Namn: Lösen:

Fullständig innehållsförteckning

(Läst 1 951 gånger.)


Du måste vara inloggad för att skicka mail!


Nedan återges den fullständiga innehållsförteckningen från materialet för intresserade som vill se lite noggrannare vad materialet omfattar.

Tack

Innehållsförteckning

TILL DIG SOM SKA VARA CIRKELLEDARE
Vad är en studiecirkel?
Deltagarna
Gruppens storlek och sammansättning
Fyra viktiga förutsättningar för inlärning
- Aktivitet
- Motivation
- Upplevelse av framgång
- Insikt
Några tips för en lyckad studiecirkel
- Förbered dig väl
- Ta för varje sammankomst upp
- Den viktiga första sammankomsten
- Vi ger er här ett väl beprövat förslag till hur den första sammankomsten kan läggas upp.
- Presentationen
- Inventering av intressen och behov
- studiecirkelns arbetsformer
- Praktiska detaljer
- Genomgång av studiematerialet
- Beslut om gemensamt mål och arbetssätt
- Börja med ämnet
- Till nästa gång
- Ha dessutom alltid de här orden aktuella:
- De följande sammankomsterna
- Här följer ett förslag till hur sammankomsterna i stora drag kan läggas upp:
- Återblick
- Planering
- Ny information
- Olika metoder för bearbetning är
- Värdering av dagens sammankomst
- Till nästa gång
- Den sista sammankomsten
- Studiecirklar – bestämmelser
- Till sist

1. INTRODUKTION TILL MARINARKEOLOGI
Land och hav
Människan
Ämnet marinarkeologi eller maritim arkeologi
De första dykande arkeologerna
Göteborgs Amatördykarklubb
Sportdykning och marinarkeologi
Experterna ser på ämnet marinarkeologi
Carl Olof Cederlund
- Marinarkeologin som forsknings- och undervisningsområde
- Vad är marinarkeologi?
Sibylla Haasum
- Om marinarkeologi
- Vad innebär marinarkeologi?
- Vad är viktigt för sportdykarna?
Seth Jansson
- Maritim arkeologi en tvärvetenskaplig disciplin
Johan Rönnby
- En kritisk marinarkeologi
- "Vattenarkeologi"
- Tolka ting
- Kritik!
Christer Westerdahl
- Resonemang kring definitionen av marinarkeologi och maritim arkeologi
- Några exempel på termer för ämnet
Anders Vikdahl
- Marinarkeologi ur en sportdykares synvinkel
Anders Ödman
- Våt och torr marinarkeologi
Ordförklaringar

2. INLANDSISEN OCH MÄNNISKAN
Temperaturväxlingar, isavsmältning och landhöjning
Baltiska Issjön (Bölling-Yngre Dryas) 12 600-10 300 år före nutid
Yoldiahavet (preboreal tid) 10 300-9 500 år före nutid
Ancylussjön (boreal tid) 9500-8 000 år före nutid
Litorinahavet (atlantisk tid) 8 000-5 000 år före nutid
Landhöjningenfortsätter
Vipplinjen / nollzonen
Landhöjningens inverkan i olika delar av Sverige
- Några exempel
- Hälsingland
- Ångermanland
- Öland och Gotland
- Vättern
- Skåne
Efter isen kom människan
Sammanfattning
Med kartan i handen…
Kustboplatser långt upp på land
Fräkenrönningen
Sjökortet och det sjunkna kulturlandskapet
Boplatsernas läge – att söka och hitta boplatser
- Några exempel
- Sportdykare som ovärderlig hjälp
Saxån
Vilka olika arkeologiska (materiella) kulturer hittar vi spår efter?
Fångstfolk under atlantisk tid
- 7 500-6 000 f Kr Maglemosekulturen
- 6 000-5 200 f Kr Kongemosekulturen
- 5 200-4 200 f Kr Erteböllekulturen
Hur såg en boplats ut?
Tybrind Vig
- Ekonomi
- Arkeologer och sportdykare
- Sensationella fynd
Flintteknik
Kärnteknik
Skivteknik
Spånteknik
Frostsprängd eller bearbetad flinta?
Flintan som handelsvara
Läsa mera
Ordförklaringar

