Dyk nr: 107, Shaáb Abu Nuhas, SS Carnatic


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2024-11-26
MAXDJUP :
23 meter
DYKTID :
53 minuter
VATTENTEMP :
22 grader
SIKT :
50 meter
VISAD :
53 ggr

Detta är en del av min berättelse om dykresa nr 2 till Röda havet 2024-11-21--28. Liksom förra året arrangerades resan av Dykning.net och Diving Travel Network. Vi åkte med Blue planets live-aboard-båt MY Blue Pearl från Hurghada med turen ”North & Tiran”. Dykmålen är omväxlande korallrev och vrak. Konceptet kan sammanfattas som ”Mycket dyk för pengarna”. Det erbjöds maximala 4 dyk per dag och det klarade alla inblandade i besättningen och dykguiderna att hålla på ett professionellt och bra sätt. Jag är sammantaget mycket nöjd med arrangemanget och rekommenderar resan till er som inte provat ännu. Från Ludvika sportdykarklubb åkte undertecknad, Peter Johannesson och Armas Parkkonen. Vi reste från snökaoset på Arlanda till ett soligt och varmt Egypten, där väderutsikterna för Röda havet var stormbyar under dag 3-4. Redan från början blev beskedet från kaptenen att färdplanerna var ändrade. Vi skulle besöka samtliga dykmål, men i en annan ordning än det var tänkt från början. Allt för att söka lä så mycket det gick under de blåsiga 2 dygnen. I efterhand kan jag konstatera att detta var ett mycket klokt och erfaret beslut. En annan dykbåt från Hurghada gick en av stormnätterna ut i grov sjö och välte med katastrof som följd. Mina tankar går fortfarande till alla drabbade dykarkollegor och deras anhöriga.

Dag 5, resans dyk nr 17.

SS Carnatic var ett 90 meter långt fraktfartyg som byggdes i Storbritannien. Det är ett av Röda havets äldsta större vrak eftersom det sjönk 1869, dvs samma år som Suezkanalen invigdes. Fartyget var på väg mot Indien och var lastat med 40000 £ guldmynt, vin, koppar, bomull och post. Ombord fanns det 34 passagerare och 176 besättningsmän. Efter grundstötningen höll sig fartyget flytande i ca 2 dygn innan skrovet skadades ännu mera när vädret försämrades. SS Carnatic gick slutligen av på mitten och sjönk till 24 meters djup. 5 passagerare och 26 besättningsmän omkom i olyckan. De som överlevde lyckades med hjälp av livbåtar ta sig till intilliggande Shadwan Islands. Senare 1869 lyckades britterna bärga guldpengarna, även om guiderna fortfarande hävdar att en del finns kvar om man tittar riktigt noga.
Vi upprepade utfärden till samma dykområde som under förmiddagen. SS Carnatic ligger intill och parallellt med MS Ghiannis D.
Eftersom jag inte vet skillnaden på babord och styrbord så ligger Carnatic på vänster sida. Hon är byggd av både trä och stålförstärkningar vilket gör att skrovet ändå hänger ihop och att övre däck består av ett ramverk av tvärgående bjälkar med breda öppna mellanrum. Det blir alltså ett ganska ”luftigt” vrak med bra sikt in i och ut ur skrovet. I akterdelen finns en fin 3-bladig propeller. De 2 masterna ligger rakt ut över botten och i mittendelen sticker en skorsten från ångpannan ut. Vi passerade genom vraket i kolonn som vanligt. Det fanns inte mycket kvar av inredning och utrustning. Några guldpengar såg jag heller inte till. Vi filmade och beundrade det marina livet som bodde i och omkring vraket. Efter en rundtur i omgivningarna blev det hög tid för uppstigning och säkerhetsstopp. Ett bra dyk i en historiskt intressant miljö som väldigt många dykare väljer att besöka varje år.