Namn: Lösen:

Intervju med Björn Varenius på Sjöhistoriska Muséet angående vrakplundring

Publicerad den 26 februari 2002 






Bakgrund
Vid en regelbunden kontroll av vraket Älvsnabben i höstas fann fältgruppen på Sjöhistoriska Museét i Stockholm att bråspelet var avlägsnat från däck. Ett antal faktorer gör att man kan vara säker på att det inte rör sig om en oförsiktig ankring i vraket eller dylikt. Bråspelet väger cirka 800 kilo och hade blivit avlägsnat utan några skador på vraket. Efter en tid fann man det en avsevärd bit från vraket, placerat på ett sådant sätt att det inte kunde ha hamnat där av misstag.

Björn Kihlberg på Dykarna.nu ringde i samband med detta upp Björn Varenius på Sjöhistoriska Museét som gärna ställde upp på en intervju: (intervjun är en nedkortad version)

Micke Tilja: Vem kan vara intresserad av att bärga sådan här detaljer för personligt bruk. Vart tar stöldgodset vägen?
Björn Kihlberg: Finns det någon marknad för dessa föremål?

Det vet man definitift inte och vi har försökt bry våra huvuden vem som skulle kunna vara intresserad av dessa föremål, men vi har gått bet på att komma fram till ett rationellt svar. Det är bortom vår fantasi i alla fall vad man skulle kunna ha för glädje av det här. Alltså glädje eller nytta. De är ju alltså jättestort, jättetungt och i slutänden också jätteskört. Lyfter man upp det här på land så kommer det efter ett tag må väldigt dåligt. Man kan ju inte räkna med att det ska bibehålla sitt befintliga utseende och därför kommer det ju inte heller bibehålla den ursprungliga ”laddningen” eller värdet eller vad man nu ska säga att det hade. Det är väldigt svårt att förstå.

Micke Tilja: Vårt syfte med det här mötet är att se om vi kan göra någonting just för att förhindra sådana här saker eller om vi tillsammans kan hitta på någonting just för att få stop på detta.

Björn Kihlberg: Vi tror i alla fall att man kan starta en debatt och få folk att öppna ögonen för det som verkligen händer för jag tror inte det är så många som verkligen tror att det faktiskt förekommer vrakplundring. Man kan upplysa folk och framförallt dykare om vad man ska göra och inte ska göra. Som du har sagt tidigare är ju åverkan på vraken i våra vatten dels gjorda av ilvilliga människor och dels av ren okunskap, tex att en dykare som skapar luftfickor när han penetrerar ett vrak.

Det är natuligtvis så att människor och vrak är två storheter där den ena lockar och den andra nöter men det tycker vi inte har varit skäl till att inta en totalrestriktiv hållning. Dels så tror vi inte att det i praktiken skulle fungera, dels så ligger inte det i linje med svensk kulturpolitik över huvud taget att säga tvärstopp. Ibland kommer det finnas exempel på att man tycker att någonting är så känsligt eller värdefullt att man kommer vilja skydda det för kortare eller längre tid med fridlysning tex men det tycker vi inte är någon framkomlig väg för de generella principerna. Jag tycker det låter som en bra ide att försöka samverka och sammarbeta kring det här. Vi är högst angelägna om att få till stånd den här diskussionen. Det är med all säkerhet så som ni säger att många sportdykare blir också upprörda när de hör om sånt här, att ett litet fåtal förstör för flertalet. Vår förhoppning är ju, och det var delvis ett av motiven till att vi valde att ge detta lite publicitet, att det ska blir obekvämt att hålla på med vrakplundring. Det ska inte vara så att när det händer så ska det inte bli tystnad omkring det utan det ska gärna diskuteras och debatteras och till slut bli så pass ombekvämt att man hellre avstår.

Björn Kihlberg: Skulle det tex vara en ide att ha fasta bojstenar vid sidan av vraken istället för att folk angör i vraken. Vi hade en idé om att man kunde starta en helt idéell insamling för detta, kanske gå till dykskolor och fråga om de är intresserade av det här och bidra.