3. ATT SÖKA DET FÖRGÅNGNA
Att leta efter arkeologiskt intressanta platser
Flygarkeologi
- Vad orsakar spåren?
- Förutsättningar för flygfotografering
- Att söka över vatten
Fornminnesinventering
Det maritima kulturlandskapet
Olika maritima perspektiv
- Sjöfolkets perspektiv
- Arkeologens perspektiv
Kategorier av källmaterial
Maritim inventering
Fartygsvrak
- Vrak och förlisningsuppgifter
- Vraket – ett slutet fynd?
Maritimafornlämningar / strukturer
Ortnamn
- Muntlig tradition
- Hamnar
Namn som betecknar båthus
Ballast och ballastplatser
Varvs- och båtbyggnadsplatser
Anläggningar under vatten – något om nivåförändringar
Farleder
Namn som kan härledas till enskilda fartyg
Namn efter fartygstyper
Nationalitets (härkomst) namn
Namn på person (skeppare)
Sjömärken och namn på sjömärken
- Sekundära sjömärkesnamn
- Vårdkasar och vårdkasnamn
Auktoritetsnamn
Uppkallelse (vandrings-) namn
Varningsnamn
Namn som betecknar själva farleden eller navigation i den 1 juli 2010
- Namn vid färjeleder och vad
- Innerfarleder
Läsa mera

4. ARKIVFORSKNING
Att tolka historiskt material
Landskapet som historiebok
Något om hur man söker på arkiv och vad man kan finna där
Ursprungsprincipen
Svenskt marinarkeologiskt register
Förvaltningen för sjöärenden
Sjöförklaringar
Lokala arkiv
Skeppslistor, fribrev och mäthandlingar
Oresundstullarna
Kartorna berättar
Lantmäterikartor
Fornlämningar av alla typer
Andra specialarkiv och mindre arkiv
Ortnamnsarkiven
Från arkiv till fynd
Vasa och Kronan
Från fynd till arkiv
Fortuna/Inga
Identifiering
Vraken vid Vindskärsvarv
Tidigare rapporter och undersökningar
Melbödavraket
Slamanvraken
- Historik
Sportdykare på 40-talet, deras undersökningar och fynd
- Sökningen efter vraket – vraket funnet
- Sammanställning för rapport
Känt vrak får namn
Saltskutan Anna Maria, ett välbesökt dykobjekt
- Vad är det för skepp – inmätning?
- Vem var hon?
- Historik
Läsa mera

5. TRANSPORTLEDER
Varför transport?
Byte och handel
Plankbyggda båtar
Specialisering i olika områden
Transportzoner – båttyper
Tidig navigation
- Hamnar
- Inlandets trafik
Medeltidens feodalstat
- Exempel
- Farleder och lotsar
- Sjöfart i nyare tid
Var finner man vraken?
Läsa mera
Ordförklaringar

6. SPÄRRADE VATTENVÄGAR
Vilka anläggningar kan man finna under vatten?
Vad användes spärrarna till?
Att kontrollera en farled
Vattnet som försvarselement
Vad lämnar spärrarna för information?
Hur man hittar spärrar
Ortnamnen visar på spärrar
Sökning av spärrar i praktiken
Identifiering av fyndet
Hur ser pålarna ut idag?
Markering av pålar under dåliga siktförhållanden
Hur ser olika spärrar ut?
Farleds- och självförsvars spärrar
Spärranläggningar i anslutning till borgar
Nyare tid
Några ytterligare exempel
Stegeborg
Vägar till en norrländsk kastal
Det finns mer att upptäcka
Läsa mera

7. NAVIGATION
Historik
Breddsegling
Vikingatid
Tekniska hjälpmedel
Gnomon
Gnomonkurva
Solskuggebräde
Djupmätning
- Lod i olika former
- Propellerlod
- Segeldukspåsen
- Vattentrycket
- Ekolodet
Vikingarnas pejlskiva
Kompass
Kompassnål
Vätskekompass
Azimutkompass
V Himlakropparnas höjd
- Kvadrant
- Jakobstav
- Omvänd jakobstav
- Davis' kvadrant
- Astrolabium
- Oktant
- Sextant
Att hitta tillbaka
Syftning, enslinjer
Kompasspejling
Elektroniska hjälpmedel
DECCA
GPS
DGPS
Läsa mera
Ordförklaringar

