Dyk nr: 36, "Nacka Strands-vraket"
Detta fick bli ett måndagsnattdyk. Janne hängde på trots att han hade prov nästa dag.. Starkt jobbat Janne!! :)
Jag hämtade Janne i Saltsjöbaden och vi stack efter kort överläggning direkt till Nacka Strand. Väl framme började vi böka med utrustningen och gjorde väldigt många saker i fel ordning, vilket förmodligen resulterade i mer än en halvtimmes fördröjning.. Inte så starkt jobbat. MEN, efter hundra om och men kom vi i vattnet vid nio-tiden. Tyvärr lyste Jannes lampa så svagt av någon anledning, så vi fick lotsa oss fram på min Vega 2.
0 grader i vattnet och 2 i luften.
Först ålade vi över presenningen som låg och blockerade vår dykväg, sen bombade vi ner till bottnen på typ 9 m. Jävlar vad vi siltade upp! Här kunde man knappt vifta med handen för nära bottnen innan det bolmade sediment.. Men vi höll ihop bra iaf.
Vi hittade kabeln som skulle finnas där, och följde den tills den blev begravd i sediment. Då utbröt lite smärre förvirring och vi bolmade upp ytterligare ett antal kilo sediment. Jag föreslog att vi skulle svänga vänster och Janne var med på noterna. Bra teamwork Janne måste jag säga!! ;) Lugnt och försiktigt, en halvmeter i taget tog vi oss framåt. Sikten var som bäst strax under två meter med min lampa, ända ner till noll.
Efter en stund såg Janne några brädor på bottnen och fick mig att uppmärksamma dem oxå. Det kändes som om vraket borde torna upp sig snart och helt plötsligt dök båten upp framför oss, typ 1 meter bort! YES!! Vi simmade runt båten i oerhört sakta mak och tittade in i den. Min lampa räckte rätt bra för det ändamålet. Avvägningen var rätt hyfsad när jag försökte hovra ovanför båten, men det var mkt svårare att hålla bra avvägning när det var kolsvart i vattnet och sediment överallt, så ibland åkte jag lite jojo.
Efter en stund simmade vi bort från vraket och började vår uppstigning när Janne hade runt 100 bar kvar. Under hela dyket gästades vi av ovälkomna smådjur, såg ut som kackerlackor, fast stora och snuskiga. BLÄÄÄ!! Dom sprattlade sig fram liggandes på rygg. Vi följde ett stort rör upp på grundare vatten, och där hittade vi kabeln.
Säkerhetsstoppet gick ok, använde min nyinköpta dator för att hålla koll. Den får högt betyg av mig! Men avvägningen var mindre bra, jag orkade inte hålla koncentrationen, jag var nog trött. När Jannes och min dator var nöjda, gick vi upp längs bottnen och kom upp på andra sidan presenningen!! Haha, vi simmade under! Då vet man det till nästa gång.
8 * 300 luft: 300 bar => 100 bar.
Det kändes som ett väldigt lyckat dyk. Säkerheten och teamworket lyckades vi med idag tycker jag. Och inte kändes det sämre för att Janne gav mig beröm för bra ledning av dyket!! Hihiii!! :) :)
