Dyk nr: 24, Lillsved, Stockholm

Den gråa söndagen visar sig bli rätt okej. Vi klarar oss från regnet och såsar ett par timmars ytintervall på klipporna.
Mitt kaffe var slut hemma så jag hoppades på att Micke hade termos, men inte heller han hade varit och handlat kaffe visade det sig.
Jaja, macka och vatten går ju det också.

Efter detaljstudier av platsbeskrivning och sjökort tror vi oss ha den perfekta kompassriktingen mot Galeasen, så vi riggar på oss grejerna igen.
Jag och Micke har fått värsta rutinen på handskpåsättning och vi förvånas över hur snabbt och bra det går. Nice...
Vi plumsar igen och ytsimmar en liten bit. När det känns som att vi är över vraket går vi ner.
Så fort jag kommer under ytan är sikten noll.
Jag sjunker och sjunker tills jag plötsligt slår i botten och river upp ett rejält siltmoln. Hoppsan ja...
Micke slår i botten strax framför mig och vi kan ana varandras lampor där i gröten.
Vi står helt stilla på knä för att spana efter Ludde och efter ett ögonblick skymtar vi även honom.
Ludde är som vanligt navigatör och vi följer honom tätt.
Vi ser absolut ingenting och jag undrar om vi kommer att hitta den där galeasen.
Så småningom stannar vi upp och konfererar lite och bestämmer oss för att söka fem minuter till.
Enligt ryktet ligger den på runt 10-12 meter, och vi är nu på ca åtta, så vi vänder mot djupare igen.
Till slut ger vi upp och simmar mot stranden. Det sket sig med att hitta skutan...
Vi följer sluttningen upp till fem, och sen tar vi höger bort mot bryggan igen. Här är sikten lite bättre och vi lyckas se lite bråte längs vår väg.
När vi når bryggan gör vi ett försök att hitta ett par glasögon som en dam på stranden tappat, men utan reslutat.
Vi kravlar oss upp och ser fram emot att släpa tillbaks blöta tunga grejer till bilarna igen. Jippii...

Det var ingen höjdardyk direkt, men kanske lite lärorikt i alla fall.
En helg med fyra trevliga dyk med nya trevliga dykkompisar, kanon!
I morgon ska man jobba igen.....