Dyk nr: 111, Kalmarsund - Gunvor

Vi var hela gänget för att dyka i Blekinge. Klas Thermenius, Per Olsson, Gunnar Klinghult, Sven Berglöf, Patrik Juhlin och Gustaf. Vi missade Nicomedia pga hård sjö och valde att gå upp i Kalmar sund. Vi gick över två positioner som Patrik hade som mest troligt bara var byggmax vrak varpå vi valde att segla hela vägen till Gunvor.

Väl framme tog verkligen Öland vinden och vågorna gick ner till kanske 0.5 m våghöjd. Alla var riktigt taggade efter nästan 4 timmars seglas, då vi hade utgått från Sandhamn där våra stugor var.
Klas, Gunnar ovh Sven hoppade först.
Jag började må illa och fick snabbt på mig utrustningen, väl uppe på däck satt jag och väntade på Gustav och Per. Per har så mycket värmeutrustning att det tog ganska lång tid för honom med alla kablar. När väl vi hoppade i vattnet så var det första som hände var att jag slog i steget med min vad och svor högt för de andra, 2 sekunder senare fick jag en kall överraskning, dragkedjan på torrdräkten var inte helt stängt. Jag simmade tillbaks till båten och klättrade upp på stegen. Patrik hjälpte mig att stänga kedjan som tydligen hade fastnat i ett av hängslena lite grann. Men jag var fast besluten på att vi skulle dyka tillsammans allihop så Patrik fick köra ytterligare en sväng till borgen där Gustav och Per väntade.
Vi gjorde en bubblecheck på 5 meters djup och allt verkade bra.

Väl nere på 20 meters djup precis vid Gunvor så började jag fibbla med min lampa, som naturligtvis inte var laddad. Per gled iväg en bit bort och Gustaf började lugnt simma efter Per.

Plötsligt vänder sig Gustaf mot mig och simmar fram, han pekar mot sin rygg kanska häftigt, jag förstod inte först men när han visade en skruvrörelse förstod jag att hans tank var avstängd. Vi det laget hade han slut luft och började rycka i min octupus, som naturligtvis sitter fast runt min hals. Jag gav honom mitt andrasteg och tog tag i hans arm. Vi konstaterade att allt var ok så att jag sen kunde öppna hans tub. Jag andades ett par gånger genom hans andrasteg och gav det sedan till honom. Han bytte tillbaka och vi hängde en stund och bara tog det lugnt. När han väl visat OK tecken skulle jag börja hänga upp min utrustning men det tog inte 5 sekunder före hans regg började friflöda. Gustaf fick mitt andrasteg igen och jag försökte avbryta friflödet, men det gick inte.
Vi valde att nu avbryta dyket och gå upp. Per var bredvid oss och med på att vi skulle gå upp.

Med Gustafs regg friflödande så gick vi upp, jag tänkte att jag skulle stänga av den efter han stabiliserat sig på säkerhetsstoppet, och så blev det. Uppstigningen gick väldigt kontrollerat. I början gick Gustaf lite fort ovh jag försökte agera ankare, men sen var det smooth sailing. Väl uppe på ytan öppnade jag tuben igen och blåste upp hans bcd.
Alla kom upp på båten säkert.

Jag och Per sa att det var ett alldeles för fint vrak för att inte dyka ner igen... hopp från båten!

Parkamraters loggar:
Gustaf Järsberg - Kalmarsund, Gunvor