Ubåt från första världskriget funnen

Publicerad den 24 september 2009  (Läst 9 315 gånger.)

Ett hittills okänt vrak av en relativt välbevarad ubåt från första världskriget upptäcktes 10 september av Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Jacob Hägg. Ytterligare en bit med stort historiskt värde kan nu sammanfogas till det marinhistoriska pusslet och bilden av Östersjöns våldsamma tid i det förra seklet.

Vraket ligger på drygt 100 m djup i svensk ekonomisk zon ca 30 nautiska mil nordost om Gotska Sandön. På morgonen torsdagen den tionde september avgår Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Jacob Hägg från Kappelshamnsviken mot en position nordost om Gotska Sandön.
Uppdraget är att identifiera ett bottenobjekt på drygt hundra meters djup. Väderprognosen har
lämnat utfästelse om svag nordvästlig vind och förutsättningarna ser goda ut. Strax efter klockan två på eftermiddagen är Jacob Hägg på positionen och påbörjar sökningen. Vädret på platsen avviker från prognosen. Det blåser 12 meter per sekund och sjön växer från nord. Med rådande väder är det tveksamt om det är möjligt att operera den fjärrstyrda undervattensfarkosten som skall dyka på objektet. ”Vi har ett försök på oss, inte mer” säger Kent Lögdberg, mätningsledare ombord.

På första lodstråket med Jacob Häggs multibeam‐ekolod bekräftas ett objekt på drygt 100 meters djup.
Sjömätningsfartyget manövrerar till ett läge där fartyget ligger bi för sjösättning av
undervattensfarkosten, en modifierad ”Phantom XL”, även kallad ROV. Undervattensfarkosten styrs
genom en kabel från fartyget. En kamera sänder en bild som fungerar som operatörens öga i djupet.
Det är kabeln som är den känsliga delen i den tilltagande sjön. Fartygets sjöhävning rycker i kabeln och risken finns hela tiden att kabeln kan dras in i Jacob Häggs propellrar. Undervattensfarkosten dyker och djupet räknar ner, sjuttio meter, åttio, nittio. Från undervattensfarkostens strålkastare framträder plötsligt den omisskännliga formen av ett skrov.

Man har från besättningen lyckats att manövrera sig rakt på objektet. Detaljer av ett förskepp framträder ur mörkret, ankarkätting, kapstan och förvridna plåtar. Vraket är delat och förskeppet är deponerat en bit från resten av fartyget.
Undervattensfarkosten lokaliserar sig med en sonar och bilden försvinner en stund av uppriven
bottenslam. Utan förvarning klarnar bilden och uppenbara skepnaden av ett ubåtstorn framträder.
Ett slankt mörkt skrov fortsätter in i djupets dunkel. Undervattensfarkosten följer resterna av en
mycket välbevarad ubåt. På ubåtens akter däck finns två torpedställ, placerade i par. Mellan dessa står en intakt kanon, den pekar menande uppåt. Akterut kan det konstateras att ubåten har två trebladiga propellrar som ser ut att vara reversibla. Undersökningen fortsätter av ubåtens torn. Det är lite drygt två meter högt, skarpt format i både för och akterkant. En lejdare förbinder ubåtens gångbord med tornets akterkant. Tornet har ett sinkat trädäck, bredare i den aktre delen och avsmalnande mot fören. Ovanifrån påminner däckets form om en fartygsklocka. I center av tornet finns två rör, det främre är utan tvekan ubåtens periskop. Framför periskopet står en maskintelegraf.
Spakarna är lämnade i läget för maximal drivning framåt . Tyvärr är telegrafens tavlor täckta av slam och ingen text kan uttydas. För om telegrafen finns rorgängarens plats. Roderindikatorn står i midskeppsläge. Kompassen saknas i nakterhuset. På däck framför tornet finns ytterligare ett ställ för däcksmonterade torpeder. Torpedstället på styrbordsidan gapar tomt. Strax för om torpedstället är ubåten avbruten. Skrovets plåtar antyder om ett våldsamt slut för ubåtens uppdrag.

