Namn: Lösen:

Dyk nr: 181, Sandhamn - "Fringilla" - Helitroxkurs


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2002-11-30
MAXDJUP :
44,2 meter
DYKTID :
57 minuter

ojoj.
Djupdykning på Fringilla, något som vi sett framemot men som fick ett lite väl spännande slut.

Nollgradigt i luften och tio sekundmeter. Det gick gäss på vattnet redan inne i hamnen så vi räknade med en skumpig tur. Efter att ha kommit fram till platsen ankrades vi fast med hjälp av ekolodet och Taralds komandon.
Utrustningen på däck var täckt av ett tunt lager is, slangarna kändes som ståltråd.
När vi väl kom i vattnet som andra team försökte vi snabbt ta oss till botten men den hårda strömmen gjorde att vi förlorade några minuter på vägen ner.
Tarald tog täten och vi simmade från aktern mot fören på styrbordssidan. Väl framme i fören låg det skor och gamla stenkakor, synd att de slitits ut och spritts över däck, tidigare stog de tydligen fint uppstälda i en back. Här fanns även tre dörrar in under fören, inte så mycket att se utifrån.
Vi fortsatte tillbaka mot aktern och sjönk ner i de två lastluckorna men där fanns inte heller så mycket att se. Tarald fick en simulerad frysning och löste den utan problem.
Upp på bygget, kikade in i dörrar och fönster, i slutet av bygget fanns en skylight och ett stort bord.

Ner till propellern, låg där en stund och tittade. Andreas signalerade och pekade på sin bottomtimer, endast tre minuter kvar av tiden. Vi tog oss sakta upp på däck igen och både jag och Andreas missade bokstäverna F R I N G I L L A som Tarald försökte visa oss.
Väl uppe på däck simmade vi över livbåten och mot skorstenen där ankarlinan satt. Våra två sista minuter spenderade vi på ett halvt varv runt hytten och sedan tillbaka till linan.

Nu började "äventyret"...

Micke och Tarald försökte nu lossa ankaret, vilket inte var det lättaste med tanke på den sjö som gick. Micke signalerade till mig och Andreas att hålla i ankarlinan vilket jag inte uppfattade, rätt som det är lossnar ankaret. Strömmen och det faktum att linan var rejält spänd gör att ankaret sticker iväg i en hög fart! Jag ser Andreas flyga förbi med ett fast grepp runt linan och Tarald och Micke hänger efter i ankaret, inser att detta är ett tåg jag inte vill missa och simmar febrilt för att komma åt linan. Jag lyckas grabba tag i Andreas hand och nu far vi iväg... tyvärr inte bara efter botten utan även uppåt!
Alla tömmer febrilt allt som går att tömma medans datorerna skriker SLOW! Stigningen hejdas men det är fortfarande ingen lek att försöka hålla sig på rätt djup. Micke börjar förbereda en boj ifall något ytterligare inträffar.
Vi drar oss upp efter linan som stundtals går uppåt och ibland nedåt, vi klättrar respektive släpper ut lina för att försöka hålla en så konstant nivå som möjligt, inget drömscenario inför ett 20 minuters deco.

Vi lyckas ialla fall klara av decot, hur dykprofilen såg ut vill jag dock inte ens tänka på. Andreas som decochef la på extra tid och på sista stoppet låg vi kvar så länge gasen tillät. Uppe i båten gick vi alla fyra på syrgas. Välbehållna men ialla fall jag var ganska skakis.


2x12 : 21/35, 200 -> 90 bar
7 L Deco EAN50, 190 -> 20 bar
1,5 L Argon, 140 -> ~70 bar