Recension "ANDREA DORIAS UNDERGÅNG"
(Läst 6 272 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Fullständig titel: "Andrea Dorias Undergång"
Författare: Britt-Marie Mattsson, 2006
Fakta: 190 sidor, 175x236x19 mm, ISBN 978-91-7588-709-8
Omslag på boken:
https://www.dykarna.nu/fotoalbum/1471/290307.html
Allmänt:
Boken är en omfattande omarbetning av boken "Den Långa Natten – Andrea Dorias Undergång" som skrevs av författarens far Algot Mattsson och gavs ut 1986. Boken handlar inte om dykning och fartyget som vrak, utan handlar mer om händelsen kring olyckan och är skriven för en bred publik. För dykare är väl boken mest intressant för de om antingen vill dyka på vraket eller av andra skäl vill veta mer om just det vraket, men kan också vara intressant för att få en ökad insikt i utvecklingen kring en förlisning och därmed kanske ge mer liv åt andra vrak där man saknar motsvarande redogörelser. För den som har läst böcker som "The Last Dive", "Shadow Divers" och "Deep Descent", så kan boken vara en intressant komplettering om just vraket efter Andrea Doria.
Författaren Britt-Marie Mattsson är född 1948 och fick som barn en mycket nära kontakt med förlisningen av Andrea Doria genom att hennes far Algot Mattsson var informationschef på Svenska Amerika Linien, som var det företag som ägde fartyget Stockholm som kolliderade med Andrea Doria. Britt-Marie Mattsson fick även senare hjälpa till med att leta fram fakta till faderns bok om förlisningen.
Britt-Marie arbetar sedan 1968 på Göteborgs-Posten och är som journalist belönad med Stora Journalistpriset, Vilhelm Moberg-sällskapets pris och Västra Publicistklubbens pris. Hon arbetade 1989-1999 på TV och hade bland annat pratshowen "Britt-Marie Mattsson". Hon har totalt gett ut sex böcker: "Johan Och Jenny I Amerika" (1989), "Parkernas Göteborg" (1992), "Krigens Eko" (1994, medförfattare), "Bländad Av Makten" (2004), "Snöleoparden" (2006) och "Maktens Kulisser" (2008).
Innehållet:
Hela innehållet kretsar kring sjöplyckan 1956 utanför Nuntucket Island i USA mellan italienska Andrea Doria och svenska Stockholm, som båda var passagerarfartyg i trafik mellan Europa och USA – och det efterspel som följde när man skulle reda ut ansvar och skadestånd.
Boken är uppbyggd som en beskrivning av händelseförloppet, och utgår till stor del i sin beskrivning från det svenska perspektivet genom fartyget Stockholm, varifrån flera ögonvittnes skildringar ges, men boken återger även flera personliga skildringar från de överlevande från Andrea Doria.
Man får i boken lära sig mer om företaget Svenska Amerika Linien och dess förutsättningar, och även läsa om hur saker och ting fungerade ombord på fartygen Stockholm och Andrea Doria, samt en del om de personer som arbetade ombord och den typen av passagerartrafik som vid den tiden skedde över Atlanten.
Boken inleds med bakgrund för de två fartygen, och timmarna som ledde fram till förlisningen. Andra halvan av boken utgör det som hände efter förlisningen, exempelvis om sjukhusscener, hur familjer återförenas (eller inte), om ansvarsprocessen efteråt och vad som senare hände med en del av de personerna som figurerar i boken.
Det hela är mycket välskrivet och det blir bitvis till en av de böcker som man inte vill lägga ifrån sig – för trots att man faktiskt vet utgången, så är skildringen ur de inblandades perspektiv ofta mycket fängslande.
Boken tar tyvärr inte upp så mycket om själva vraket ur ett dyk perspektiv, utan nämner i korthet bara en del av de bärgningar som Peter Gimble och andra gjorde på vraket och att det idag är ett populärt dykmål.