Väderläget på ytan har nu förvärrats så att ingen fortsatt undersökning är möjlig.
Undervattensfarkosten halas till ytan i sin kabel och stuvas i sitt läge ombord på Jacob Hägg.
Vid undersökningen av ubåten kan inga identifikationstecken konstateras. För att få klarhet i ubåtens nationalitet och namn måste indicier vid observationen mallas mot källhistoriskt material.
Slutsatserna från Jacob Häggs besättning blir den följande.
Ubåtens skrovkaraktär med ett lågt torn placerat i fartygets halva längd med ett tillsynes helt plant
akter och fördäck antyder att det rör sig om ett fartyg från första världskriget. Ubåten har fyra par
om två torpedtuber placerade på däck. Denna typ av torpeduppsättning kan återfinnas på bilder av den ryska ubåtstypen ”Bars” som opererade i Östersjön under första världskriget. På filmen från ubåten ser man rester av två master, den bakre ligger ovanpå ubåtens akterdäck och den främre har vält över ubåtens torn och står nu stöttad mellan periskopet och den förmodade snorkeln. De två masterna har sannolikt haft en antenn spänd emellan sig för radiokommunikation. Denna uppställning förekommer på ubåtstyper från första världskriget. Vid jämförelse av bilder av ubåtstyper från denna tid finns det flagranta likheter med den ryska ubåtstypen ”Bars”. Denna klass bar åtta torpeder på däck. Dessa var dock nedsänkta i recesser. Den här lösningen hade negativ påverkan på ubåtens hydrodynamiska egenskaper, de satt förenklat uttryckt för lågt. Av denna anledning byggdes de första ”Bars”‐ubåtarna om och torpederna monterades högre upp3. I listorna från första världskriget finns endast två ubåtar från brigaderna i Östersjön vars öden är okända. Av dessa är en av klassen ”Bars”, ubåten ”Gepard” sjösatt 1915 med åtta däcksmonterade torpeder.

”Gepard” försvann tjugoåttonde oktober 1917 väst om Ösel under uppdrag att bevaka ett
minområde. Vidare efterforskningar på Sjöfartsverkets Huvudkontor kan man med hjälp av foton på Internet ytterligare förstärka misstankarna om att det kan röra sig om en ubåt av BARS klass. Ett foto på ett ubåtstorn visar på identisk utformning mot det som kunnat iakttas på videofilmen. Bland annat avgasrörets utformning och utformningen av bryggan med placering av maskintelegraf mm.
1 http://militera.lib.ru/memo/russian/fromunder/ill.html
2 http://rusnavy.com/history/isub0.htm?print=Y
3 Havsvargar ubåtar och ubåtskrig i Östersjön, Ekman Per‐Olof, Holger Schildts förlag 1983
4 Havsvargar ubåtar och ubåtskrig i Östersjön, Ekman Per‐Olof, Holger Schildts förlag 1983

Ubåten Gepard
”Gepard” byggdes i St Petersburg 1915 och var en av tolv ubåtar som var avsedda för Fjärran Östern. Det rådande krigsläget innebar att det var omöjligt för ubåtarna att lämna Europa. Av dessa ubåtar hade flertalet namn av kattdjur som ”Pantera”, ”Tigr”, ”Jaguar” och ”Kuguar”. Det skulle visa sig att ”Gepard” var en katt med många liv. Hon rammades midskepps 1916 av den tyska eskorteraren ”Kronprinz Wilhelm”. ”Gepard” försvann från ytan och platsen besköts. Ubåtens undergång ansågs som bekräftad. Åtta dagar senare förtöjde en bucklig ”Gepard” i Tallin. Vid ett tillfälle överlevde hon tjugotvå sjunkbomber vid en sammandrabbning med tyskarna öster om Öland. En oljefläck på ytan antydde att ubåten blivit sänkt . Trots bombardemanget dök ”Gepard” upp i Tallin med skador som räckte till en månads reparation på varv5. Sannolikt var det en mina som på hösten år 1917 förseglade hennes öde.
Uppgifter på Internet gör även gällande att hon då hon rapporterades saknad 12 oktober hade en
besättning om 40man. Gepard var planerat att återkomma till sin bas den 17 oktober.
5 Havsvargar ubåtar och ubåtskrig i Östersjön, Ekman Per‐Olof, Holger Schildts förlag 1983
6 http://en.wikipedia.org/wiki/Bars_class_submarine_(1915)

Film från dykningarna: WMF-Format (313MB) http://www.sjofartsverket.se/upload/Film/Vrakfilmer/Gepard.wmv

Micke Tilja

Kontakta

Du måste vara inloggad för att skicka mail!