Bokrecension: "ÖSTERSJÖNS SKATTER"
(Läst 8 220 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Fullständig titel: "Östersjön Skatter: Det Dolda Kulturlandskapet"
Utgiven av Statens Sjöhistoriska Museum 2001
Bild på omslaget
184 sidor, 200x230x12 mm, ISBN 91-85268-84-4, engelsk version (”Treasures of the Baltic Sea. A hidden wealth of culture”) ISBN 91-85268-90-9
Boken är en samling av texter från olika författare, varav de första handlar lite om historik, marinarkeologi i allmänhet, och teknik, varefter de andra vardera handlar om ett land runt Östersjön.
Boken har en klar arkeologisk inriktning, dock helt marint inriktad, men kan ge den dykande läsaren en klart ökad insikt i de äldre lämningar som finns att se under vattnet. Den behandlar bland annat gamla trävrak, gamla bosättningar (både sådana om en gång i tiden låg på land, och sådana som byggdes på/ovan vattnet), stenspärrar, mm - boken tar dock inte upp modernare vrak. Man får också insikt i skillnaderna mellan hur marinarkeologi bedrivs i de olika länderna.
Ingående avsnitt:
Arkeologi under vattnet – Johan Rönnby:
Ett arkeologiskt perspektiv på dykning, och en mycket kort redogörelse över dykningens historia. Avsnittet handlar främst om hur marinarkeologin har utvecklats under 1900-talet.
Östersjön i ett geologiskt och biologiskt perspektiv – Lena Kautsky & Robert Kautsky:
En beskrivning över hur Östersjön har bildats från den Baltiska Issjön till Yoldiahavet till Ancylussjön till Littorinahavet till dagens Östersjön. Vidare beskrivs de unika förutsättningarna som gör Östersjön unik: vattenflödet, dess bottentopografi, salthalten och biologin.
Kulturarv och kulturmiljövård under vattnet – Peter Norman:
En kort reflektion över kulturarvets betydelse historiskt och politiskt, som ett redskap för härskare att samla folket eller ett argument för självständighets- och frihetskamp, men även på vilka sätt den är intressant för oss idag och kan ge oss nya kunskaper om historien.
Teknik och arkeologi – Göran Ekberg:
En kort summering över vilka möjligheter och problem som arkeologin står inför med dagens teknik. Bland annat så kommentars ekolod, side scan sonar, magnetometer, sub bottom profiler, ejektorsug, mammutsug, och ROV (Remote Operated Vehicle) – tyvärr så det endast en ganska kort och övergripande beskrivning, så den riktigt teknikintresserade får knappast sin nyfikenhet stillad.
Danmark – Flemming Rieck:
Här kan man bland annat läsa om 6000-7000 år gamla bosättningar i Møllegabet och Tybrind Vig där man grävt fram verktyg, gamla eldstäder, matrester och båtutrustning, samt om vikingaskepp och segelspärrar vid Skuldelev. Avsnittet innehåller en skiss som ger exempel på fartygskonstruktioner som man grävt ut i Danmark, daterade så långt tillbaka som runt 350 före Kristus.
Tyskland – Thomas Förster, Harald Lübke & Friedrich Lüth:
Avsnittet beskriver bland annat hur intresset och ointresset för det marina kulturarvet varierat under olika politiskt styren. Man kan även läsa om hur arkeologerna idag försöker att kartlägga skeppskonstruktioners utveckling och härkomst, och om hur landsänkningen på södra östersjökusten gjort att gamla stenålders boplatser från stenåldern som en gång låg på land, idag ligger långt ut i havet.
Polen – Jerzy Litwin:
Här beskrivs främst hur den polska marinarkeologin utvecklats undre hela 1900-talet, till skillnad från många andra länder där den blev aktuell först långt senare. Bland annat så nämns fyndet av det svenska regalskeppet Solen som sjönk 1627.
Litauen – Vladas Žulkus:
Avsnittet beskriver hur den unga marinarkeologin i Litauen erbjuds både intressanta studiemöjligheter, (exempelvis i form av 500 år gamla bropelare i trä som sticker upp tio meter från botten i en sjö, sägner om en översvämmad kyrka, fynd av arabiska mynt, torrlagda havsområden och många skeppsvrak), samtidigt som området i sig har en intressant historia med många förlisningar, handelsplatser och handelskrig, samt strandpirater (bland annat så nämns den gotländske sjörövaren Søren Norby).
Lettland – Juris Urtans & Voldemars Rains:
Här kan man läsa hur den lettiska marinarkeologin under sina första år på 60-, 70- och 80-talet fick ägna sig åt inlandsvatten som en följd av sovjettidens påtvingade begränsningar, varvid en stor del av deras undersökningar rör pålbyar i insjöar och gamla hamnar och handelsplatser längs floder. Men man kan även läsa om hur den lettiska kusten ger och tar tillbaka, genom att en storm kan frilägga ett vrak från bottensediment eller rent av att spola upp det på stranden, för att i nästa storm ta tillbaka detsamma.
Estland – Vello Mäss:
Avsnittet behandlar bland annat hur det estniska marinarkeologiska arbetet går till idag, men man får även läsa om den stora svenska inverkan i området, allt från hamnbyggnationer på 1600-talet, svensk-ryska sjöslag på sjön Peipsi på 1700-talet och hur Sverige idag bistår Estland med tekniska resurser vid marina undersökningar.
Ryssland – Petr E. Sorokin:
Ett intressant kapitel där man bland annat får insikt den ryska historien runt S:t Petersburg, och det ryska marinarkeologiska arbetet i området – både rörande vrak och byggnadslämningar från stenåldern till 1700-tal. Man kan bland annat läsa om hur ryssarna lät bygga en kanal förbi sjön Ladoga för att man ansåg sjön för farlig att trafikera, och det svensk-ryska sjöslaget vid Viborg som vi svenskar känner som det "Viborgska gatloppet".
