Dyk nr: 67, Kullavik

Så.. Äntligen dags att bli blöt igen, jippie! Hade sån tur att Sandra ringde och frågade om jag ville dyka på söndag och det passade ju utmärkt eftersom jag då kunde dränka min sorg och avundsjuka över att sambon/buddyn for till USA för att antagligen dyka häftigt där! Eftersom jag inte hade dykt med henne tidigare och skulle upp i gryningen och därmed antagligen inte var i topptrim fick det bli kullavik, igen.. Nåja, inga problem med orienteringen iaf :-)

"I skola icke dyka.."
Morgonen bjöd på ingen lovande början då rätt isatta laddade batterier dög för lampan, den vägrade vara med hur mycket jag än försökte.. Det skulle bli en sådan morgon alltså.. En himla tur att jag beslöt mig för att för säkerhets skull kolla hur mycket luft jag fått för när jag skruvade på luften bara väser den ut.. Ehh, har nog skruvat i den fel i trötthet (hoppas, hoppas!) kanske?

Icke då! Hur mycket jag än försökte så var det bara att inse att jag behövde hjälp så det var bara att ringa Sandra och meddela att jag hämtade henne senare efter jag varit och fått hjälp, pinsamt, vad skulle hon tro om mig! Lullade in på butiken och pep fram ett hjälp och mycket riktigt var det som jag trodde en simpel grej som jag missat.. Ska nog ta och lära mig lite mer om utrustning tror jag.. Nåja, fick under ett varmt skratt gratis hjälp och den underbare mannen hade den goda smaken att berätta att även instruktörer kommit med samma problem så då kändes det genast bättre :-)

Hämtade Sandra men vad tror ni hände när hon skruvade fast reggen? Jo, mycket riktigt ballade hennes nya regg ur också och dit vi nu for fanns ingen teknisk människa men efter mycket om och men lyckades vi klura ut problemet och Sandra fixade det dessutom! Har jag sagt hur trevligt det är med tekniska buddys?

"No brain, some pain.."
Efter dessa timmars strul hade vi bråttom att komma i vattnet men man ska inte ha bråttom när man bara har 3,5 h sömn i bagaget.. Låt oss säga att jag har ju alltid velat se någon hoppa i med öppen torris och höll på att göra det själv, tur att man hade en mer vaken buddy som stoppade mig med "ska du inte stänga kedjan innan du tar på paketet?"

Kollade varandras västar och vikt noga och gick igenom säkerhetsrutiner när vi höll på med det sista och kravlade oss ned. Väl i vattnet kom jag på att jag inte kollat att torrisens inventil funkade och tryckte på ventilen för att få in luft men fick istället en rännil med svalkande vatten, say no more.. Naturligtvis gjorde jag alla dessa misstag bara för att Sandra inte skulle känna underlägsenhet över att hon var ny, jag lovar..!

"I vattnet, äntligen!"
Efter en sista nu noggran kontroll över allt började vi gå ned, ja, jag åtminståne för Sandra hade missbedömt mängden vikt hon behövde och fick vackert stanna på ytan.. Nåja, inga problem då jag hade varit feg i viktborttagandet och utan problem kunde gå upp och ge henne ett kilo till från mig så hon kom ned, fast 2 kg hade nog kanske behövts då hon hade lite problem med att få ur all luft ur västen och var gränsfall till alldeles för lätt under dyket. Själv bara njöt jag av att trimmen äntligen fixades med den här utrustningen!

Väl nere funkade det riktigt bra förrutom att stackars Sandras mask läckte något otroligt och hon fick ägna halva dyket åt att tömma den.. Låt oss säga att den som "hjälpt" henne att välja borde få ett viktbälte på foten då den knappt gick över ögonbrynen och det bara när den tryckte upp näsan så tryckutjämning knappt var möjligt och glappade dessutom ordentligt över tinnigarna.. Visade henne iaf några knep som hon kan använda när hon får en mask som passar..

