Dyk nr: 21, Fjällboholmar

Efter ett avbrott för inkvartering i stugorna, matsäcksmackor, chips, pepparrotsfisk och fyllning av tuber med tillhörande kompressorkurs var det ett trött och däst gäng som packade in fuktiga torrisar och blöta västar i bilarna för ännu ett dyk. Nattdyk.
Trött trött trött!!! Min lånade dyklampa gick sönder, ena fenremmen gick och mitt humör var i botten. Vi drev bort en bra bit från land innan det var dags för nedstigning och när vi väl skulle ner var jag för lätt! Fleecetröjan hade jag glömt kompensera för. Orkade inte simma in efter mer bly utan bad Andreas dra ner mig.
OK dyk trots allt.
Den stora belöningen kom under det hatade ytsimmet tillbaka. Då såg vi att det var stjärnklar himmel och alla bekymmer försvann med en gång. Vilken häftig känsla! Efter en kall dykdag, uttvingade från stugvärmen ner i iskallt vatten mitt i natten - och så helt plötsligt finner man sig helt uppslukad av universum. Det var vi, det kluckande kalla vattnet och stjärnhimlen. Häftigt!!