Flera nya rön om kända 1600-tals vrak

Publicerad den 3 november 2010  (Läst 4 269 gånger.)

Nya rön kring förlisningen av Spökskeppet, Dalarövraket och Lejonvraket har gjorts vid skrivbordsarbete vid Södertörns Högskola – arbetet har kunna skett som ett resultat av omfattande dokumentationsarbete av vraken.

Skiss på Dalarövraket av Niklas Eriksson, på styrbord sida om masten
syns en länspump på plats.

Det är doktoranden Niklas Eriksson som jobbat med dokumentation av vraken, som genom att granska detaljerna och kombinera det med kunskap av fartygstyperna har gjort flera intressanta upptäckter som bidrar till att klarlägga historien kring vrakens förlisning.

På det så kallade Dalarövraket så är fartyget utrustat med två länspumpar, varav det ena inte sitter på avsedd plats, utan är slarvigt nedställd igenom en lastlucka istället – något som först förbryllade forskarna eftersom hålet genom däcket där den skall sitta finns kvar och inte har blivit igenbyggt. Forskarna tror nu att detta kan tyda på hur förlisningen gick till. Pumparna måste nämligen ibland rengöras för att de kloggar igen med skräp, vilket sker genom att pumpen tas upp på däck och rengörs. Har pumpen slutat att fungera i ett kritiskt ögonblick när fartyget tagit in mycket vatten, så har man kanske inte tagit sig tid att montera in den i rätt hål, utan valt att ställa ner den genom lastluckan för att spara tid.

Avseende det så kallade Spökskeppet som ligger öster om Gotland berättar den nedfallna riggen om seglens skotning som visar vad som skett ombord på fartyget strax innan förlisningen, medan den trasade riggen på Lejonvraket sannolikt tyder på en våldsam kollision, vilket även kan förklara andra detaljer som kan ses på vrakplatsen.

Att slutsatserna kunnat göras i efterhand är möjligt tack vara den omfattande dokumentation som skett av vraken, där dykare och ROV:ar har dokumenterat alla detaljer utan att i det ögonblicket själva inse vikten av det som just då dokumenteras. Och detta material sedan har sammanställts till översiktliga skisser över vrakplatserna.

De slutsatser som Niklas Eriksson nu gjort berättar inte hela historien, men kan bli viktiga bidrag när uppgifter i arkiv granskas och man möjligtvis kan finna förlisningsuppgifter som stämmer med dessa detaljer.

Läs mer i senaste numret av Marinarkeologisk Tidskrift (MT nr 3 / 2010, sida 10-12), tidningen ges ut av Marinarkeologiska Sällskapet.