Dyk nr: 99, Shark reef och Yolanda reef Ras Mohammad
Detta är en del av min berättelse om dykresa nr 2 till Röda havet 2024-11-21--28. Liksom förra året arrangerades resan av Dykning.net och Diving Travel Network. Vi åkte med Blue planets live-aboard-båt MY Blue Pearl från Hurghada med turen ”North & Tiran”. Dykmålen är omväxlande korallrev och vrak. Konceptet kan sammanfattas som ”Mycket dyk för pengarna”. Det erbjöds maximala 4 dyk per dag och det klarade alla inblandade i besättningen och dykguiderna att hålla på ett professionellt och bra sätt. Jag är sammantaget mycket nöjd med arrangemanget och rekommenderar resan till er som inte provat ännu. Från Ludvika sportdykarklubb åkte undertecknad, Peter Johannesson och Armas Parkkonen. Vi reste från snökaoset på Arlanda till ett soligt och varmt Egypten, där väderutsikterna för Röda havet var stormbyar under dag 3-4. Redan från början blev beskedet från kaptenen att färdplanerna var ändrade. Vi skulle besöka samtliga dykmål, men i en annan ordning än det var tänkt från början. Allt för att söka lä så mycket det gick under de blåsiga 2 dygnen. I efterhand kan jag konstatera att detta var ett mycket klokt och erfaret beslut. En annan dykbåt från Hurghada gick en av stormnätterna ut i grov sjö och välte med katastrof som följd. Mina tankar går fortfarande till alla drabbade dykarkollegor och deras anhöriga.
Dag 3, resans dyk nr 9.
Vi gungade västerut utefter stränderna på Sharm el Sheikh. Tillbaka till Ras Mohammad och dubbelreven Shark reef och Yolanda reef. Där gjorde vi ju resans dyk nr 4 under gårdagen. Det blev en nödvändig retur och repris för att bita oss kvar högst uppe i Röda havet då de nordliga stormvindarna blåste in. Better safe than sorry!
Vi hoppade i direkt från dykbåten och gick ner öster om Shark reef. ”Anemone city” var det utlovat. Den benämningen stötte jag även på vid andra rev under Egyptenresan 2023, så det finns flera städer för clownfiskar. Det är en välbekant och trevlig combo med de giftiga havsanemonerna och de giftresistenta clownfiskarna. En unik symbios som alla gillar att fotografera. Det hörs ju på namnet, man blir glad av clownfiskar! Vi följde strömmen västerut, ut över den mäktiga kanten på Shark reefs drop-off. Sedan in över den vita sedimentplatån och norrut upp mot sadeln mellan Shark reef och Yolanda reef. Guiden hade redan förvarnat om att vi skulle stöta på rejäl motström då vi kom upp mot platån norr om reven. ”Håll er tunga och nära botten då ni glider över kanten” var rådet. Det var inte enkelt men gick bra. Platån är stor och sandig. En slätt på ca 10 meters djup som sedan övergår i ett grunt rev upp mot nationalparken Ras Mohammad. Vågorna ovanför hade rört om i sedimentet. Det mesta som fanns att se låg nu i Lützendimma. Ashraf såg smått desperat ut inne i masken. Han pekade ut ny riktning söderut. Vi följde lydigt efter. Han genade rakt över Yolanda reef och kom ut över den södra branten ner mot djupare vatten. Här återkom sikten och möjligheterna att fotografera igen. Vi cirklade förnöjt runt bland fiskar, muränor och koraller tills det var dags för säkerhetsstopp. På ytan väntade till min stora förvåning vår zodiak. På ett ställe som låg långt ifrån den plats som var överenskommen från början. Det finns en kommunikation mellan ytorganisationen och guiden som jag inte uppfattar och inte förstår, det är helt uppenbart!
Väl uppe i dykbåten går jag till hytten och skriver ner några stödord för denna dyklogg. Detta var alltså mitt 99:e dyk i karriären. Redan på grundkursen fick vi veta att dyk nr 100 av tradition alltid ska göras naken. Äh, jag kommer inte att berätta för någon när det är dyk nr 100 meddelade jag min dyklärare Alexander. Då log han underfundigt och sa; det behöver du inte heller Bjarne, vi kommer ändå att fatta det när du dyker näck!
