Kronan & Svärdet, fortsättning
(Läst 3 549 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Barometern/Oskarshamnstidningen publicerade min motreplik på Einarssons svar den 29 augusti, men bara i tryck och inte på nätet. Därför jag återger jag min artikel här nedan i sin helhet för dem som är intresserade:
Lars Einarsson framför 090821 i ett svar på min insändare i Barometern 090819 argument för att vraket utanför Öland måste vara Kronan. En del av dessa kan omedelbart avfärdas som direkta bevis, medan några kräver närmare eftertanke.
Vrakets position. Einarsson hänvisar till att djupet på 18 famnar kan hänföras till en enda felaktig källa, men uppgiften kommer självklart från folk som varit på platsen. Man står knappast på land, ser en båt sjunka, och säger att det är 18 famnar djupt på platsen! Djupet var lätt att mäta och har stämt för de andra 1600-talsvrak där bärgningar genomfördes, nämligen Vasa, Riksäpplet och Riksnyckeln. Det är inte rimligt att det är 20 procent fel här.
Vrakets läge på bottnen. Alla båtar som driver lägger sig tvärs vindriktningen och om de välter så sker det också i vindriktningen. Följaktligen ligger både Kronan och Svärdet med stäven söderut.
Rundad bordläggning och vrakets utsmyckning. Ingen vet exakt hur varken Kronan eller Svärdet såg ut. Det finns inga ritningar eller samtida avbildningar. Det engelska manéret med rundad akter infördes av Francis Sheldon, men han anlände till Stockholm först två år efter att Kronan började byggas. Sålunda kan ingen vara säker på att de båda skeppen skiljer sig särskilt mycket åt byggnadstekniskt.
Avsaknad av brandskador. Hur länge brann Svärdet innan det sjönk? Säkerligen inte särskilt länge – tills första gnistan ramlade ned i det tio ton stora krutförrådet. Krut fanns ju också på batteridäcken eftersom striden pågick. Efter att krutet antänts exploderade Svärdet precis som Kronan. Branden drabbade i första hand överbyggnaden och den har heller inte återfunnits på bottnen.
Järnkanoner. Som jag tidigare framfört kan få slutsatser dras av bestyckningen eftersom uppgifterna går så kraftigt isär. Kronan skulle inte ha fört trepundiga kanoner, ändå bärgades fyra stycken på det som bevisligen var Kronan redan 1686. Bestyckningen ändrades fortlöpande och järnkanoner började rangeras ut ur flottan under mitten på 1600-talet.
Laddade kanoner. Enligt vittnen avfyrades en del av Svärdets kanoner av hettan under branden, men hur många och vilka? Endast de som var i kontakt med hettan och stod högt i skeppet, det vill säga de lättare kanonerna. Endast 21 av de 56 lätta kanonerna (12 pund och mindre) har bärgats från vraket.
Tunnlocket med texten ”Crona”. Ingen vet vad det var i tunnan. Den kan ha lastats om otaliga gånger inom flottan under flera år.
Amiralernas tillhörigheter. Amiralitetet hade säkert en egen salong på Svärdet. Att hitta deras tillhörigheter där är inte alls underligt.
Inget som tillhör Svärdets besättning har hittats. Har man kollat? Det finns många föremål med initialer och släktvapen som inte har identifierats. Har man jämfört dessa med besättningslistan på Svärdet? Dessutom har bara en mindre del av vraket undersökts.
Inget av detta ovan emotsäger egentligen att vraket är Kronan, men utesluter ej heller att det kan vara Svärdet.
Den avgörande punkten är de huggskadade skelettdelarna, som klart visar att besättningen varit i närstrid. Endast Svärdets besättning kan ha varit i närstrid. Einarsson framför teorin att en strid inom besättningen skulle ha ägt rum ögonblicken innan Kronans förlisning. Mig veterligen har något sådant aldrig hänt förr eller senare i historien. Det är fullständigt orimligt och detta av följande skäl.
Låt oss betrakta batteridäcket på Kronan. 250 man och 30 flera ton tunga kanoner trängs i ett utrymme på 40 gånger 10 meter och två meters takhöjd utan mellanväggar. Kronan välter plötsligt – det är fråga om sekunder. Väggen blir nu ett golv på 80 kvadratmeter för dessa 250. Det är lika trångt som för tre män på en flygplanstoalett! De som står längst åt styrbord faller eller rutschar 10 meter ovanpå sina kamrater. Vatten forsar in underifrån genom de öppna kanonluckorna. I detta läge hävdar Einarsson att denna hög av skadade och chockade män skulle börja slåss med svärd! Varifrån skulle dessa vapen ha kommit? Det var knappast något som man bar på sig till vardags om man arbetade som artillerist, utan snarare som förvarades i förråd för att tas fram vid en förestående äntring.
Varför återfinns dessa skelett på nedersta däck? Striden på övre däck på Svärdet var våldsam. Rimligen förde man de skadade i skydd längst ned i båten för vård. Dessutom är överbyggnaden och alla de som dog på övre däck borta.
Vi kan vara överens om att vraket är antingen Kronan eller Svärdet. Några andra kandidater finns inte. Finns det då något sätt att slutligen avgöra vilket skepp det är?
Ett sätt är att undersöka det område cirka fyra kilometer nordost om vrakplatsen där källorna anger att Kronan sjönk. I detta område har flera intressanta indikationer gjorts, både av mig själv och av fiskare. En fiskare har bärgat ett block från ett stort fartyg. Bottnen här är hårdare och består av sten och grus (ortnamnet Stenåsa rakt västerut är säkert ingen tillfällighet!). En sonarundersökning kan bli mycket besvärlig på denna hårda botten och vraket av Kronan – om det ligger här – kan just på grund av bottenförhållandena vara ännu mer sönderslaget än 1980 års vrak.
Ytterligare möjligheter finns. Genom dendrokronologi (studier av årsringar i trä) kan man exakt årsbestämma när virket fälldes om man hittar ett lämpligt prov. Svärdet är tio år äldre än Kronan. Kol-14-metoden är inte tillräckligt exakt.
Man kan räkna kanoner. På Kronans vrakplats ligger ett sextiotal, på Svärdets över åttio. Kanoner kan dock sjunka djupt ned i leran och det är inte säkert att man ens finner 60 kanoner.
De som beslutar om dessa undersökningar är Kalmar Läns Museum, och de har säkerligen ett egenintresse av att vraket är Kronan med tanke på att hela utställningen bygger på detta. Om vraket skulle vara Svärdet skulle det innebära den största museiskandalen i svensk historia, som skulle kosta mycket i form av trovärdighet, tid och pengar att reparera. Det är därför mycket tveksamt om de skulle ha intresse av att undersöka saken närmare.
Sammanfattningsvis sätter jag mina sista pengar på att vraket från 1980 är Svärdet tills någon kan komma med en tillfredsställande förklaring på de skadade skeletten eller några andra otvetydiga bevis för att det skulle vara Kronan kommer fram.
André Grisell
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar: