Namn: Lösen:

Dyk nr: 22, Nackastrand


DYKARE :
PARKAMRAT :
Martin Otterskog  
DATUM :
2004-03-07
MAXDJUP :
22 meter
DYKTID :
39 minuter

Nattdyk på Nackastrnds vraket.
Efter det helt misslyckade dyket på harm, så dåligt att jag trots ytsim inte fick logga, var jag peppad till max för att få dyka. Efter att ha fått hämta en flaska på skolan och ladda alla batterier var det dags. Martin hämtade mig i sin dykmobil (Volvo X-country den tar hur mycket dykprylar som helst) och vi gav oss av.

Vi bestämde oss för att trappan verkade farlig så vi stannade vid parkeringen på vattennivå. Små snackandes om allt möjligt riggade vi i det snöblandade regnet. Jag frös inte men tänkte på att om foder på handskar och underställ blir blött blir det kalt sen. Det gick fort att rigga och jag lastade mitt paket på medhavd pirra medan Martin tog sitt på ryggen direkt.

Väl framme luktade det pyton, troligen diesel eller olja i vattnet. Efter att ha tagit på oss handskar och huva var jag ordentligt varm och kunde inte bärga mig för att få komma ner i vattnet. När vi började nedstigningen var sikten 0. Jag kunde på 1m bara se Martins lampa som en svag hägring. Jag trodde det var vi som rört upp och att det på djupet skulle bli bättre så jag bombade ner men efter bara någon meter såg jag att Martin var kvar på ytan. Efter att ha väntat någon sekund började jag simma uppåt för att se vad som hänt men då löste det sig och Martin kom ner. Han hade glömt öppna ventilen till torrisen.
Med touch-kontakt simmade vi mot vatten ledningen.

På 10m kom vi under språng skiktet och sikten blev 3-4m. Vi simmade mot djupet och hittade vraket utan problem. Vi simmade mot fören och jag tittade in i förluckan. Vi simmade tillbaka mot aktern och jag försökte penetrera lite men var för bred över axlarna. När vi kom tillbaks till aktern försökte jag mig på en ny ”penetrering”. Den här gången lyckades jag så jag simmade in och vände. Min första penetrering! Hur cool som helst men ser helt klar svårigheterna men den typen av dykning. Ska helt klart gå någon kurs där man får lära sig att simma in i vrak. Vi simmade tillbaks till fören och såg linan som leder till vrak nr2. Efter att ha följt den till ca 22m. Stannade Martin mig och vi diskuterade (mha slates och vi förstod varandra!) om vi skulle fortsätta men en snabb titt på luftföråd sa oss att det var dags att vända.
Vi simmade tillbaks till vrak nr1 och vidare till vattenledningen för att ha en referens vid decon. På vägen upp fick jag besök av kvävetrollen och kände mig riktigt vimsig ett tag. Koncentrerade mig på att andas, inte stiga för snabbt, hålla mig nära Martin och vattenledningen. Satt i mellan 15-8m och sen släppte det helt. Decon gick helt kanon vi hade visuell referens men låg annars så still som möjligt.

Temat på hela dyket var nog kanon avvägning, både jag och Martin flög fram lite över vraket utan att silta upp botten. Enda gången vi röde slammet var när vi satte oss ner för att diskutera vändning. Får öva på att skriva och hålla avvägningen samtidigt.

Ett kanon dyk! Tack Martin.