SVAR: Dykdatorer och dubbelmoral... Debatt!!!
Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Jag tänkte försöka reda ut det här med dykdatorns tillförlitlighet vid upprepad dykning genom att förklara översiktligt om de matematiska modeller som ligger bakom datorer och tabeller.
De allra flesta dykdatorer och tabeller på marknaden idag bygger på en beräkningsmodell som togs fram av J.S. Haldane i början av 1900-talet. Man visste vid den tiden att tryckfallssjuka berodde på kväve som expanderar i kroppen. Om en dykare går ner från ytan till 10m djup så ökar trycket från 1 bar till 2 bar. Då kommer kvävet i kroppen ha ett tryck på 1 bar och gasen i lungorna ett tryck på 2 bar. Den här obalansen kommer med tiden att jämnas ut så att gastrycket i kroppen också blir 2 bar. Går dykaren då upp till ytan så är det hela omvänt. Trycket i kroppen är 2 bar och i lungorna 1 bar. Kväve kommer då lämna kroppen med en hastighet som beror på hur stor tryckskillnaden är. Är tryckskillnaden för stor och många gasmolekyler vill ut samtidigt så kommer dom att klumpa ihop sig till bubblor och orsaka tryckfallssjuka.
Haldane gjorde ett antagande att kväve absorberas olika fort i olika typer av vävnader. T.ex. borde ben ta upp och avge gas mycket långsammare än feta vävnader som t.ex. hjärnan. Därför är hans modell indelad i olika "vävnadsgrupper" med olika halveringstider. (Jag kommer strax att förklara halveringstider.) Man skall dock komma ihåg att dom här "vävnadsgrupperna" inte motsvarar riktiga vävnader i kroppen. En verklig vävnad kan vara utspridd över flera "vävnader" i den matematiska modellen. Halveringstid är den tid det tar innan vävnaden är halvfull. Om vi tar 10m dyket igen och en vävnad med 10 min halveringstid så kommer den efter 10 min vara halvfull. (1.5 bar eftersom det är halvvägs från 1 till 2 bar) Efter ytterligare 10 min kommer den vara 3/4 full (1.75 bar eftersom det är halvvägs mellan 1.5 och 2 bar) och efter ytterligare 10 min så är den 7/8 full. (1.875 bar)
Om man känner till dom övre gränserna för hur snabbt dom olika vävnaderna klarar av att avge gas utan att man får tryckfallssjuka så är det en enkel sak att avgöra hur länge man kan vara nere på olika djup. Överskrider man dom tiderna så kan man inte gå direkt upp till ytan utan att få tryckfallssjuka. Man får då gå till ett grundare djup (med mindre tryckskillnad) och vänta där tills så mycket gas har försvunnit att du kan gå upp ytterligare en bit. Man gör helt enkelt dekostopp! (Kom ihåg att du kan stanna på vilket djup du vill hur länge du vill utan att få tryckfallssjuka. Det är att gå upp som är farligt!)
Vid upprepad dykning med tabeller uppstår här ett problem. Eftersom kroppen består av *flera* vävnader så borde man egentligen ha en tabell för varje vävnad. Eftersom många tycker att det är klurit nog att bara läsa en tabell så får man helt enkelt kolla på den viktigaste vävnaden och hoppas att det räcker för att skapa en tabell. Dyker man flera dyk på rad så kommer dom "snabba" vävnaderna att tömmas helt mellan dyken medan dom "trögare" vävnaderna bara kommer samla på sig mer och mer kväve. Det här kan inte tabellerna hålla reda på och blir därför snabbt opålitliga. En dator har däremot inga problem att hålla koll på olika vävnade och är därför *säkrare* än tabellerna!
Så kan man lita på datorn under tredje dyket då? Nja.. inte helt. Vi vet har ju fått lära oss några saker under grundkursen. Bl.a. att man inte skall dyka s.k. omvända profiler, utan börja med den djupa delen av dyket och avsluta med den grunda. Vi vet också att man inte skall dyka varje dag i en hel vecka utan ta en paus mitt i veckan. Trotts detta så säger kanske datorn att man kan dyka på precis som vanligt.
Det beror på att datorn inte visar exakt vad som händer i kroppen utan bara följer en matematisk modell som "brukar funka". Det bildas dock nästan alltid microbubblor i kroppen som inte ger upphov till tryckfallssjuka i sig. Inte förrän dom har ansamlats under en lång tid och börjat bilda större bubblor! Dom här microbubblorna kan sitta i upp emot en vecka och är orsaken till varför man skall pausa efter ett par dagars dykning. Om datorn använder en beräkningsmodell som enbart bygger på Haldanes antaganden så har den ingen kontroll på detta! (t.ex. Bühlman-algoritmen som används i de flesa dykdatorer.) Lyckligtvis har det börjat dyka upp datorer som håller koll även på microbubblor. SUUNTOs senaste datorer (Vyper, Stinger, Mosquito, Cobra och Vytech) använder en algortitm som kallas RGBM (Reduced Gradient Bubble Model) som snart även kommer finnas i Mares datorer. Vid vanlig dykning så märker man ingen större skillnad mellan en RGBM-dator och en vanlig, men när dykningen blir extremare (djupdykning med långa dekostopp eller många dyk under flera dagars tid) så blir det stor skillnad. Vid upprepad dykning är en RGBM-dator betydligt säkrare och tiderna kommer bli kortare dag för dag.
Nu börjar jag bli trött så jag skall vara kortfattad.
Det finns en annan bubbelmodell som RGBM bygger på som kallas VPM (eller "tiny bubble"), men jag känner inte till några datorer med denna.
En viktig sak när dett gäller formationen av microbubblor är att har kontrollerad uppstigning. Uppstigningshastigheten skall inte överstiga 10m/min (PADI säger 18m/min om jag inte missminner mig)
Äldre modeller modeller av Aladdin datorn (den gamla grå) är ökänd för att vara på tok för liberal.
Eftersom det verkar som om Anja läser det här så får jag passa på att tacka för en mycket nyttig berättelse!
Har någon orkat läsa hela vägen ner hit så får jag tacka för det också ;)
- Magnus
Visa alla svar
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
