Dyk nr: 33, IS-kurs: Lövsta Kalkbrott

Nu fick jag och Martin dyka utan instruktörer och det kändes riktigt pirrigt. Efter tre katastrofdyk kände jag mig inte så stursk inför det sista, men det fick gå ändå.

När vi gick ner gick allt jättebra, avvägningen var fin, jag och Martin gick ner lika fort. Sen tog vi det väldigt lugnt där nere, simmade inte så stora sträckor utan koncentrerade oss på att dyka i schysst parkonstellation. Nu gick det mkt bättre, vi snodde aldrig in oss i några linor och Martin höll sig till vänster om mig hela tiden. Jag var linskötaren i vattnet och Martin fick hålla lampan. Kändes jättebra, men det här var precis så mkt jag kan klara av i min nuvarande skicklighetsnivå som dykare.
På slutet av dyket ryckte jag "nöd" i vaklinan precis som instruktören ville, varpå jag och Martin fick åka berg-och-dal-bana upp i vaken. KUL!!

Riktigt skönt att jag gick den här kursen. Nu kan jag hantera parlina och lina till ytan, samt att jag mkt lättare kan hålla mig på rätt position i förhållande till parkamraten. En pusselbit till i det här pusslet som kallas "Dykning". :)