Finland – Maija Fast & Ismo Malinen:
Kapitlet beskriver några av de vrakprojekt som den finska marinarkeologin ägnat sig åt sedan starten på 1960-talet. Bland annat så finns en skiss på vraket efter det holländska Vrouw Maria, och en ingående beskrivning (inklusive fotomosaik över fyndplatsen) rörande det som kallas för ”Mulanvraket”. Vidare kan man även läsa om hur man på prov skapat en organiserad undervattenspark kring det svenska vraket Kronprins Gustav Adolf för dykare.
Åland – Marcus Lindholm:
Främst så beskrivs hur marinarkeologin utvecklats sedan den första arkeologiska undersökningen under vatten genomfördes 1953, men man kan även läsa om några exempel på undersökningar på okända vrak, bland annat innehållande exempel på hur fynd försvunnit efter utgrävning. Det ges även insikt i vilka effekter Ålands strategiska placering haft under historien, och man kan läsa om hur Ålands strikta dykerilagstiftning kom till.
Sverige – Mars Einarsson:
I detta avsnitt så tas det upp begrepp som ”det slutna fyndet” och ”den villkorslösa depositionen” när man förklarar värdet av marinarkeologin. Vidare så finns det en större beskrivning av utgrävningarna på regalskeppet Kronan utanför Öland, samt funderingar över vad framtiden kan föra med sig för marinarkeologin.
Undervattensarkeologi i Östersjön, en avslutande kommentar – Johan Rönnby:
Ett avslutande kapitel om marinarkeologins syfte, motiv och vad de kan ge oss.
Alla de olika avsnitten om länderna kring Östersjön har olika inriktning, vilket gör att man inte riktigt kan jämföra dem, men samtidigt så blir inte heller avsnitten upprepningar av varandra. Visa fokuserar mer på arkeologin som företeelse, några på skeppsvrak, andra på lämningar efter bosättningar. Tillsammans ger de dock en bra inblick i vilka hemligheter som döljer sig under ytan, och historiens utspel runt Östersjön. Flera av dem berör bland annat den svenska inverkan genom krig, medan andra visar på handelns betydelse på de olika platserna.
I boken så förekommer det kopplingar till många lämnar, och även om de flesta av dem är väldigt korta, så kan det finnas små bitar att plocka för den som är intresserad av området. Oftast så skulle jag nog dock säga att man inte skall köpa boken endast på grund av intresse för någon av nedanstående, men har man tillgång till den så kan det vara värt att titta i den. Bland de som finns med är:
- Ertebøllekulturen på stenåldern (Danmark & Tyskland),
- "Kopparvraket" (Polen)
- Svenska örlogsskeppet Solen (Polen)
- Engelska handelsfartyget General Carleton of Whitby
- "Kolkavraket" (Lettland)
- Sakahamnen (Lettland)
- "Maasilinnavraket" (Estland)
- Viborgska gatloppet (Ryssland)
- Svenska linjeskeppet Hedvig Elizabeth Charlotta (Ryssland)
- Svenska linjeskeppet Lovisa Ulrika (Ryssland)
- Svenska fregatten Zamire (Ryssland)
- Den oidentifierade "Guldgalären" (Finland)
- Ryska galären S:t Nikolai (Finland)
- Holländska handelsskeppet Sofia Maria (Finland)
- Slaget vid Svensksund (Finland)
- Det oidentifierade "Mulanvraket" (Finland)
- Svenska linjeskeppet Kronprins Gustav Adolf (Finland)
- Holländska Vrouw Maria (Finland)
- Det oidentifierade "Beckholmenvraket" (Åland)
- Svenska örloggsskeppet Elefanten (Sverige)
- Holländska galioten Concordia (Sverige)
- Den oidentifierade holländska flöjten som kallas "Jutholmsvraket" (Sverige)
- Den oidentifierade karacken "Ringaren" (Sverige)
- Stenspärren vid Falsterbo (Sverige).
Vidare så innehåller boken självklart en diger litteraturlista för den som vill läsa mer om något av de fynd och undersökningar som det skrivs om i boken. Man kan även läsa mer om de enskilda författarna och deras bakgrund.
Själv tyckte jag att boken var intressant och givande. Själv fann jag boken mycket mer intressant än vad jag innan trodde, och kan klart rekommendera den, framförallt om man precis har börjat intressera sig för marinarkeologi. Jag fann också att den ökade kunskapen som boken gav ökade mitt intresse för andra typer av lämningar än vrak som är min stora passion – trots att mitt intresse för dykning inte främst har en arkeologisk bakgrund.
Boken är lättläst, och de fristående kapitlen gör att man lätt kan använda boken som paus-/reselitteratur eller läsa avsnitten i den ordning man vill. För den som undrar varför man skall dyka i Östersjön, eller som tycker att "brädhögar" är ointressanta, så kan man kanske få större förståelse för vad de har att erbjuda.
Betyg: 3 av 5, eftersom boken inte går in djupare på något område så utan bara berör allt ytligt.
Visa alla svar
 Bokrecension: "ÖSTERSJÖNS SKATTER"
|
Pär Ahlgren | 2004-12-17 08:43 |
  Sv: Bokrecension: "ÖSTERSJÖNS SKATTER" | Lena Svensson | 2004-12-17 09:04 |
| Sv: Bokrecension: "ÖSTERSJÖNS SKATTER" | Therese Rosendahl | 2005-01-08 09:42 |
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
