Namn: Lösen:

Dyk nr: 80, Kåvra, båt från Lysekil


DYKARE :
PARKAMRAT :
Fredrik  
DATUM :
2002-11-02
MAXDJUP :
27,2 meter
DYKTID :
39 minuter

Eftersom vi har fått höra att det är sista helgen som Kongo kör för säsongen, beslutar vi oss för att följa med ut. Vi åker till Kåvra, ett ställe som framförallt är känt för sina stora humrar. Detta eftersom det tydligen är fredat från hummerfiske. Det är soligt, kallt och stilla. Perfekt väder för ett höstdyk.

Vi plumsar i vattnet och går ner. Det är ganska klart i vattnet, men en hel del stora gryniga partiklar i vattnet. Man ser solskenet glittra i ytan från 16-17 meter, så det är definitivt inte helkass. Vi följer en vägg ner till botten på dryga 25 meter. Därefter irrar vi ut en bit på mjukbotten för att se om där finns något att se. Vi hittar inget och vänder tillbaka in mot väggen.

Vid foten ser vi en hummer under en sten. De långa antennerna sticker ut ur hålan, men själv vill den inte komma ut och leka. Vi simmar vidare, botten sveper uppåt och övergår från lera till sand i vilken klibbblock ligger utströdda. Jag konstaterar att jag måste vara lite narkad, för jag tycker att dödmanshanden här är ovanligt lik ingefära.

Vi följer sandbotten uppåt mot grundare vatten. Ett stim med blanka, halvstora fiskar skräms iväg av våra lampor och vår närvaro. Vi lämnar botten och går upp lite längs den branta klippa som längre upp blir en ö. Ett dykteam om tre dykare simmar förbi under oss. Vi roar oss lite med deras bubblor.

På 13 meters djup kommer plötsligt någonting fladdrande in i mitt synfält från vänster. En fågel. Jag tror inte mina ögon, Fredrik och jag tittar på varandra, jag tittar framåt igen. Jodå. Någon slags Alkfågel (Tordmule?) har förmodligen misstagit våra luftbubblor för ett sillstim.

På säkerhetsstoppet känner jag mig oväntat lätt och förstår ingenting. Det är ibland svårt att tömma västen ordentligt, måste hålla koll på detta i fortsättningen.