Det är definitivt ingen dum idé. Det ska sägas att vi har funderat på detta också. Det finns några praktiska aspekter på det hela och det handlar om att man måste i det fallet måste man försäkra sig om att där man lägger den här bojstenen eller vad det nu blir för någonting, att det inte finns någonting annat där som tar skada. Att själva fornlämningen inte sträcker sig så långt men det ska ju ändå vara i rimlig närhet. Det andra är att man måste på ett eller annat sätt klargöra vilken storlek på båtar som kan komma att ligga där. Sen sista punkten, det låter ju hemskt formellt och allt det där men, hur ser ansvarsförhållandena ut om man ligger där och börjar dragga. Vem har ansvaret för att den där stenen ligger still, tillsyn och underhåll och allt det där. Idén är väldigt bra och det är mycket möjligt att det faktiskt är någonting som man borde se till att få genomfört för att det skyddar i längden. Men innan man går från tanke till handling så är det några sådana här saker man måste lösa först. Så att man inte helt plötsligt befinner sig indragen i någon process eller annat.

Björn Kihlberg: Det är ju som du säger en hel del frågor runt detta och vi hade ett inlägg på dykarna.nu från någon som själv har bojat upp något vrak neråt Nynäshamn. Han skrev att det är ofta så att bojarna är borta och han vet inte vilka det är som tagit bort bojen, kanske fiskare som på eget bevåg kanske tycker att bojarna är ivägen. Frågan är om, även om man kan lösa det praktiska bitarna under ytan, det kan tillstöta komplikationer på ytan

Jag tror inte man ska sätta igång att boja utan att det är någorlunda berett då för att med vatten precis som med land kan det finnas ägare och rättighetsinnehavare och annat på det där så att man naturligtvis måste ta reda på i förväg. Men när väl det är klart och man fått alla de andra frågorna utredda då kanske man kan gå från planering till genomförande. I nuläget har jag inte riktigt själv klart för mig alla juridiska klurigheter som kan förknippas med det där. Jag vet inte riktigt vad som gäller egentligen då, om det är så att man har rätt att lägga bojar här och där....det är just sådana saker man måste ta reda på innan......men det är ju lätt att se fördelarna, definitift.

........

Vi vill gärna ha att göra med sportdykare. En sak som vi faktiskt förnärvarande funderar över är just hur fungerar sportdykningen i Sverige idag. Det börjar bli rätt svårt att få en bra överblick utav hur det ser ut. Backar man 20 år så var det enkelt får då fanns det Svenska Sportdykar Förbundet, det fanns sportdykarklubbar det fanns i stort sätt bara en utbildningslinje och det var inte så svårt att vet hur många som sportdykare som fanns. De flesta kände varandra på ett eller annat sätt. Idag har vi bara en allmän känsla av det finns oerhört många men vi vet inte riktigt vilken aktivitetsnivå som finns. Vi vet att det finns flera utbildningsvägar och vi vet också att man kanske har olika utbildningspaket där man väljer eller inte väljer att lyfta fram de här frågorna. Men det är väldigt svårt att få fram en bild över hur sportdykar Sverige ser ut idag, det är bland annat någonting vi skulle vilja veta. Det kanske är ett sätt att kanalisera vrakfrågan också.

Jag har uppgifter om allt emellan 20.000 och 130.000 sportdykare och det tycker man är rätt stort spann. Något mer precis än så borde man kunna vara.


Björn Kihlberg: De är ju många sportdykare som går vrakdykningskurser här på ostkusten. Förekommer det att ni informerar när dessa kurser hålls? Har ni någon kontakt med dykskolorna?

Nej, inte så systematiskt. Det har väl varit så tidigare att man från både muséer och lite mer ideella personer som haft mycket sammarbete med muséerna har hållit sådana kurser. Jag tror att det har stangerat lite gran under de senaste åren av olika skäl. Kanske för att det har blivit en sån ökning inom sportdykningen och då inte överblickbart. Det är svårt att veta var man ska vända sig. Det har förekommit men det är betydligt mindre idag.

Det kanske är någonting som går att återuppliva. Det är jag inte alls främmande för. Vi genomgår nu en omorganisation...och en av de sakerna som jag hoppas och tror kommer att bli starkast är just den marinarkeologiska delen. Inte minst det som handlar om kulturarvsfrågorna. Det låter inte så spännande när man säger det men tränger man bakom det så är det bland annat det vi har talat om idag det handlar om.


Micke Tilja: Om inte annat så finns det ett behov. Utbildningarna inriktar sig mycket på teknik, hur man penetrerar vrak. Det är en liten, om någon, del tar upp själva bevarandet av vrak.

