Recension "ALGER VID SVERIGES ÖSTERSJÖKUST"
(Läst 6 306 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Fullständig titel: "Alger Vid Sveriges Östersjökust – en fotoflora"
Författare: Anna Tolstoy & Katrin Österlund, 2003
Fakta: 288 sidor, 217x246x20 mm, ISBN 91-88506-28-2
Omslag på boken:
https://www.dykarna.nu/photoAlbum/showPhoto.asp?albumId=1471&photoId=212449
Allmänt:
Vad har Korvsnöre, Krulltrassel, Liten filtkudde, Mjukt käringhår, Purpurtråd, Rosendun, Rödplysch och Smalpyssling gemensamt? Jo, de är alla alger som förekommer i Östersjön. I den här boken kan du läsa mer om dessa och många andra alger.
Boken är en flora och alltså ingen skönläsning, utan en biologisk faktabok och utgör ett vetenskapligt referensverk, vilket präglar dess uppbyggnad.
Boken är en del av ArtDatabankens arbete och arbetet med boken har blivit sponsrat av Världsnaturfonden (WWF). Arbetet med boken har varit långvarigt, och idén kom 1993, för att först 10 år senare komma ut som bok.
ArtDatabanken är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Sveriges Lantbruksuniversitetet. ArtDatabankens primära uppgifter är, kortfattat, att samla in, lagra, utvärdera och tillhandahålla information om hotade och sällsynta växter och djur.
Boken vänder sig främst till en vetenskaplig eller yrkesmässig publik inom naturvård, statliga verk, länsstyrelser, kommuner och högskolor, men är i högsta grad användbar för amatördykare eller amatörmarinbiologer som vill lära sig mer om alger i Östersjön. Tänkbar användningsgrupp kan även tänkas vara UV-fotografer som vill få uppslag till eller identifiering av makromotiv i Östersjön.
Författaren Anna Tolstoy har under flera decennier arbetet som forskare och intresserat sig för alger. Den här boken är hennes formella avslut på sin forskarkarriär.
Karin Österlund är kunnig inom algforskning och har ansvarat för UV-fotograferingen i boken.
Innehållet:
Boken behandlar alger som förekommer från Falsterbo till Haparanda, men enstaka kommentarer kring västkusten, Finland, Bornholm och en del andra platser tas upp i förbifarten.
Boken är inte heltäckande för alla förekommande alger, utan fokuserar på de mer vanliga algerna – även om många av dem redan är sällsynta och flera inte iakttagits de senaste 40 åren, så omfattningen borde vara mer än tillräcklig för de flesta läsare.
Boken inleds med några kapitel som informerar generellt om alger, exempelvis hur de fortplantar sig, hur miljöfaktorer som salthalt och ljusförhållanden kan påverka, hur de är systemerade, och en del annat.
Beskrivningen över de alger som tas upp i boken är ganska kort och översiktlig, och informationen sorteras per art under "Utseende" (hur den ser ut för ögat), "Livsmiljö och utbredning" (i vilken salthalt, bottentyp och djupzon den växer, samt geografisk utspridning), "Livscykel" (flerårig eller enårig samt övervintring), "Mikroskopiska" karaktärer" (hur den ser ut i mikroskop), "Litteratur" (hänvisning till andra böcker som tar upp algen), samt "Namnets betydelse" (förklaring till artens latinska namn). Därutöver så ingår ofta närbild på arten, bild på hur den växer och bilder från mikroskop – i vissa fall finns dock endast en teckning på hur arten ser ut. Andra nordiska namn finns också angivna där sådana är kända.
Beskrivningarna av varje art är inte allt för omfattande, utan upptar 1-2 sidor i boken – till stor del då bestående av bildmaterial (se exempel nedan under "Smakprov ut boken").
Brister i artbeskrivningen är att utbredningen inte alltid är helt uppenbar i texten (exempelvis spiralbandsalger, Spirogyra, anges finns i bottniska viken, men en bild är tagen i Blekinge, eller kalkalger som anges behöva en salthalt på minst 8 ‰, men anges samtidigt ha sin västligaste förekomst vid Bornholm), och tyvärr saknas karta för utbredning, vilket klart skulle underlätta översikten på utbredningen.
Informationen mellan arterna är också lite ojämn, ibland står exempelvis vilket djup de återfinns på, för andra arter saknas informationen. Ett bakomliggande problem som framkommer i boken är att många arter har låg förekomst och har varit svåra att dokumentera. Alla arter som tas upp i boken har faktiskt inte återfunnits under författarnas fältarbete med boken, utan man baserar informationen på tidigare undersökningars resultat.
Några enstaka sötvattenarter tas också upp i boken, eftersom de förekommer längs upp i Bottenviken eller vid sötvattenutlopp.