Ingående kapitel:
Förord (Om författaren och hennes far relation till Andrea Dorias förlisning)
Kapitel 1 (Om händelserna på Stockholm strax före kollisionen)
Kapitel 2 (Om fartyget Stockholm)
Kapitel 3 (Om händelserna på Andrea Doria strax före kollisionen)
Kapitel 4 (Om fartyget Andrea Doria)
Kapitel 5 (Hur de båda fartygen uppfattar varandra i natten när de får visuell kontakt)
Kapitel 6 (Själva kollisionsögonblicket)
Kapitel 7 (Händelseutvecklingen ombord på Stockholm omedelbart efter kollisionen)
Kapitel 8 (Händelseutvecklingen ombord på Andrea Doria omedelbart efter kollisionen)
Kapitel 9 (Hur man ombord på Stockholm börjar inleda livräddningsåtgärder)
Kapitel 10 (Om hur Stockholms livbåtar räddar passagerare från Andrea Doria)
Kapitel 11 (Om hur de sista motvilligt lämnar den sjunkande Andrea Doria)
Kapitel 12 (Hur pressen anländer och Andrea Doria försvinner under vågorna)
Kapitel 13 (Om de inblandades känslor när de återvänder till New York)
Kapitel 14 (Information om de förrädiska sandbankarna och alla förlisningar vid Cape Cod)
Kapitel 15 (De inledande reaktionerna på svensk och italiensk sida)
Kapitel 16 (Tiden mellan olyckan och förhören)
Kapitel 17 (Förberedelserna inför den juridiska konfrontationen)
Kapitel 18 (Förhören av den svenska styrmannen Johan Carsten från Stockholm)
Kapitel 19 (Förhör av de italienska vittnena från Andrea Doria)
Kapitel 20 (Förhören av den svenska kaptenen Gunnar Nordenson från Stockholm)
Kapitel 21 (Om det parallella spelet bakom kulisserna under förhören)
Kapitel 22 (Om den uppgörelse som gjordes i tysthet genom försäkringsbolagen)
Kapitel 23 (Efterspelet direkt efter uppgörelsen)
Kapitel 24 (Åren efter sjöolyckan)
Kapitel 25 (Lite om dykningar och bärgning från vraket av Andrea Doria)
Vad Hände Sedan? - Några av bokens huvudpersoner berättar (Inblandades livsöden)
- Johan-Ernst Carstens-Johannsen
- Lars Eneström
- Sven-Eric Abenius
- Åke Reinholdsson och Yvonne Magnusson Reinholdsson
- Lars-Göran Olsson
- Guido Badano
- Eugenio Giannini
- Linda Morgan-Hardberger
- Peter Thieriot
- Alvin Moscow
- William P Quinn
Litteratur (Referensförteckning för de som vill läsa mer)
- Böcker
- Tidningar och tidskrifter
- Otryckta källor, protokoll, etc
- Intervjuer
- Samtal
Fotografier och illustrationer (Källförteckning)
Register
Smakprov ur boken:
Utdrag kapitel 3 med händelse utvecklingen strax före kollisionen ombord på Andrea Doria, sida 27:
"Guido Badano såg på radarn att Andrea Doria hade tre fartyg i närheten – ett på babords sida, ett på styrbords och ett akterut, och Franchini tog över radarbevakningen.
Plottingbrädan användes inte på Andrea Doria. Den låg i översta lådan på kartbordet men togs sällan fram. Kapten Calamai var inte utbildad på plotting, som innebar att beräkningar gjordes för att positionsbestämma andra fartyg, utan litade på den äldre metoden att beräkna fartygs kurs och fart genom att försöka komma ihåg hur ekona ändrade läge på radarskärmen."
Utdrag från kapitel 6 om själva kollisionsögonblicket när de Stockholm och Andrea Doria kolliderar, sida 40-41:
"Johan Carstens stod kvar på bryggvingen när Stockholms kraftiga för, som anpassats för isbrytning, rev upp sju av det andra fartygets elva däck. Det kändes inte som en våldsam kollision, utan han tyckte att det mer var som att skära i smör. Men dånet var öronbedövande och det låg ett gnistregn över det mörka havet och natthimlen.
Klockan var 23.09.