En syn som jag har fått på det hela från sportdykarkretsar faktiskt är att sportdykarutbildning har blivit blivit så konkurrensutsatt att de handlar ganska mycket om att pressa priserna på kurserna. Det enklaste sättet är naturligtvis att korta utbildningen så mycket man kan. En av de sakerna man då anser sig kunna prioritera bort utan att det påverkar säkerhet har just varit den här delen bland annat. Det är möjligt att man kan tänka om lite, att istället börjar men någon sorts kvalitetsbegrepp. Det kanske kostar en aning mer men man får också ett plusvärde som ändå gör att man känner sig motiverad att gå en sån kurs. Då måste kursen kanske också innehålla något som så att säga ger fantasin näring. Inte bara statistik och de mera torra delarna.

Men jag tror faktiskt att vi står hyfsat rustade för att kunna tillhandahålla både de ”torra” delarna och de mer fantasiäggande bitarna. Museets dykare är ju några av de mer erfarna vrakdykarna i landet helt klart. De har sett det mesta.


Björn Kihlberg: Vilka informationskällor som finns får de som är intresserade av vrak i svenska vatten, vrakregister mm.

Sjöhistoriska Museet har här nere någonting som man kallar för Svenskt Marinarkeologiskt Arkiv, SMA. Det består i stor utsträckning av två delar. Den ena delen är ett förlisningsregister som då innehåller i runda slängar 10.000 förlisningar längst med svenska kusten. Den andra delen är ett vrakregister som innehåller ca 1700 någorlunda lägesbestämda vrak. ( http://www.sshm.se/sjohistoriska/Avdelningar/biblarkoppettider.html öppettiderna finns här,, dykarna.nu anmärkning)

I många fall så har de besökts av sportdykare. Vad vi nu gör är att digitalisera det här. Då har vi börjat i änden förlisningsuppgifter och det är långt hunnet, i storleksordningen 80% utav förlisningarna som är inlagda där. Det har funnits en lite mer användarvänlig version som varit riktad mot allmänheten, lite mindre informationspackad men lite mera njutbar kanske, som har legat ute på nätet. Men nu för ett tag sedan var det trassel med brandväggar och så vidare. Så att då har man fått tar ner funktionen och jobbat om den lite gran. Men det ska ju återkomma i en eller annan version. Jag vet ej exakt hur. Sen så finns ju själva vrakdelen. Den är inte ännu digitaliserad men ska komma då så småningom. Jag har inte någon riktig tidsplan för det. Den digitaliserade delen brukar kallas för Sjömis.

.......

Det visar sig att marinarkeologi och dialogen med sportdykare är ett oändligt behov. Vi såg från början att det var ett stort behov att öppna den här diskussionen och få veta mer om vrak och övervakning av dessa mm. Nu har jag förstått att det finns behov från sportdykarkretsar att bli delaktiga av våra funderingar. Det ska vi verkligen göra allt vad vi kan för att leva upp till.




Björn Varenius kan nås på följande mailadress för ev frågor i ämnet: bjorn.varenius@sshm.se.


Ytterligare källor för vrakintresserade:

Marinarkeologiska Sällskapet - http://www.abc.se/~m10354/mas
Marinarkeologisk Tidskrift, artikelarkiv - http://www.abc.se/~m10354/mas/mat.htm
Per Åkessons sida om Marinarkeologi - http://www.abc.se/%7Em10354/mark


Diskutera intervjun:
https://www.dykarna.nu/forum/intervju-med-bjorn-varenius-12681/



Relaterade artiklar
Skadegörelse på vraket "Älvsnabben".

Taggar:  Vrakplundring Sjöhistoriska Museet
Björn Kihlberg
Björn Kihlberg

Kontakta


Du måste vara inloggad för att skicka mail!


Tidigare nyheter
2002-02-18
29-årig sportdykare saknad, funnen död
Sedan i Söndags eftermiddag saknas en 29-årig sportdykare efter att ha dykt i båthamnen Grötvik, en halvmil utanför halmstad. Fem räddningsfartyg och ..»
2002-02-17
Dykfilmer i Kalendern
Nu kan du se vilka dykfilmer som visas på TV i vår kalender. Tex "Hitler''s Lost Sub" nu på tisdag klockan 13:00 på National Geographic Channel: In ..»
2002-02-14
Världsrekordförsök i dykning
Nu är äntligen i startgroparna för en av årets största dykhändelse. DYKARNA.NU i samarbete med STOCKHOLMS SPORTDYKARFÖRBUND kommer under sommaren att ..»
2002-02-11
Första nitroxkursen avslutad
Vårt första försök att använda vår nu rätt stora anslutning av dykare till att förhandla oss till bra priser på grupputbildningar slutade med 10 certifierade ..»

Fler nyheter »    Tipsa oss »