Namn: Lösen:

Dyk nr: 293, Finland, Haveri guldgruva - AvoVesi


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2014-11-16
MAXDJUP :
34,2 meter
DYKTID :
63 minuter
VATTENTEMP :
6 grader
SIKT :
2 meter
VISAD :
429 ggr

Andra dyket för Danne i Haveri innan hans hemresa spenderade vi i de öppna vattnet, ej OH.

Varken Mawe eller Hirvimies var med oss utan Sami som fortsatte sin kurs öppnade för oss så vi kunde komma åt att dyka också denna dag.

Jag hade gjort en helitrox av min fina stockholmsmix från gårdagen, tanken var att kunna göra en halvtimme på 34 meter och sedan ha ett trevligt kort deco med endast en gas; syre. Delen trimix kvar var också av den spädare typen.

Vi gick ner direkt från stegen på en linan som går rakt ner till vertikallinan på 35 meter. Sikten var som väntat totalt obefintlig mellan 20-25 meter för att sedan klarna upp en liten smula nere på vertikallinan. Botten, dvs den sluttande klippvägg var täckt av det gula haveri-siltet som med belysning gör omgivningen det lite ljusare.

Ringade ok med lamporna och jag ledde dyket runt motsols. Sikten var riktigt kass första 30 meter för att sedan klarna upp en smula. Vi fick se ett flertal ingångar, bland annat till vaakaluola och sedan till slut ingången vid Haveri–north, vilken såg helt otrolig kass ut siktmässigt utifrån, vi hade nog en rejäl tur under gårdagen. Där stannade vi ett tag och hade en sofistikerad konversation med RB och regg i munnen.

Jag kollade min luft och konstaterade att detta underbara gasförråd i D18 är fenomenalt stort. Det fanns massvis av gas kvar så vi simmade vidare emot ingångarna till Louhintasalarna och vidare bort till det orange-nätet där jag stannade och tecknade till Danne att det var dags att vända.

Jag försökte verkligen simma sakta på detta dyk vilket jag normalt inte är duktig på, men man försöker i alla fall. När vi sedan nådde uppgången vid North tummade vi och påbörjade uppstigningen.
Den snea 45-graders uppstigningen till träklumpen genom tjockan gick bra, kunde till och med se Dannes ljus upp igenom denna gång.

Vid klumpen fortsätter uppstigningslinan rakt uppåt och vid c:a 20 meter klarnar det rätt snabbt och resten blir mer avslappnat. Siktförhållanden och den otroligt lättsiltade botten gör att man hela tiden är tokfokuserad på att allt ska fungera, vilket medför att man slappnar av en smula när siktförhållandena mångfallt förbättras. Om det är bra eller dåligt för dyket kan man ju diskutera.

Uppe på 6 meters gjorde jag inget gasbyte utan ville visa Danne vårt fina Habitat som inte riktigt är installerat än. Vi tog vänster vid korsningen och satte fart mot Habitatet. Sikten på 6 meter fram till habitatet var otroligt bra, säkert 10-15 meter. Framme vid habitatet såg vi hängande wirar och andra rep som var resterna av de misslyckade sista försöket till att få allt på plats. Detta projekt kommer fortsätta till våren.

Sedan visade jag Danne det lilla gruvgången som har en ingång och en annan utgång några meter högre än ingången, roligt ställe.

Efter detta gjorde jag gasbyte utan större besvär och därefter simmade vi sakta tillbaka till uppstigningen under trapporna vilket tog endast 2 minuter varvid de sista 4 minuter deco spenderades. Jag såg att Danne bailade ut några gånger och provade sina prylar, hans dator vara säkert redan urdekad.

Sedan upp och packade prylarna i bilen, sa hej heippa åt sami samt kursfinnarna och sen körde vi till St-ykkönen för lunch.

D18 - Tx 31/11
7 liter - Syre
Uppstigning: 1 - 1 - 6