Sv: Sv: Sv: Sv: Sv: Sammanfattning på diskussionerna
(Läst 587 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
”Det tror jag också att majoriteten av alla dykinstruktörer kan avgöra om eleven ska certifieras eller inte. Men de andra instruktörer som inte sköter sina kurser väl? Som jag inte kan riktigt förstå att de kan acceptera och godkänna eleven om de inte klarar av t.ex. avvägningen?”
Jag tror att vi ska ställa ännu större krav på att organisationerna tar hand om dessa och kastar ut instruktörer som inte följer kraven som ställs. Sedan måste organisationerna samarbeta mer, det kan inte vara rimligt att en instruktör lämnar en organisation för att slippa bli utkastad och tas emot av en annan med öppna armar.
”Dykskolorna hänvisar på grund av låga priser (av konkurrensskäl) på OW-kurser så finns det inga möjligheter att få ihop med ekonomi med mer dykträning och kanske de pressar sina instruktörer att godkänna eleven trots de inte kan behärska t.ex. avvägningen. Konsekvensen blir ju allvarliga säkerhetsbrister för nyutbildade elever och även för oss som parkamrat som skall dyka tillsammans med dem.”
Absolut. Men vi instruktörer får aldrig vika ner oss och godkänna en elev som inte uppfyller kraven för certifiering, det är vårt ansvar. Man ska dessutom komma ihåg att det är vi som sedan råkar illa ut om något händer som kan ledas tillbaka till att eleven inte klarat av den utbildningen som vi säger att den har.
”Tyvärr så drabbar de seriösa och duktiga dykinstruktörer p.g.a. det faktiskt finns några dykinstruktörer inte sköter på sina kurser väl och i slutändan kan de leda till allvarliga dykolyckor med dödligt utgång.”
Så funkar det inom alla områden, att seriösa drabbas av att folk inte sköter sig, så det är inget konstigt med det.
”Mitt förslag med extern bedömare, så skall de kontrollera om eleven klarar av dykorganisationens standard på skriftligt kursprov och dykprov. Om extern bedömare ser t.ex. att eleven inte klarar av att sätta ihop paketen utan är tvungen be om hjälp, så ska de underkänna eleven direkt. Då skall ju inte elevens egen instruktör eller assistans instruktör hjälpa till och sätta ihop elevens paket, sen godkänna eleven. Tänk dig själv, om eleven inte klarar av att sätta ihop paketen och ska vara parkamrat med dig på en vanlig dykutfärd, då skall du ställa en ärlig fråga mot dig själv och fundera på svaret om min blivande parkamrat inte kan sätta ihop paketen, kan hon eller han verkligen ta hand om mig om jag får problem under dyket?”
Frågan är om just att sätta ihop paketet är en så kritisk färdighet egentligen. Jo, givetvis SKA en certifierad dykare klara av det, inget snack om den saken, men jag har ju hellre en parkamrat som har lite svårigheter med den biten och är som en fisk i vattnet än en som kan sätta ihop vilket paket som helst på under 15 sekunder i kolmörker och som inte har någon aning om någonting när man lämnat ytan. Att sätta ihop paketet hänger en del ihop med hur teknisk man är, även om man kan tycka att alla ska vara så tekniska att de kan klara det så är det inte säkert utan vissa kan behöva stöd ett tag efteråt, det kan vara nya och okända delar osv.
Om man ska ha en extern bedömare som ska kontrollera standards med skriftligt prov och dykprov så kommer det att ta åtminstone en dag och jag tror faktiskt inte att man vinner något ytterligare på det. Rent praktiskt så är ju enda sättet att lösa detta att jag och en kollega byter grupper så att jag godkänner kollegans elever och kollegan godkänner mina. Det finns alla möjligheter att missbruka även det systemet. En variant med statligt anställda kontrollanter faller på sin egen orimlighet.
”Vad är ditt förslag hur vi ska komma tillrätta med problemet att andra dykinsktruktörer som godkänner hur lätt som helst på eleverna om de inte klarar av t.ex. ett vanligt dykprov och hur får vi ner dykolyckorna , speciellt på dykkurser? ”
Jag har inte information om hur olycksstatistiken ser ut på dykkurser, annat än det totalantal som du nämnt tidigare och då är det nästan omöjligt att ha en åsikt om hur vi ska minska dem. Men givetvis så ligger det ett ansvar på oss som utbildar nya instruktörer, exempelvis genom att förklara att PADIs standard om antal elever är maxantal under mycket goda förhållanden och att det tillhör ovanligheterna att man kan ha så många elever i Sverige. Vi måste även få nya instruktörer att förstå vilket ansvar som vilar på den godkännande signaturen. Jag tror vidare att vi instruktörer måste bli bättre på att göra ordentliga riskbedömningar och att vi har dessa skriftligt. Sedan måste vi givetvis också dra någon form av slutsats av dem, annars är de bara ett spel för galleriet. ”Kan jag genomföra detta moment på ett säkert sätt under dessa förhållanden?” En enkel fråga som man ska kunna svara ett oreserverat ”JA” på.
Men det är en svår fråga som jag inte tror att jag sitter inne med alla svar på.
/Tomas
Visa alla svar
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