8. SÖKMETODER OCH HJÄLPMEDEL
Inventering av Norrland
Inventeringen och sportdykarna
Typer av uppgifter
Arkivforskning och fältarbete
Systematisk bottenavsökning
Slutsats
Sökmetoder
Franzéns sökmetod
Avsökning av större områden
- Uppmärkning av sökområde
- Sökning med skärplan/trapets
- Sökning med drake
- En kort rekommendation
- Ekolod
- Tredimensionellt ekolod
- Handlod
- Lödning med avlyssning
- Side Scan Sonar
- ROV
- Georadar
Botteninventering
Sökning – metoder och hjälpmedel
Sökning i begränsade områden
Val av metod
- Cirkelsökning
- Sektorsökning och koordinatsregistrering med lina och kompass
- Sökning med rutsystem
- Orientering efter bottentopografin
- Linjesökning
- Sondering
- Sondering med spetsig stav efter pålrad
- Säkerhet
Positionsbestämmning och kartering
Efterarbete
Exempel
Vrakinventering av kusten i Östergötland
Vrakinventering runt Falsterbohalvön
Sjöhistoriska Museets avsökning i Stockholm
Helikopteravsökning
Läsa mera

9. VAD SÄGER LAGEN?
Sjöhistoriska museet
Kustbevakningen
Övriga institutioner och museer med sakkunskap
Samverkan är nyckeln till goda resultat
Kulturminneslagens bestämmelser om skeppsvrak m m
Lagstiftningens korta historia
Kulturminneslagen
Fornminnen
Fornlämningsområde
Fornfynd
Ägarfrågan
Anmälningsskyldigheten
Skydd, vård och undersökning av fornlämning (6-9 §§)



18 §
Tillståndsprövningen
Läsa mera

10. FÖRBEREDELSEARBETE INFÖR DYK PÅ VRAK
Från idé till handling
Medverkande – hur bör gruppen se ut?
Parallellstudie – förarbete
Mål, metod och projektplan
Praktiskt att tänka på för gruppen
Finns restriktioner?
Sjöväder och säkerhet
Dykplatsen
Uppankring vid vrak
Dyksäkerhet och dykvana
Vrakinventering
På grunt vatten
På djupt vatten
Dykutrustningen
Övningar och metodik
Fenteknik
Balanseringsövningar och avvägningsmetoder
- Avvägning utmed lina
- Balansering med väst
- Balansering med torrdräkt
- Balanseringsmetoder under lindykning
- Balansövningar med full utrustning
- Övning1
- Övning 2
- Övning 3
- Övning 4
- Övning 5

11. VRAKBESIKTNING
Inventering, forskning, grävning
Besiktning
Icke destruktiv forskning
Grundläggande dokumentation
Målsättning och rekonstruktion av undersökningsobjektet
Insamling av information: Vad, varifrån och hur?
- Skillnader i rapporter
- Felkällor
Dykning
Vrakrundan
- Skiss, vad är det?
- Grovskiss
- Renritning av skisserna
Exempel på hur en vrakrapport kan vara utformad
Läsa mera

12. MÄTA OCH RITA – ALLMÄN RITTEKNIK
Mäta och rita - Allmän ritteknik
Mätteknik
- Värdet av adekvat information
- Information: från vem till vem?
- Projektionsritning och perspektivbild
- Sidovy och andra vyer
- Skärning (tvärsnitt)
Enklare mätutrustning
- Allmän undersöknings- och inventeringsutrustning
- Ritfilm
- Ritbrädet
Ritningsarbete under vatten
- Enhetligt och skalenligt
- Att använda måttband
- Ritträning
- Övning 1
- Övning 2
- Övning 3
- Övning 4
- Övning 5
- Övning 6: tvärsnittsinmätning uppe på land

