Jag orkade läsa...
Du måste vara inloggad för att skicka mail!
…men sällan har jag sett en text där det är så mycket som är oklart, felaktigt eller vilda spekulationer och samtidigt så utpekande med detta som grund som jag gjort i din text ovan, så jag kände för att kommentera några av dem:
Björn: ”Det andra fallet driver polis och åklagare fallet mot alla odds.”
Kommentar: Vad säger att det är ”mot alla odds”? Uppenbart tyckte inte polis och åklagaren det – men i sin roll att yrkesmässig bedöma vad som kan anses vara åtalbart, så gör vederbörande alltså en sämre bedömning än du.
Björn: ”P2 var en frimurarloge i Italien som ägnade sig i allt från ekonomiska bedrägerier till bombattentat…..Valdes namnet i provocerande syfte eller var de som antog namnet på sin organisation fullständigt ovetande om att namnet P2 i högsta grad är förknippat med illgärningar och allehanda odemokratiska och rättsvidriga förehavanden?”
Kommentar: Annars så är den vanligaste associationen man möter bland de som inte känner till P2 – Svenskt Vrakskydd, att man tänker på Sveriges Radio program två när man hör ”P2”. Eftersom jag var med vid namndiskussionen så kan jag intyga att ingen ens reflekterade över att det skulle kunna associeras till en 20 år gammal skandal i Italien.
Björn: ”Denna skrift är tryckt 1990 och jag är tämligen saker på att de vrak som man då 1990 avsåg möjligen behövde skydd nu sedan länge är inom 100-årsgränsen.”
Kommentar: Tycker faktiskt inte att ”… jag är tämligen saker…” känns som ett särskilt övertydande argument – tycker snarare att det visar på att du inte är säker.
Björn: ”Det finns ju inget som bekräftar att vraket är - vraket efter Hesperus! Går ju inte ens att mäta upp vraket där det ligger utsmetat i sluttningen vid Märket.”
Kommentar: Jag har ju varken dykt på Hesperus eller är insatt i försöken att identifiera vraket. Men visst kan man göra mätningar på vrak som är trasiga. Detta genom att mäta detaljer, som exempel så kan man ju beräkna skrovhöjden på vissa gamla trävrak genom att mäta länspumpen, eftersom den började i kölsvinet och mynnade ut på däck, på motsvarande sätt så kan man ju mäta däcksbalkar och andra delar och successivt bygga ihop delarna för att få fram uppgifterna. Svårare och mer arbete, javisst. Om det är möjligt i Hesperus fallet skall jag inte yttra mig om, men du kanske har varit på platsen och vet att det inte går att göra motsvarande mätningar på det – får hoppas det när du kommer med ett sådant påstående. Intressant reflektion att du själv att anser att man skall bärga skeppsklokcor för att identifiera vraket, men samtidigt vid upprepade tillfällen påpekar hur fel skeppsklockor kan visa rörande namnet.
Björn: ”Det viktigaste är att hålla massmediaintresset uppe förmedla budskapet – restriktiv lagstiftning kring vrak – Ett ja till KTHs lagförslag.”
Kommentar: P2 har inget egenmål i att få en hårdare och mer restiktiv lagstiftning kring fartygsvrak. Vi vill verka för en fortsatt tillgång till vraken, och attitydförändring hos dykarna. Sedan finns det visst saker man skulle kunna ändra i lagen som skulle gynna föreningens mål. Men det finns definitivt ingen policy att vi vill genomdriva något lagförslag från KTH. Vi skulle däremot välkomna ett klargörande av hur samhället ser på frågan om souvenirbärgning, om det sedan är lagändringar eller prejudikat är ju mindre viktigt.
Björn: ”Anmälaren, anordnaren av dykutfärden…Giltig sjöbehörighet för passagerartrafik saknades.”
