Dyk nr: 71, "Alviksvraket"

Kul fredagsdyk! Janne och jag var lediga från plugget så det var lika bra att få tummen ur. Jag hade köpt nya 2*12*232 och Janne hade köpt platta-vinge-remställ-reggar så han fick lyxdyka idag. Jag körde på mitt gamla, men nästa gång ska JAG dyka lyx!!! Då får jag svart på vitt hur det känns och behöver inte undra mer.

Vi kom i ganska smärtfritt trots att solen gassade och gick ner. Simmade ut till Tore och vek sen av till segelbåten för att ta oss en titt där också, var ganska trevligt. Kröp ner i segelbåtens hytt, men det fanns ingen plats så jag kröp ut igen. Sen simmade vi tillbaks till Tore och penetrerade denna lite fram och tillbaks, upp och ner. Kändes kul! Och idag kunde jag backa ganska kontrollerat, tamejfan vad lång tid det tar att lära sig!!! Nu kan jag backa hur långt jag vill, och drog av en femmeters backning när Janne tittade på! Kände mig kalasnöjd och signalerade till Janne, som gav mig beröm och jag blev jätteglad. :) Så glad att jag skrek under vattnet och rollade som en säl när jag simmade runt Janne...;)

Myset infann sig i mycket större utsträckning det här dyket, och jag kände att jag hade kontroll på allting. Härlig känsla. Ingen större stress, bara en känsla av att vara ett steg före hela tiden. Skönt.
Viktbältet är en fortfarande en källa till gråt och tandagnisslan, och idag stack det till i korsryggen vid varje frogkick mot slutet. Men det finns en bättre värld, det kunde Janne intyga. Han jämförde sin tidigare utrustning med den nya han dök med, och tyckte det var som att jämföra en schysst vanlig bil med en schysst sportbil. Och jag som har en halvrutten vanlig bil kan hoppas på att få en mkt mysigare upplevelse snart...:)

15*200; 200 bar => 90 bar. 17 grader i vattnet som kallast.