13. MÄTA OCH RITA – AVANCERAD UNDERVATTENSTEKNIK
Instrument för planmätningar
- Vattenpass
- Doslibell – dubbelt vattenpass
- Vattenpass och gradskiva
Instrument för avvägningar – att mäta höjder
- Frigolitmeter
- Lödning med hjälp av vattenpass
- Avvägning med vattenpassförsedd gradskiva
- Nollpunkt – en ”fast punkt i tillvaron”
Koordinatsystem och trianguiering
- Koordinatsystem
- Baslinje
- Koordinatnät/mätram
- Metodbeskrivning
- Dokumentation i skala 1:1
- Uppmätning av skrovhela eller höga vrak
- Horisontalmätning med jigg
- Att mäta med trianglar
Måttbandsskiss
- Metodbeskrivning
- Avläsning och skissning av skeppsdelar

14. SKEPPSTEKNOLOGI
Inledning
Elementära bestämningar
- Vad är för och akter?
- Längd och bredd
- Vad är midskepps? Var har masten (masterna) stått?
- Vad är insida och utsida?
- Fartygens typ
Infästning av bord mot bord
- Fästning av bord i sydda båtar
- Sammanfogning av borden med tränaglar
- Järnnitar
- Nitningsmetoden
- Omböjda spikar
Fästning av bord vid spant
- Stora järnspikar i stället för dymlingar för att fästa kravellbord i spant
- Järnbultar och stänger
- Brons- och mässingsbultar
- Kopparspik i småbåtar
Formstudie
- Klink och kravell
- Skalbyggnad
- Skelettbyggnadsteknik
- Bord
- Kölen
- Kölsvin/inre köl
- Balkvägare och skarndäck
- Meginhufr
- Stringers/balkvägare
- Slagvägare
- Berghult
- Relingen i klinkbyggda fartyg
- Andra typer av förstärkningar långskepps. Diagonalstöttor vid skeppssidorna
- Järn i knän och diagonalstöd
- Spant
- Tvärförstyvning
- Däcksbalkar
- Lasken mellan köl och stäv. Principer.
- Bottenbordens avslutning före stäven i kravellbyggen
- Laskar i borden
- Roder
- Ankarspel och andra spel
- Kapstan
- Ankare, tåg och kätting
- Kabyss
- Pumpen

15. LAST OCH UTRUSTNING
Vad är det egentligen som är värdefullt?
Skeppsvrak som ”tidsmaskiner”
Vad ska vi då med fynden till?
Laster "utan" skepp
Skepp "utan" fynd
Egentlig last
Fartygens utrustning
- Glas – från lyxprodukt till vardagsvara
- Svenskt glas
- Stormaktstidens glas
Mynt
Mynt i lasten
- Ortnamn och fyndplatser
- Mynt som historiska och arkeologiska källor
- Plåtmynt och klippingar
- Blindmynt
Myntdepåer och skatter
- Heligholm
Fynd av tegel
- Tegelvraket
- Med en tegelsten under mikroskopet
Keramik
- Förhistoriskt keramikhantverk
- Medeltida och senare
Läsa mera
Ordförklaringar

16. DATERINGSMETODER
Relativ och absolut datering
Tillstånd för provtagning
Olika tidsangivelser för olika prov
Exempel på dateringsmetoder
Dendrokronologi
Dendrokronologisk datering av båtvrak
Konsten att välja träprov
- Dateringstabell för Äskekärrsbåten:
- Falsterbobåten
Sammanfattning
Datering med hjälp av radioaktivt kol (C14-metoden)
- Hur stort ska ett prov vara och vem daterar provet?
Termoluminiscens
Typologisk datering
Kritpipor som Exempel på datering med typologisk metod
Datering av kritpipor
- Benämningar på pipans olika delar
- Uppmätning av pipan
Datering
- De olika dateringsmetoderna är
- De holländska bastyperna
- Typologi
- HxBxO
- Tudorrosor på huvudets sidor
- Tudorrosor under klacken
- Rökkanalens diameter
- Mynningsdiametern
- Dekor
Läsa mera
Ordförklaringar

