Namn: Lösen:

Dyk nr: 12, Fossen, Gullmarsfjorden Uddevalla


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2020-08-04
MAXDJUP :
24,5 meter
DYKTID :
43 minuter
VATTENTEMP :
14 grader
SIKT :
10 meter
VISAD :
404 ggr

Om man inte fastnar för det här idag så gör man ju det aldrig! Vilket dyk!! <3 Har sett krabbor i flera varianter, sjöstjärnor i alla färger, torsk, blågylta, småfisk o allt det där vanliga. Kammaneter, öronmanter, brännmaneter. Anemoner, havstulpaner och så mycket vackert! Höjdpunkten var obeskrivlig... när vi rundar en klippkant vid 24 meter och framför oss så tornar det upp sig en gigantisk sjöborre. Jag tjöt nog rätt ut. Vilken syn det var. Jocke flinade brett över min reaktion. Bergsväggen fortsatte upp och ner utan stopp såg det ut som.

Jag börjar få riktigt bra koll på flytkraften. Minskade vikten med 1 kg till idag (dök med 3+1+1). Trivs väldigt bra med reggarna. Tryckutjämningen var lite sämre på höger öra än vänster. Inget problem i sig, men det tog lite längre tid för höger öra och gick inte bara genom att öppna bihålorna. Nedstigningen gick sakta och med full kontroll. Bara det i sig var en häftig känsla. Fick vatten i masken vid 20 meter men tömde den utan problem. Konstaterade vid ett par tillfällen att det var jädrigt kallt, men ignorerade det tyvärr. Det fick jag äta upp. Torrdräkten hägrar på allvar nu.

Uppstigningen gick fint även om jag stundtals frös. På säkerhetsstoppet hände ngt vid ca 5 meters djup. Jag vänder mig uppåt för att släppa ut luft med inflatorslangen och tappar orienteringen. Yrseln slår till med full kraft. Sträcker mig efter Jocke för att inte poppa upp och han hinner fånga mig och dra ner mig. Jag är helt yr och fortfarande desorienterad. Jocke frågar flera gånger om jag är ok och jag nekar. Han blir ordentligt orolig och sträcker sig efter min slang för att få upp mig, men jag hindrar honom eftersom jag behöver få tillbaka orienteringen när jag har bottenkontakt. Jag ställer mig på knä på botten (djup ca 4 meter) och återfår balans och får stopp på den akuta yrseln innan vi går upp. Tacksam över att ha en erfaren pardykare som är lyhörd på ens signaler och inte överreagerar även om han blev riktigt orolig ett tag.
Väl på land konstaterar jag att jag fryser ordentligt. Kall och blå om händer, ben och armar. Hela eftermiddagen fryser jag. Vi åker till Lysekil och äter varm soppa på Havets Hus. Handlar i Torp. Jag är ordentligt trött. Seg i huvudet. Fryser. Vi åker tillbaka till campingen och jag blir beordrad i säng för att vila. Ligger påklädd under täcke och fryser. Först vid 19-tiden börjar jag piggna till på nytt. Känner mig stel i nacke och axlar i några timmar till. Inga problem dagen efter. Löptur på 3 km på morgonen dagen efter var ngt mer ansträngande än det brukar men inget alarmerande, har trots allt inte sprungit på 10 dagar.
Själv har jag lärt mig en ordentlig läxa. Dagen efter har varit en dag i vilans tecken.

Edit: Yttre otit på höger öra är ett faktum på söndagen. Yrseln har förmodligen bidragit till nedkylning i och med reaktionen. Kan konstatera att jag inte reagerat över örat under veckan så det var svårt att förutse. Nedstigning o tryckytjämning har funkat fint under veckan och ingen känsla av frossa. Ingen smärta eller andra bekymmer.

Parkamraters loggar:
Joakim Nilsson - Fossens camping, Gullmarn