Stockholm hade med full back i maskinerna glidit tolv meter in i det upplysta Andrea Doria, men på det italienska fartygets kommandobrygga var det nedsläckt. Carstens såg rakt in på hennes brygga där människor rörde sig snabbt. Det gick inte att identifiera fartygets befälhavare. Inga rop på hjälp hördes; alla mänskliga ljud dränktes i motordånet och det väldiga braket då Stockholms förskepp knycklades ihop och Andrea Dorias kraftiga bordläggning gav vika och stålbjälkarna bröts av som tändstickor. Andrea Doria fortsatte med full fart, sargad och med kraftig slagsida. Stockholm låg kvar på olycksplatsen, fjättrad vid botten av ankarna som hade rasslat ur sina boxar."
Utdrag kapitel 10 om hur besättningen från det skadade Stockholm försöker rädda människor från den sjunkande Andrea Doria, sida 68-69:
"När Lars Eneströms livbåt lämnade av den första gruppen vid Stockholms A-port upptäckte han att också de icke motordrivna livbåtarna sjösatts. En av dem kopplades fast vid hans livbåt med kort lina i aktern. Nu var avståndet mellan Stockholm och Andrea Doria längre eftersom strömmarna fört dem ifrån varandra och Eneström beräknade att det skulle ta en halvtimme, mot tidigare femton minuter, att nå fram. Det var mareld i vattnet och kyligt i luften och efter halva vägen såg Eneström att några tomma livbåtar låg övergivna. Han riktade kikaren mot dem och identifierade dem som Andrea Dorias motorlivbåtar som de första besättningsmännen tagit sig till Stockholm med. Det var inte tillfälle att uppröras men Eneström visste att han länge skulle bära med sig känslan av obehag över att besättningsmän övergivit både passagerare, fartyg och livbåtar för att rädda sig själva."
Utdrag från kapitel 18 om förhören av den svenska styrman Johan Carsten, s 116-117:
"Det gick ett sus genom rättssalen. Italian Lines advokater blev lika överraskade som Svenska Amerika Liniens. Hade Carstens medvetet kritiserat rorsmannen som fanns tillsammans med honom på bryggan? Eller hade han av misstag nämnt något som borde döljas?
För Carstens var det inget märkligt. Han hade inte funderat närmare över Peder Larsen och inte heller tyckt att han borde ta upp frågan. Men han visste att Larsens 'tankspridda styrning' syntes på kursskrivaren som förr eller senare skulle finnas tillgänglig vid en rättegång. Larsen hade visserligen styrt rätt inom den fastlagda kursen men det fanns ett inslag av sicksack-mönster som Italian Lines advokater troligen inte skulle missa."
Kommentarer:
Språket i boken är lättläst, och författaren har försökt tydliggöra facktermer och använda ett enkelt språk för att göra boken tillgänglig för en bred målgrupp. Läsningen har även blivit omväxlande och underhållande, varför boken blir ganska lättsam läsning.
Boken finns även översatt till danska.
Boken är rikt illustrerad med drygt hundra bilder, kartor och teckningar. Man kan bland annat se kartor över färdvägar, bilder på både Andrea Doria och det påkörande fartyget Stockholm före och efter kollisionen, relaterade bilder som räddningshelikoptrar, besättningsmän, överlevande, samt tidningsartiklar och tekniska förklaringar – alla bilder är dock i svart-vit. Sammanfattningsvis får nog bokens illustrationer ses som en av bokens stora positiva egenskaper, trots att illustrationerna inte är i färg och att det endast finns en undervattensbild från vraket efter Andrea Doria.
Boken saknar innehållsförteckning, men har ett femsidigt register för den som vill söka efter vissa uppgifter.
Betyg: fyra av fem, en suverän bok för den som vill läsa mer om Andrea Dorias olycksförlopp eller om hur sjötragedier kan upplevas, den har dock lite av värde för just dykning, och är inte till någon egentlig hjälp för den som vill planera inför ett eventuellt dyk på vraket – boken kan dock lätt uppskattas av andra än dykare, då den är skriven för en bred publik.
Relaterade länkar:
Bokrecensions.se sida om boken:
http://www.bokrecension.se/9175887096
Adlibris sida om boken:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175887096
Pocketförlagets sida om författaren:
http://www.pocketforlaget.se/item.asp?itemID=1165
Wikipedia om författaren:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Britt-Marie_Mattsson
Wikipedia om fartyget Andrea Doria:
http://sv.wikipedia.org/wiki/S/S_Andrea_Doria
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