Kommentar: Är inte insatt i den utredningen rörande detta alls, utan bra hört att han blivit motanmäld av ”Herr L”, men inte var det väl så att han saknade behörighet att köra passagerare. Har hört att han blev anmäld för något annat, vad behöver jag ju inte spekulera i här, men hade han inte alls fått köra passagerare så hade det väl sannolikt varit ett solklart fall, och han borde redan ha blivit fälld.
Björn: ”Den sakkunnige – är han inte en s.k. vrakplundrare?!… Jag måste dock säga att jag tycker att åklagaren har en ovanligt söt samling vittnen och sakkunniga att stöda sitt åtal på.”
Kommentar: Saknar djupare detaljkunskap i fallet med silver- och kopparmynten. Men att någon begått ett brott och när så insett ångrat sig, och försöker göra det bästa möjliga av situationen, så måste jag nog hävda att jag tror att de snarare är mer trovärdiga som vittnen i frågan – men det är ju bara min åsikt.
Björn: ”Som exempel, det visade sig i mina efterforskningar att man på rättsenheten i Mora läst i en riksdagsmotion om vrak och där funnit vissa påståenden röranden den nuvarande lagstiftning kring vrak.”
Kommentar: Vilka efterforskningar har du gjort när du kom fram till att man i Mora gjort en felaktig tolkning av lagen, och vilken relevans har detta till din koppling till Hesperus-fallet, P2 – Svenskt Vrakdskydd, KTH, Sandhamnsincidenten, mm? Kunde inte låta bli att bli nyfiken då Mora dök upp och försvann lika plötsligt, när jag inte ser kopplingen.
Skall man dra lite vidare slutsatser av dina slutsatser rörande faller med Hesperus, så kan jag alltså anta du tycker enligt följande:
Eftersom vittnena kan antas ha ogilla saker de kontaktar polisen om, då de knappast skulle stiga fram som vittnet om de ansåg att gärningsmannen skulle gå fri, så skall man då även anta att vittnen till bankrån, misshandel och rattfylla också är jäviga och inte få vittna?
Om en inbrottstjuv medför en kofot till ett inbrott så är det på intet sätt kopplat till brott, för en sådan kan man köpa lite var stans och ha till diverse saker.
”Herr L” ansåg att utfärdsarrangören inte hade koll på vilket vrak utfärden gick till, utan han antog att han visste bättre i form av att det inte var Hesperus utan ett vrak yngre än 100 år, men att han trots det inte har kunnat säga vilket vrak det är.
Eftersom ”Herr L” visste att han hade för lite bly på sig, så medförde han en fångstkasse för att kunna ta upp en sten som extra tyngd.
Dessutom så fann han alltså denna sten så pass intressant att tog med den upp på båten och sparade den.
Jag hoppas innerligt att detta inte överensstämmer med din verkliga uppfattning, utan att du bara är färgad av dina personliga känslor för fallet, men det är i alla fall paralleller man kan dra av din egen text.
Min åsikter:
Tycker det är beundransvärt vilken energi Björn lägger ner på sina undersökningar - tänk om flera kunde vara lika ambitiösa och granska saker i vårt samhälle. Jag har dock alltid läst Björna undersökningar med viss skepsis, men efter detta med ännu större skepsis än tidigare. Detta då det denna gång varit ett stor potpurri av uppgifter inbakat med en massa lösa anklagelser och egna slutsatser. Inte precis en opartisk framställning enligt min mening. Kan ju inte låta bli att fundera på vilken koppling du själv har till ”Herr L” som du så uppenbart försvarar. Och när du hänger upp dig på alla andra tänkbara misstänkligheter, så kan jag ju inte låta bli att undra varför du inte tog upp händelsen från rättegången som återgas av Uppsala Nya Tidning (http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=360131,00.html ) ”Beträffande de båda klockorna som påträffats i hans hem uppgav 30-åringen att han hade plockat upp dem från ett yngre vrak utanför Ölands kust under våren och sommaren 2002. Detta vrak hade hans kamrat bärgningsrätt på.
Kamraten, som i polisförhör endast uppgivit att en skeppsklocka bärgats från vraket utanför Öland, ändrade under rättegången sin berä
Visa alla svar
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
