Dyk nr: 97, Thomas reef Tiransundet

Detta är en del av min berättelse om dykresa nr 2 till Röda havet 2024-11-21--28. Liksom förra året arrangerades resan av Dykning.net och Diving Travel Network. Vi åkte med Blue planets live-aboard-båt MY Blue Pearl från Hurghada med turen ”North & Tiran”. Dykmålen är omväxlande korallrev och vrak. Konceptet kan sammanfattas som ”Mycket dyk för pengarna”. Det erbjöds maximala 4 dyk per dag och det klarade alla inblandade i besättningen och dykguiderna att hålla på ett professionellt och bra sätt. Jag är sammantaget mycket nöjd med arrangemanget och rekommenderar resan till er som inte provat ännu. Från Ludvika sportdykarklubb åkte undertecknad, Peter Johannesson och Armas Parkkonen. Vi reste från snökaoset på Arlanda till ett soligt och varmt Egypten, där väderutsikterna för Röda havet var stormbyar under dag 3-4. Redan från början blev beskedet från kaptenen att färdplanerna var ändrade. Vi skulle besöka samtliga dykmål, men i en annan ordning än det var tänkt från början. Allt för att söka lä så mycket det gick under de blåsiga 2 dygnen. I efterhand kan jag konstatera att detta var ett mycket klokt och erfaret beslut. En annan dykbåt från Hurghada gick en av stormnätterna ut i grov sjö och välte med katastrof som följd. Mina tankar går fortfarande till alla drabbade dykarkollegor och deras anhöriga.

Dag 3, resans dyk nr 7.

Knack-knack-knack. Good morning! Väckning kl 05 som vanligt. Vinden har ökat och gardinerna i hytten står rakt in av draget från hyttventilerna. Att sova med öppet fönster är nödvändigt då fukt och värme annars ger för dåligt nattklimat. Vi har flyttat oss en bit österut till intilliggande Thomas reef och parkerat i någorlunda lä. Runt hälften av gruppen köper idén att hoppa ur och sedan ta sig upp i en zodiak i grov sjö innan frukost. Vågorna varierar mellan 1-2 meter. ”Negative enterance please” säger Ashraf uppfordrande. Jag suger luften ur min BCD för att kunna sjunka snabbt. 1, 2, 3, go!! En meter under ytan blir det lugnare igen. En ny dag gryr snart över korallrevet, dess innevånare och oss besökare. Vi går ut en bit och hovrar över en bred platå med en djup ravin som följer parallellt med revkanten. Där utanför fortsätter platån en liten bit till för att sedan övergå i en mäktig drop-off ner mot kanske 300 meter. Jag är en av dem som förbrukar mest luft i gruppen. Vis av den erfarenheten ligger jag därför lite högre upp i vattnet idag. Jag har bästa överblicken och utsikten över omgivningarna och ravinen. Priset är att jag på det här avståndet ser få små detaljer och bara de största fiskarna. Jag är bara här och nu. På konstant nivå. Andas lugnt och njuter av bra trim och avvägning. En fin mental morgon helt enkelt!
Vi gör helt om och vänder tillbaka. Går uppåt och lägger oss på 20 meter. Och nu stiger solen! Alla små revfiskar kommer ut ur sina gömslen och kollar läget. En ny dags myller av färgsprakande liv och rörelse återuppstår. Vore detta en akvarieaffär så skulle fakturan för inköpen motsvara en Euro-jack-pott-vinst med råge! Jag sveper med lampkäglan över korallstaden. Simsalabim, tjopp, alla kastar sig in i sina hus på en sekund. 3 sekunder senare är alla tillbaka igen. Jag trollar en stund med min magiska lampa. Att de inte lär sig!! Och inte jag heller, uppenbarligen.
Nu får vi strömmarna i ryggen. Bensparkarna glesnar ur och vi börjar drifta med. Ashraf dirigerar att vi ska hålla oss närmare revväggen. Nu ser vi inte botten mer. Det är en drop-off med mer än 100 meters djup nedanför. Vi rundar hörnet och kommer ur strömmarna. Vi stiger sakta upp mot säkerhetsstoppet. Vågrörelserna blir allt tydligare och jag lyfts upp en meter extra och får rejäl lyftkraft på köpet. Dumpar luft så mycket jag hinner utan tillräcklig effekt. Armas rycker påpassligt tag i mig och tynger ner så pass att jag kommer runt och kan fensparka mig neråt igen. Tack Armas! Efter 3 minuters stopp simmar vi ut från revkanten för att undgå bränningarna. Det är en kämpainsats att ta sig ombord på zodiaken. Nu är det vågor på riktigt. Men nu är det också frukost på riktigt!