Dyk nr: 11, Grundvik, Ljusterö

Skall dyka med Anna-Lena från Dykarna, skall bli kul, har pratat en del med henne genom dykarnas heta linje och hon verkar vara kul.
Skall mötas vid färjan till Ljusterö för att packa om till en bil.
Jag är först men efter ett par minuter kommer en guldfärgad Toyota rullande, ur hoppar Anna-Lena och hon är verkligen jättetrevlig! :-)
Packar om i en bil, åker på färjan och Anna-Lena berättar "SL-kortet i fönstret-historien" practical jokes är buskul!!
Lilla gulddelfinbilen rattar vant fram till Grundvik, vi går igenom dyket och Anna-Lena ringer Åkersberga dykskola för att få lite tips om ett vrak som det ryktas om ligger en bit ut. Det är inget vrak tydligen. Bara en brädhög efter någon träbåt modell mindre, så vi struntar i att leta efter den utan ger oss istället ut på högersidan.
Går snabbt (perfekt avvägd 7 kilo!!!) ner till maxdjup och det går finfint. Simmar runt lite och bara trivs. Ser simpor och några små orm/ödleliknande saker. Och skor. När vi stiger uppåt börjar som vanligt mina ballongproblem. Känner genast av luft i fötterna men lyckas kontrollera det skapligt. Har problem med att dumpa luft från västen och luftkarusellen börjar. Jäkla skit! Måste få bättre framförhållningsvana och börja dumpa luft långt långt innan.
Hur som helst så slutar mitt dyk med att ena foten kommer ut stövelfoten och det är bara att ge upp. Jag är redan uppe vid ytan och det enda som håller mig nere (upp och ner...) är parlinan. Jag försöker upp och ner lirka loss den och ser en jätteförvånad Anna-Lena som tittar upp på mig. Det ser ut som om hon försöker dra ner mig men eftersom jag redan är uppe är det bättre att jag själv går upp och inte drar med Anna-Lena också så jag släpper linan och fyller västen och guppar ett tag vid ytan. Anna-Lena gör en snygg uppstigning och säger till mig att gå ner och deka ett tag. Vi går ner och ligger på 3-4 meter hela vägen tillbaka.
Väl uppe slänger vi oss på soffan som finns vid stranden och andas ut. Jag är jättenöjd med dyket trots mina luftproblem. Solen skiner och det är lugnt och skönt. Jag väntar tills värsta sjösjukan lagt sig och sedan är det dags för lunch...
Jag har glömt min matlåda hemma!!! Världens smarrigaste lunchmacka och en bamsestor kardemummasockerkaka ligger hemma :-( Som tur är har Anna-Lena kaffe och tre mackor med sig som vi delar på. Jisses vad gott det var!!! Mmmm.
Monterar på nya flaskor, lägger dem i delfinbilen och åker till V Lagnö för dagens andra dyk.