17. UTGRÄVNINGAR AV VRAK OCH HAMNAR
Marinarkeologin föds
- Styrande faktorer
Regalskeppet Vasa
Foteviken
- Foteviksvraket
- Foteviksspärren
Skanörskoggen
- Ett välbevarat vrak
- Fynd och datering
- Är det en kogg?
- Mätningarna av vraket
Falsterbo
Ostindiefararen "Götheborg"
- Förutsättningar
- Den marinarkeologiska utgrävningstekniken
- Utgrävningen
- Sammanfattning
Regalskeppet Kronan
- Upptäckt
- Undersökningarnas målsättning
- Vrakplatsen
- Undervattensarkeologiska undersökningar
- Metodik och teknik
- Medverkande personal
- Fynden
"Kraveln"
- Vraket och vrakplatsen
- Problem och problemlösning
- Metodik
- Arbetsscheman och dykoperationer
- Dykteknik
- Träning
- Projektets medlemmar
- Operativt underhåll
Gråskär
- Vraklokalen
- Dokumentation
- Skeppsteknisk analys
- Fynden berättar
- Avslutning
Hamnundersökningar
- Djurhamn
- Gäddtarmen
- Hamnholmarna; Bohuslän
Läsa mera

18. UNDERSÖKNINGSMETODER
Arkeologisk stratigrafi
Vad bevaras?
Deponering
Friläggning
Dokumentera
"Skeppsstratigrafi"
När och varför gräver man?
Genomgäng av befintligt material
Tillstånd
Säkring av fynd
Projektplanering och delrapportering
Val av dokumentationsmetod
Knösen som exempel
Märkning av vrakdelar
Mammut- och ejektorpump
Rensning av vrak
Märkning och bärgning av fynd
- Påsens märkning kan se ut enligt följande:
Dokumentation under gynnsamma förhållanden
Dokumentation i skala 1:1
- Konservering
Deponering av fyndmaterial
Rapportskrivning
Presentation av resultat.
Läsa mera

19. UV-FOTOGRAFERING OCH VIDEOFILMNING
Fotografering
- UV-foto
- Ljus
- Färg
- Bländaren
- Slutare
- Blixt
- Kameratyper
- Objektiv
- Film
- Komposition
- Skötsel
- Avslutning
Filmning
- Teknikval och kvalitet
- Sekvensens längd
- Fast eller rörlig kamera
- Berättartekniken
- Hur får man då en sekvens att fungera?
- Dykaren och kameran
Läsa mera
Ordförklaringar

20. ALLMÄN SKEPPSHISTORIA
Inledning
Allmän utvecklingshistoria
Framdrivningssätt
- Från paddling till rodd
- Från rodd till segling
- Från segling till ångdrift
Olika skeppsbyggnadsmaterial
- Skinnbåtar
- Stockbåtar
- Sydda båtar
- Tränaglade båtar
- Järnklinkade båtar
Redskap och reparationer
- Båtbyggarredskap
- Skeppsvarv
De olika träsorterna som används i skeppsbyggnad
- Akacia (Acacia sp)
- Al (Alnus glutinosa)
- Alm (Ulmus glabra)
- Ask (Fraxinus excelsior)
- Asp (Populus tremula)
- Balsa
- Björk (Betuia pubescens – glasbjörk, Betula verrucosa- masurbjörk)
- Bok (Fagus sylvatica)
- Ceder
- Cypress (Cupressus)
- Ek (Quercus robur / Quercus petraea)
- En (Juniperus communis)
- Furu (Pinus sylvestris)
- Gran (Picea alba)
- Hassel (Corylus sp)
- Irokko
- Lind (Tilia cordata, Tilia platyphyllos)
- Lärk (Larix sp)
- Lönn (Acer campestre, Acer platanoides)
- Mahogny
- Oxel (Sorbus suecica)
- Pil (Salix sp)
- Pockenholts
- Poppel (Populus)
- Sykomor
- Teak
Läsa mera

21. SKEPPET I NORDISK HISTORIA
Skeppet i nordisk historia
Vikingar i västerled
- Vikingar i Österled
- Vikingaskeppen
- Medeltiden
- 1500-talet
- 1600-talet
- 1700-talet
- 1800-talet




Pär Ahlgren
Pär Ahlgren 2010-07-04 23:54:50
2 606 postningar

mail 


Du måste vara inloggad för att skicka mail!

 Visa alla svar

Huvudinlägg Rec. "MARINARKEOLOGISKT UTBILDNINGSMATERIAL" Pär Ahlgren 2010-07-04 23:51
svara Fullständig innehållsförteckningPär Ahlgren2010-07-04 23:54
svara Sv: Fullständig innehållsförteckningBirger Faith-Ell2010-07-08 06:28

«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: