Dyk nr: 36, Kvinnersta Norra
Vi sammanstrålade på parkeringen invid Kvinnersta norra kalkbrott. Armas hade jobbat nattskift men hunnit ta en power-nap och var i kraft av sin ungdom i fin form ändå. Magnus från sportdykarklubben i Örebro träffade jag för första gången. Han är en hängiven UV-fotograf och hade en kamera som såg ut att kosta en halv årslön. Alexander hade fullt upp med att förbereda de slutliga kursmomenten med mig i CMAS Two star. Själv passade jag otaktiskt nog på att prova en nyinköpt torrdräkt för första gången. Korkat men kul! Armas gick igenom dykplanen. Vi ligger på 6 meter på utvägen för att spara luft sa han myndigt och tittade på min singelflaska. Alla andra hade dubbelpaket. Sedan går vi ned till 18 meter, Magnus och jag ska fotografera. - Bjarne får ta luft av mig om det krisar, tröstade Alexander. Solen sken och svetten lackade under torrdräkten. Jag valde ett tunt underställ eftersom nya dräkten har meshfoder. Och hur mycket bly ska man ha månntro? Den frågan höll jag för mig själv för att inte skapa dåliga förväntningar i gruppen. Utför nya trappan, sista kontrollerna på flotten och så plums i vattnet. 19 grader i ytan och jag verkade ha valt rätt mängd ballast. OK och tummen ned! Ganska bra sikt idag. Vid 6 meter kom ett språngskikt av guds nåde. Från ljummet till iskallt. Kall dräkt och för lite kläder under. Luft i dräkten gav för mycket lyftkraft och jag valde till slut att prioritera stabiliteten framför komforten för att inte sabba dykplanen för mycket. Kalkbrottet är ändå mäktigt och hisnande. Lodräta bergväggar och skrot och lämningar som påminner om en svunnen industriepok. Armas och Magnus fotograferade hej vilt. Vi körde kursmomenten. Jobbigast idag var kylan och de minuter som jag delade luft med Alexander. Otroligt lärorikt att följa sin buddy med uppåt i långsam takt med absolut krav på synkning i hastighet och nivå. En regulator och en slang av definierad längd. That´s it, inget utrymme för kompromissande eller trams om alternativ. Det var en lättnad att skifta tillbaka till egen luft. Vi avslutade turen i det sydvästra hörnet där det finns ett djupt pumpschakt under och en ort som öppnar sig in i bergväggen. Stora oblyga abborrstim mötte upp och mängden skrot och skräp var imponerande. Vi avslutade dyket med en försvarlig och likvärdig mängd luft kvar. Jag tinade snabbt upp och vi tittade en god stund på UV-fotografernas bilder. Helt otroligt vilken bildkvalité! Magnus, jag måste vidgå att kameran ändå är värd pengarna!
Hur kursen gick??
Det blev godkänt och nu får jag mitt CMAS Two Star-certifikat. Jag är så otroligt glad och tacksam, och tänker på alla som har hjälpt mig under resans gång. Mest har förstås Alexander betytt som instruktör, mentor, vän och föredöme. Det kan jag aldrig återgälda fullt ut, men jag kan lova att försöka förvalta det på bästa sätt. Tack!
Parkamraters loggar:
Alexander Tengzelius - Kvinnersta Norra