Som hjälp för att identifiera alger finns en bestämningsnyckel, där man kan börja läsa på första raden för respektive grupp av alger (grönalger, brunalger och rödalger), och läsa sig vidare genom bestämningsnyckel genom att se om beskrivningen stämmer eller inte, och följa referensen till nästa punkt i listan eller till artförteckningen.
Dock så täcker bestämningsnyckeln inte kransalger (som är ingår bland grönalgerna), utan hänvisning sker där till annan litteratur, och gulgrönalger är sammanslaget med grönalger.
I kapitlet "Kustavsnitt" så ges korta beskrivningar av de typiska egenskaperna för olika kustavsnitt från Falsterbo till Haparanda.
Ingående kapitel:
Nedan listas de i boken ingående kapitlen. Boken inleds efter förordet med en kort sammanfattning på engelska, och därefter några kapitel som ger grundläggande information om alger innan kapitlet "Artbeskrivningar" som är bokens huvudkapitel och utgör 58% av boken. Kapitlen "Bestämningsnyckel" och "Kustavsnitt" är direkta uppföljningar till "Artbeskrivningar".
Förord
Summary
Inledning
Vad är alger?`
Algernas livsmiljö
Miljöproblem och naturvård
Inspirationskällor
Artbeskrivningar
Bestämningsnyckel
Kustavsnitt
Tack
Artlista
Ordlista
Referenser
Register
En fullständig innehållsförteckning återfinns i separat inlägg.
Smakprov ut boken:
Utdrag från kapitlet "Miljöproblem och naturvård", avsnittet "Hot mot Östersjöns ekosystem" och ett stycke från underavsnittet "Introduktion av främmande arter", sida 36:
"För bara 10 000 år sedan täckte inlandsisen större delen av det område där Östersjön nu finns. Sedan dess har Östersjöns vatten växlat mellan sött och salt flera gånger. Man anser att marina organismer vandrade in i Östersjön för cirka 7 500 år sedan. En del marina arter slogs ut p.g.a minskande salthalt och temperatur medan andra lyckades anpassa sig till det bräckta vattnet under geologiskt sett kort tid."
Utdrag från kapitlet "Artbeskrivningar" och hela avsnittet om grönalgen skivtofs (här ihopskrivet till ett stycke), s 128:
"Skivtofsar
Stigeoclonium
[teckning]
Del av bål. (Persson efter Foberg, 1994, s 43.)
Utseende. Skivtofsar, släktet Stigeoclonium, har i Östersjön påträffats i form av små gröna tofsar upp till 2 cm höga.
Kan makroskopiskts förväxlas med andra gröna encellradiga förgrenade trådar, t.ex. Bulbochaete och Chaetophora samt små exemplar av grönslickar, Cladophora.
Livsmiljö och utbredning. I Sverige har 11 sötvattensarter av släktet Stigeoclonium påträffats. I Östersjön uppges släktet kunna växa på andra alger, på akvatiska kärlväxter och döda vassblad. Släktet har påträffats sparsamt på näringsrika lokaler i ytterskärgården, men också i inre delen av fjärdar och vid flodmynningar från Södermanlands, Upplands och norra Bottenvikens kuster.
Mikroskopiska karaktärer. Bålen utgörs av upprättväxande trådar som utgår från ett krypande, ofta skivliknande, parti. Cellängden kan vara 1-4 gånger längre än bredden. Kloroplasten är väggställd och bandlik med en pyrenoid. Toppcellen i varje gren avrundas spetsigt. Hos en annan art kan hela grenen vara avsmalnande utåt bestående av flercelliga hårliknande bildningar.
Namnets betydelse. G. stictós =prickig, fläckig, klón = skott, kvist, bukett
FI Viherhapsut"
Utdrag från kapitlet "Artbeskrivningar" och hela avsnittet om brunalgen blåstång (ihopskrivet till ett stycke), s 170-171:
"Blåstång
Fucus vesiculosus
[foto]
I mitten syns blåstång med flytblåsor och i vänstra hörnet med receptakler.
Spranglehall, Listershuvud, Blekinge. 1996-08-19. Djup: 0,5 .
Utseende. Blåstången Fucus vesiculosus är brun och har en platt upprepat gaffellikt förgrenad bål med tydlig mittnerv och kan bli drygt en halv meter hög. Flytblåsor är vanliga men kan saknas när algen växer exponerad för vind och vågor. Receptaklerna ser ut som knottriga förtjockningar i sidoställda grenändar.
Många olika former av arten förekommer. Smalbladiga och bredbaldiga exemplar kan växa på samma plats och djup. Andra som växer i rörligt vatten blir krusiga och ser ut som blomkålshuvuden på avstånd. Lösliggande former kan uppvisa flera övergångsstadier och kan vara mycket små, endast någon cm, sterila och sakna flytblåsor. Dess starkt växlande utseende beror på arv, miljö och ålder. De allra minsta formerna kan likna blekt Furcellaria.
