningen och det går bra förutom på ett stop där jag drar över 20 sekunder men Mawe är snabb att aktivt påpeka det under vattnet vilket jag uppfattade.
Resten riktigt bra. 6 meters stoppet på syre också fint.

D12 - Tx 24/22
7a - Syre

40-47 meter - 15 min
33 - 10 min
21 - 1 min
18 - 1 min
15 - 1 min
12 - 1 min
9 - 4 min
6 - 9 min på Syre

Blev sedan godkänd på kursen och känner mig glad och nöjd.