Väl nere följde vi piren åt höger och Sandra hade inte behövt oroa sig, hon var jätteduktig! Visst, lite viftande armar men vem hade inte det alldeles i början, särskilt med en konstant läckande mask? Hade vi/jag bara timat in vikten med den nya flaskan bättre hade hon haft riktigt utomordentlig flytkraftskontroll! Simmade iväg och i början hade vi kanske en viz på 3-4 meter men en bit ut blev den bättre, närmare 5-6 meter skulle jag tro.

Kikade lite grann i alla hålrum mellan stenarna och nu var ålarna nästan borta, bara Sandra hade turen att få syn på en men inte jag. Däremot fick jag syn på något som såg ut som en korsning mellan leopard spotted goby och shore klingfish..? Förslag på vad det kan ha varit motages tacksamt! Snart signalerade Sandra intensivt att hon sett något spännande och ser man på, en sjökockshona, vackert! Dessutom lyckades hon under dyket skrämma upp några små plattfiskar, trevligt, då missade vi inte dem!

Vände såsmåningom tillbaks och eftersom Sandra nu hade lite mindre luft kvar började hon nu verka lätt så jag försökte signalera byta plats så hon slapp ligga på den jobbiga 3 meterskurvan men det gick inte riktigt fram, kan ha varit jag som glömt det tecknet vid genomgången. Nåja, det gick ok, förrutom massa masktömning, och nu vimlade det av smörbultar överallt, nästan så de var fler än stensnultrorna för en gångs skull!

Ovanligt lite beggyltor däremot.. Men, snart blev jag mycket lycklig då jag hann se en riktigt rejäl torsk blixtra förbi och en comber (svenskt namn?) dessutom! Sedan hittade vi även några krabbor som vi lekte lite med och en av dem fick tag i "bytet Sandra" och vägrade släppa taget och hon fick då en så kul min att jag bara inte kunde låta bli att skratta högt genom regulatorn, det gick alldeles utmärkt förutom att även jag sedan fick träna masktömmning :-)

"Här har jag aldrig varit förut :-)"
Nästan tillbaks igen hade Sandra gjort av med nog luft för att ploppa upp när hon kom för grunt så det var bara att gå upp och givetvis var det, som vanligt, mitt framför kallbadhuset.. Börjar tro att det vilar en förbannelse över det området då alla verkar få problem eller vill upp just där.. Bara att förklara var vi var och föreslå att vi simmade bort mot flytbryggan innan vi blev alltför impopulära. Nåja, av någon orsak blir folk mindre irriterade när det är tjejer som ploppar upp, antar att "de äldre männen" är mer toleranta än "damerna" :-)

När det väl var dags att åter kravla upp på bryggan upptäckte jag, efter att stackars Sandra redan halvt kommit upp, att det ovanligt låga vattenståndet torrlagt några utomordentliga klätterstenar för att komma upp utan kravlande, lycka! Av någon underlig anledning tyckte Sandra att jag kunde väl upptäckt det tidigare, vadå, hon såg ju ursöt ut där hon kravlade omkring, jag menar, dykare ska väl vara sälar :-)

Sedan blev det dags för massa vatten, gott fika, massa skratt, skriva loggbok och gå igenom dyket och ett långt ytintervall (skönt med ostressad buddy) där vi låg på bänken och halvsov i solen, mysigt! Kikade även på Addventures nya rib och Sandra konstaterade, när den bara innehöll killar, att det åtminståne fanns 6 tjejer på plats och att vi nu hade svaret på killarnas fråga om "var e' brudarna?", de är på kullavik och gör landdyk! :-)

Väder : Växlande sol och 17 grader i vattnet.
Sikt : 3 - 6 meter
Klädsel : Tunnt skidunderställ (craft), cykelbyxor, t-shirt och torris
Paket, vikt : 327, 4-1 = 3 kg (kunde ev haft 2 kg)
Luft i/upp : 280 - 160 = 120 bar islurpat
Djup max/medel : 7,9 / 6,4 meter
Tid : 43 minuter
SAC : 23,82