[foto]
Småvuxen lösliggande form, ca 4 cm hög. Saxemara, Blekinge. 1996-08-15.
Livsmiljö och utbredning. Blåstången växer på klippor och stenar från lågvattennivån i ett relativt smalt bälte närmast ytan i södra och centrala Östersjön. Längre norrut växer den ned till ca 7 meter, utomskärs något djupare. I norra delen av egentliga Östersjön växer den rikligast (optimalt djup) på 2,5 metersnivån. (Johansson och Snoeijs 2002). Blåstången förekommer allmänt från Skånes kust till Norra Kvarken, längre norrut endast som enstaka exemplar.
Livscykel. Flerårig. Dioik, dvs. skilda han- och honindivid.
Mikroskopiska karaktärer. Arten är så karaktäristisk att mikroskopisk undersökning ej behövs.
[foto]
En smalbaldig småvuxen form av blåstång, ca 7 cm hög. Gammelboörarna, Uppland. 1997-08-14. Djup: 0,1 m.
Litteratur. Johansson och Snoeijs 2002
Namnets betydelse. G. phycos =havsväxt; L. vesiculosus = försedd med små blåsor
[foto]
Ett blåstångsbälte på en av sina nordliga utposter på 2.4 m djup. Några skott med receptakler.
Bleken, Västerbotten. 1996-08-07
[foto]
Receptakler på sommarreproducerande blåstång från en klippa i litoralen. Nothamn, Uppland. 2000-08-10
[foto]
Unga exemplar, ca 3 cm höga, av blåstång i en uyppväxande population. Aurviken, Fårö, Gotland. 1998-07-01. Djup: 0,3 m.
DK Blæretang
FI Rakkolevä
IS Bóluþang
NO Blæretang"
Kommentarer:
Då boken är ett vetenskapligt referensverk, så innehåller den en omfattande referenslista och en inledande kort summering på engelska. Dessutom så har artöversikterna och bestämningsnycklarna har fått färgkodade bladkanter för att man lättare skall kunna söka i boken, och sist i boken finns några linjerade sidor för egna anteckningar.
Dess vetenskapliga bakgrund påverkar även texten, och det kan exempelvis finnas källreferenser i bildtext.
Boken är full av biologiska termer som gör det svårt för lekmannen. Ett tips kan därför vara att sätta en liten post-it lapp som sticker upp på sida 254 så att man lättare hittar till ordlistan som förklarar 224 st olika begrepp som "apikal", "ATP", "fykolog", "litoral", "moniok", "oogon", "salinitet", "tånglöss", "zygot" med flera.
För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet så har boken en omfattande referenslista där man kan läsa vidare om alger, och på varje alg finns en separat hänvisning till andra böcker.
För den som vill hjälpa ArtDatabanken finns en formulär längst bak i boken som man kan kopiera för att fylla i och skicka in en rapport om förekomst av de arter som tas upp i boken.
Första upplagen av boken är tryckt i 3.000 exemplar.
Betyg: fyra av fem, en snygg och ambitiös bok om alger, som dock är lite ojämn mellan sina artbeskrivningar, och ger känslan av att arbetet för kvaliténs skull borde ha fortgått lite längre – likväl en given bok i bokhyllan för den som verkligen är intresserad av ämnet.
Relaterade länkar:
ArtDatabankens webbsida:
http://www.artdata.slu.se
ArtDatabankens sida om boken:
http://www.artdata.slu.se/publikationer/alger-fotoflora.asp
Svenska Botaniska Föreningen har en beskrivning av boken:
http://sbf.c.se/www/pdf/98(3-4)/Algflora.pdf
Google Books sida om boken:
http://books.google.se/books?id=IDikAAAACAAJ&dq=alger+vid+sveriges+%C3%B6stersj%C3%B6kust
Adlibris sida om boken:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9188506282&shopperid=27BE80D0AF3F4D28A435781DB5AD8555
Bokus sida om boken:
http://www.bokus.com/b/9789188506283.html
För den som är intresserad av alger finns den engelska Algaebase:
http://www.algaebase.org
Visa alla svar
 Recension "ALGER VID SVERIGES ÖSTERSJÖKUST"
|
Pär Ahlgren | 2008-08-01 08:55 |
  Fullständig innehållsförteckning för intresserade | Pär Ahlgren | 2008-08-01 08:57 |
| Sv: Fullständig innehållsförteckning för intresserade | Björn Carlsson | 2008-08-01 09:34 |
| Ja, namngivningen kan man undra över | Pär Ahlgren | 2008-08-01 18:29 |
| Sv: Vem i hela friden hittar på alla svenska namn? | Mats Börje | 2008-08-01 23:10 |
| Tillägg... (!) | Mats Börje | 2008-08-01 23:27 |
| Sv: Sv:Och vem.. | Hanna Onsdal | 2008-08-02 00:15 |
| eller t ex... | Mats Börje | 2008-08-02 13:26 |
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
